Har känslorna utanför kroppen

I förmiddags kollade jag in min garderob för att se vad jag ska ha för kläder dels på Dutts begravning på tisdag och dels på bröllop nästa lördag och 40årskalas nästa söndag. Begravningskläderna var ganska lätt att hitta. Det blir en kjol och blus. På festligheterna nästa helg ville jag ha klänning och jag provade de klänningar jag hade i garderoben och alla är ju för små. Jag har väl tyvärr något eller några gravid- och ivfkilo på kroppen så ingen av de tänkta klänningarna satt som jag ville.

Beslutet blev att jag måste handla en klänning och jag ville göra det så fort som möjligt, eftersom jag tror att jag inte har någon större lust att göra det dagarna efter begravningen. Just nu känner jag mig inte bekväm att gå i affärer men jag kände att jag var tvungen att göra det idag.

När jag har haft min "modevisning" ska jag ta på mig mina jeans och då brakar allt. Jag får inte upp blixtlåset i gylfen då själva lilla handtaget man drar i fastnat. Detta gör att jag sätter mig på sängen och stortjuter. Snacka om att jag  just nu har nära till känslorna. Gråta för att man inte får upp byxorna. Det är ju löjligt. Jag sitter där  på sängen till mannen kommer tillbaka från duschen.

Hela min kropp är full av känslor just nu. Frågan är vad som utlöser nästa gråtattack...