Igår var en märklig dag

Idag skulle varit ruvardag 13, men är istället mensdag 2...

Igår var en konstig och märklig dag fylld av olika känslor.
Mannen och jag gick upp tidigt för att testa. Innerst inne visste vi redan resultatet, men samtidigt fanns nog lite hopp kvar. Vid mina graviditeter har plus-strecken kommit blixtsnabbt så vi visste fort att det strecken inte skulle uppenbara sig. Ändå väntade vi dom två minuter som det står i bruksanvisningen. När vi insåg att det inte skulle bli ett plus gick vi bara tillbaka till sängen och lade oss båda två. Tysta, apatiska, känslokalla.
Jag sov sedan i två timmar innan jag gick upp igen och då var det som om kroppen fattat att det var minus. Blodet kom då. Hade hjärnan och kroppen hindrat den större mängden blod att komma tills vi testade? Jag tror nästan det.

Nästan med en gång började vi prata om hur vi ska gå vidare med detta. Vi vill ha barn och vi vill fortfarande försöka få det genom ivf. I morgon, på den riktiga testdagen, ringer jag kliniken i Göteborg och ber om en telefontid med läkaren. Jag hoppas att jag kan få det ganska snart. Kanske hade min hjärna redan när jag såg den första stimma blod förra veckan ställt in sig på att detta skulle gå åt skogen. Istället för tårar så är jag oerhört trött psykiskt, vilket kanske inte heller är så himla konstigt.

Gårdagen innehöll också en oerhörd tacksamhet, glädje och värme. En tacksamhet över de härliga bloggläsare jag har. Kommentarer och mejl strömmade in hela dagen och när jag tog beslutet om att starta en insamling för våra kommande ivf-försök tänkte jag att om vi får in några hundralappar är jag mer än nöjd. Innan dagen var slut igår hade vi fått in 1900 kronor!!! Ni ÄR otroliga!!
Om jag inte grät så många tårar över vårt misslyckade försök så blev det fler tårar av glädje över detta!!

Igår var också dagen då jag hade inbokad fotografering och intervju till den kommande artikeln i lokaltidningen. Det kändes lite märkligt att ha den just igår, men allt gick bra. Den 21 februari kommer resultatet i tidningen.

Idag hade jag tänkt att gå till jobbet igen. Har inte varit sedan dagen innan återföring, men jag känner mig som sagt så psykiskt trött så igårkväll beslutade jag mig för att ta semester resten av veckan (idag och morgon). Under den återstående veckan ska jag försöka att vila upp mig samtidigt som jag ska försöka att göra saker som jag gillar. På dagens schema står en långpromenad bland annat.

Jag har sagt det minst hundra gånger, men säger det igen: STORT TACK TILL ER ALLA! Till er som läser, kommenterar och som har skänkt pengar till vår insamling.