Ett öppet sinne

I morgon ska jag försöka att ha ett så öppet sinne som möjligt och inte döma i förhand.
I morgon ska vi nämligen träffa den nya kuratorn för första gången då vår förra kurator nu har tjänstledigt.


Jag brukar vara sån som lätt dömer människor innan jag egentligen vet fakta och speciellt i sådana här fall där jag verkligen gillar vår förra kurator. Därför måste jag inför morgondagens träff tänka att även den här kuratorn är bra och att vi måste ge henne en chans. Inte komma dit och att jag då redan bestämt mig för att hon är jättedålig och inte förstår det vi varit med om. Allra bäst hade det ju naturligtvis varit att vår tidigare kurator inte slutat, men förhoppningsvis kan det här också bli bra.

På lördag och framåt börjar de jobbiga årsdagarna. Det är ju egentligen inte en utan flera flera stycken jobbiga dagar.
Ända sedan valborg har jag egentligen tänkt på hur det såg ut förra året. Då var jag sjukskriven på grund av att jag hade jätteont i ryggen och jag kan minnas att jag de dagarna började sy på en inredning till en vagga som Dutt skulle ha första tiden.

Hela tiden finns nu minnen där man kan tänka "för ett år sedan...". Det känns som att det får vara så helt enkelt. Jag orkar inte mota bort dom tankarna och jag mår ändå inte jättedåligt av att tänka på hur allt såg ut för exakt ett år sedan.
Mannen och jag pratar just nu ganska mycket om hur dagarna såg ut för exakt ett år sedan. Exempelvis var det den 7 maj 2011 möhippa för en kompis och det var så underbart att bara få dricka läsk!!

Den första jobbiga dagen kommer som sagt på lördag. 12 maj. Den dagen har tidigare alltid varit förknippad med att jag har haft namnsdag, Charlotta, men nu har det hamnat helt i bakgrunden. Nu och för lång tid framöver kommer den 12 maj vara förknippat med ett rutinultraljud som gick åt helvete.

Dagens positiva: Skönt väder och snart kommer mannen hem och då sja vi gå en promenad i vårsolen.