4 månader

Idag är det fyra månader sedan vi förväntansfulla åkte till rutinultraljudet.
Idag är det fyra månader sedan vi fick vårt liv krossat.

Så här fyra månader senare så känns det trots allt lite lättare att leva igen. Vi har gått igenom mycket känslor de här månaderna - sorg, förtvivlan, hopplöshet, meningslöshet, men också en försiktig framtidstro och glädje.

Jag hoppas att jag ska våga känna mer och mer framtidstro och glädje inför det lilla liv som precis fastnat i min livmoder. För att ta in att jag verkligen är gravid tittar jag på vårt graviditetstest flera gånger om dagen.
Kanske, kanske vågar jag snart plocka fram de gravidböcker och tidningar som jag gömde under efter att Dutt kom.

Första delmålet är ju nu den 4 oktober då vi ska se Snöis med ett fint tickande hjärta.