Positivt överraskad

Idag ringde telefonen och jag såg att det var ett nummer från sjukhuset. Jag trodde att det var min barnmorska som förra veckan mejlade och meddelade att hon fått veta vad som hänt och att hon skulle höra av sig den här veckan.
Det var inte barnmorskan utan den läkare som vi träffade efter att vi varit på ultraljudet den 12 maj. Hon ville helt enkelt höra hur vi mådde och hur vi hade upplevt dygnet på förlossningen.
Vi pratade en  stund och hon var väldigt förstående och medveten om att tiden just nu är rent kaos för oss. Jag var också noga att påpeka att vi var jättenöjda med tiden på förlossningen och då framförallt de tre barnmorskor som ägnade oss nästa hela deras arbetstid. Jag tror att läkarna hör många klagomål så det kan nog vara bra att få höra lite positivt också.

Hon undrade också hur jag mådde kroppsligt och det är ju som sagt ganska bra. Trött är jag ju men det är kanske inte så konstigt med tanke på mitt blodvärde på 95. Min blödningar finns fortfarande inte det är inte längre någon syndaflod, vilket är skönt.
Under min korta graviditet hann jag gå upp cirka två och ett halvt kilo. Nu, en vecka efter att Dutt kom så har jag nästa gått ner dom kilona redan. Jag hade i och för sig gärna fortsatt att gå upp i vikt och att Dutt hade stannat kvar.

Jag har tidigare haft lite medicinska funderingar om varför detta kunde ske och som jag ville ta med en läkaren, men nu var jag inte beredd på att hon skulle ringa så dom frågorna glömde jag helt bort. Får förhoppningsvis möjlighet att ställa dom en annan gång.