Hur länge?

Idag är det den12 juni och alltså exakt en månad sedan vi var på ultraljudet från helvetet.
I torsdags var det fyra veckor.

På tisdag är det fyra veckor sedan Dutt kom och på fredag exakt en månad sedan han kom.

Hur länge ska jag räknar dagar, veckor och månader sedan något av detta hände? Jag vet av erfarenhet att jag antagligen kommer göra det ett tag till.
När min mamma gick bort tände jag ett ljus varje söndag exakt klockan 14.30 i ganska många veckor. Mamma tog sitt sista andetag en söndag klocka 14.30.
Än så länge har jag i alla fall inte gått upp och tänt ljus för Dutt på tisdagar klockan 00.24, men antagligen skulle jag gjort det om Dutt kommit på en "bättre tid".

Jag antar att det är en del i sorgearbetet att hålla ordning på hur lång tid det gått sedan de olika händelserna. Det känns helt otroligt och konstigt att det på tisdag redan har gått en månad sedan mini-Dutt kom. Det känns som jag fortfarande står och stampar på samma ställe, men antagligen har jag kommit en bit på väg i sorgearbetet.

Vissa stunder kan det göra så ont att just vi skulle drabbas av allt detta. Jag försöker att inte fokusera på frågan varför då jag vet att jag aldrig kommer få några bra svar, utan att jag då bara famlar i tomhet efter svar som inte någon kan ge mig.

I min sorg försöker jag koncentrera mig på att förstå att jag var gravid, att Dutt hade missbildningar som gjorde att han inte kunde leva, att Dutt är min son, att jag är Dutts mamma och att Dutt nu är på en plats där hans mormor tar hand om honom.

Jag försöker att tänka bort framtiden, men samtidigt är det oerhört svårt då längtan till ett barn, ett levande, är så stort. Förhoppningsvis var det "bara" ren otur och slump att just Dutt blev missbildad och då borde ju risken att något liknade händer igen vara minimal. Det är lätt att skriva en sån sak, men att sedan tänka så om jag väl blir gravid igen är en annan sak. Om jag blir gravid igen kommer jag antagligen vara på gränsen till psykfall redan när Clearblue visar på plus. Jag kommer ju knappast kunna koppla av efter de klassiska 12 "risk för missfalls-veckorna". Det jag antagligen kommer vara mest nervös för är rutinultraljudet i vecka 18!

Min högsta önskan är ju naturligtvis att lyckas bli gravid igen och jag hoppas då att jag kan få så mycket stöd som möjligt från sjukvården och det verkar det som om man kan få. Både mer kontroller samt kuratorstöd om jag känner att jag behöver det.
Men detta är i framtiden men förhoppningsvis inte allt för långt fram...