Sidor

onsdag 4 januari 2012

Det känns bättre

Efter dagens kuratorbesök kunde mannen och jag sammanfatta det hela med "att det känns bättre".
Vad skönt det känns att skriva och tänka det "det känns bättre"!

Under kuratorbesöket idag pratade vi om hur vi hade upplevt julen. Jag berättade att jag hade befarat det värsta men att de dagarna gick bättre än väntat. Dock hade jag en liten nedgång dagarna precis efter helgen då spänningarna antagligen släppte. Hon tyckte inte att det var konstig att man varit nervös inför julen då julen så starkt är förknippat med barn och att alla ska vara lyckliga och glada.

Återigen pratade jag om hur dålig jag känner mig som människa när jag har svårt att glädjas åt andras lycka till exempel gravidbesked och lyckade ultraljud. Jag känner mig dålig för att jag inte unnar andra deras lycka. Som kuratorn sagt tidigare så är det inga konstiga känslor, men att alla känslor är viktiga att få ur sig även om de känns förbjudna. Jag önskar ju naturligtvis ingen den olycka vi råkat ut för, utan det är den där förbjudna avundsjukan som gör sig gällande. Varför får dom lycka och aldrig vi?
Dessa känslor och tankar är just bara känslor och tankar och känner man så ska man inte tränga undan dom utan tillåta sig själv att känna så.

Vi pratade också om det FET-försök vi står inför och vilka känslor som det medför. Skräck, hopp, tro, rädsla. Ett stort antal känslor som finns inom oss just nu. Jag försöker jobba på den positiva känslan som jag hade inför och under Snöis-behandlingen. Jobbar stenhårt för att känna hopp och tilltro till min kropp och att detta kommer gå bra. Vi pratade också om de känslor som skulle infinna sig ifall vi får ett plus. Den skräck och oro jag kommer leva med 24 timmar om dygnet. Vi kom fram till att man får acceptera att det kommer vara så. Det kommer inte vara en lätt graviditet utan en lång jobbig väg.

Kuratorn säger att på ett eller annat sätt kommer vi att få ett barn. Då pratade vi en stund om hur avlägset vi känner att adoption är just nu. Detta just för att vi faktiskt lyckats bli gravida två gånger. Tanken om adoption skulle säkert vara helt annorlunda om vi aldrig sett ett plus.

Som sagt, just nu känns det som om jag mår bättre. Det kan snart vända, men jag hoppas att det bra känslan kommer finnas med under hela vår FET-behandling och under den graviditet som FET-behandlingen förhoppningsvis leder till.

5 kommentarer:

  1. Håller tummarna för er och behandlingen! DET SKA GÅ, eller hur ;)

    Kram

    SvaraRadera
  2. Ja, det vore nästan konstigt om du INTE tänkte på dig själv i första hand. Så självklart ska du inte ha dåligt samvete för att du inte gläds å andras vägnar.
    Att ni vill få fler barn handlar ju om er och är så ytterst privat så känn som du känner utan det där samvetet. Du är inte det minsta dålig. Bara så hjärtans naturlig.
    Jag tycker allt att du är en fantastisk människa som törs hoppas och se framåt för er skull istället! Det är ju där fokuset ska ligga; på er och inte på andra.

    Jag hoppas innerligt för er skull.

    KRAM

    SvaraRadera
  3. Nu håller vi tummar och tassar och tår och allt vad man kan hålla för fina ÄL-tester, ett lyckat FET och ett stort härligt plus och en ljuvlig liten krabat senare i år! Nu ska det banne mig gå hela vägen fram till en frisk bebis i er famn!

    SvaraRadera
  4. Vad glad jag blir av att läsa det här :) Att det känns bättre och att ni har hopp! Jag ska fortsätta önska att ni får er dröm uppfylld. Kram

    SvaraRadera
  5. Det är verkligen intressant att få ta del av dina högst mänskliga funderingar. Och som du vet fortsätter jag att hålla tummen stenhårt för er bäbislycka!

    SvaraRadera