Jag vet, jag vet... Jag är tjatig, men jag är så nöjd att det fortfarande inte kommit något blod. Visst, det kan komma när man minst anar det, men för varje minut som går utan blod förbättrar chanserna.
Mina två närmare arbetskamrater är nu lika involverade i min ruvning som jag själv är. Varje gång de ser mig undrar de om det kommit blod. Det blir väl att sms:a dom när jag vet resultatet.
Jag hoppas att detta var den sista arbetsdagen som ogravid på ungefär nio månader...
Ett stor och varm kram till alla där ute som håller tummarna!!
Hoppas hoppas!
SvaraRaderaÅh så underbart! Nu hoppas vi!! kram
SvaraRaderaÅh, vad skönt! Pustar ut för stunden. Varje gång jag går in på din blogg har jag ett mantra i huvudet - "Inget blod, snälla inget blod, inget blod!" Åh vad jag håller tummarna och ber för er! Hoppas hoppas!
SvaraRaderaKram Rebecca
Hej!
SvaraRaderaKikar nyfiket in på din blogg och ser att du redan kommit till ruvardag 11 och utan blod, detta låter ju väldigt lovande :-) Väntar nyfiket på resultatet och håller alla tummar för dig!
Kram Boblins
Åh vad bra! Spännande :D håller mig uppdaterad och håller tummarna stenhårt. Kram
SvaraRaderaBra, bra, bra!
SvaraRaderaHåller tummarna jätte, jätteförsiktigt men ändå hårt!
SvaraRaderaSåå nervös jag är varje gång jag tittar in här!!! O såå glad är jag att blodet håller sig borta. Hoppas, hoppas!!! Kram
SvaraRaderaTack för era kommentarer! Kram till er alla
SvaraRaderaCharlotta: Om du är nervös varje gång du tittar in så är jag SKITNERVÖS varje gång jag går på toa...
Hoppas, hoppas!
SvaraRaderaDet luktar ett fint plus tycker jag:))
SvaraRaderaunderbart! kramar
SvaraRaderaÅH!! Härligt, håller tummarna :)
SvaraRadera