Nätkärlek

 I förmiddags var vi hos kuratorn och den här gången handlade det mycket om den psykiska terror som ruvartiden innebär.
Sedan kom vi in på vad min blogg betytt både för mig och för er läsare.  Jag hade inga förhoppningar om att den skulle läsa av någon förutom mig själv när jag startade den i februari förra året. Men, nu nästan 1000 inlägg och  över 4000 kommentarer senare inser jag att ni är många som läser det jag skriver. Igår hade jag över 1600 sidvisningar!

Jag vet att många hittar till min blogg när man till exempel ska börja utredning, starta ivf-behandling eller råkat ut för att den kära bebisen är skadad. Då tror jag att min blogg också kan ha betydelse för dom. Genom att hitta någon som varit med om liknade saker kan man få bekräftelse på och kunskap om hur man i krisreaktioner reagerar.

En sak är ju att ni läser, men ni orkar ju kommentera också. Vissa på bloggen och vissa skickar fina mejl till mig. Det kallar jag nätkärlek!! Många tidningar har nu i dagarna skrivit om näthat. De måste stänga sina diskussionsforum för att de kommentarer som kommer in är fulla av hat.
Mina kommentarer är så mycket nätkärlek som det någonsin kan bli.

Ett exempel fick jag på det när jag kollade mejlen när jag kom hem. En tjej hade hittat min blogg igår och blivit så tagen av vår situation att hon virkat en liten ängel till oss. I huvudet på ängeln hade hon lagt en smaragdgrön glaspärla då maj månads månadssten är smaragd. Sedan hade hon inte fäst in trådarna utan låtit dom vara då hon tyckte det symboliserade att Dutt lämnat kvar lösa trådar här på jorden. Den här ängeln vill hon att vi ska få.
När jag och mannen läste mejl blev vi helt tårögda.

Det är nätkärlek på hög nivå!!