Äggplock på fredag

Ända sedan jag började ta Provera-tabletterna har jag haft små delmål i tankarna då jag inte orkat att tänka hela behandlingen och resultatet av behandlingen på en gång.
Men nu finns det inte många fler delmål. Nu är det de absolut jobbigaste delmålen kvar...
Äggplocket på fredag, ovissheten för hur många ägg som kan plockas ut och hur många som blir befruktade och sist men inte minst två oroliga ruvarveckor.

När nu läkaren ringde och meddelade hur den fortsatta planen ska se ut blev det så påtaglig. Visst har det varit påtagligt att jag är inne i behandling med alla de sprutorna jag tar varje kväll, men på något sätt har jag då bara gjort det på rutin och tänkt att det "bara är medicin". Inte tänkt varför jag gör det och vad tanken med det hela är.

Inför de senaste äggplocken har jag känt mig ganska lugn. Jag vet nu hur det går till och jag har börjat känna personalen (tragiskt i och för sig...), men inför den här omgången är jag skräckslagen. Den största skräcken är, som jag skrivit tidigare, att jag inte kommer få ut några ägg. Sedan är jag naturligtvis rent skräckslagen inför resultatet på testdagen två veckor senare..

Jag försöker att tänka att de dagar som kommer blir återföringsdag och testdag har bra betydelser. Återföringsdagen blir med största sannolikhet på söndag då det är Maria bebådelsedag. Om Maria kunde bli gravid den dagen för över tvåtusen år sedan så borde väl jag också lyckas med det. Jag är inte troende på så sätt, men det låter ju bra. Dessutom måste vi väl fira återföringen med en våffla. Eller två.

Testdagen kommer troligtvis bli påskdagen och att ha sina sista ruvardagar i påsk måste ju också vara ett gott tecken...

Som ni förstår försöker jag bygga upp lite hopp, vilket jag haft väldigt svårt för under den här behandlingen..