Julafton är över för den här gången.
Länge har jag fasa inför den här dagen, men så här i efterhand kan jag säga att det kändes bättre än väntat. Kanske just för att jag hade befarat att det skulle bli jobbigt...
Förmiddagen började med att vi besökte Dutt och så det var i allhelgonahelgen tyckte jag att det var för mycket folk där för att jag skulle trivas. Vi drack i alla fall vår värmda glögg vi hade med oss och lade ner det rosarrangemang som jag gjort.
Strax efter lunch kom min syster och sambo och timmarna senare dök även pappa med särbo och sävrmor och svärfar upp. Då blir det lite fika och Kalle Anka och efter det blev det lite matlagning.
I slut kom även tomten med lite paket.
Några gånger under dagen tänkte jag på hur det hade varit om Dutt hade funnits hos oss. Då hade nog dagen sätt helt annorlunda ut. Han hade säkerligen gillar att gå från famn till famn, men samtidigt att jag behövt att tänka mer på honom än om köttbullarna var ordentligt varma.
Jag vågar inte tänka färdigt tanken att detta var den sista julen utan barn, men jag vill så gärna att den tanken är sann.
Jag önskar så att vi nästa jul är tre stycken så går till kyrkogården och hälsa på vår pojke och storebror. Det måste kunna bli så. DET MÅSTE!
God jul
SvaraRaderaKram Maja
Kikar inom till din blogg ibland och hoppas att det blir er sista jul utan ett barn på jorden. Ofrivillig barnlöshet är fruktansvärd,jag vet :-( Men efter 5 år så kom vår dotter till oss iaf. Så önskar er ett stort lycka till med ett syskon till era
SvaraRaderaänglar.