Sidor

torsdag 14 juni 2012

Det är svårt

Sedan besöket hos barnmorskan igår har min oro blivit större för att allt kommer att gå åt helvete. På något sätt blev det så påtagligt när vi fick en tid till ultraljud. Det är då det gäller på något sätt. Jag är så rädd för att det återigen ska vara ett MA när vi kommer till läkaren på torsdag. Hade vi "bara" förlorat Dutt och inte varit med om ett Ma skulle jag just nu vara mycket lugnare.

Efter vår MA i höstas kände jag mig så lurad. Jag hade bara några dagar före vi fick det konstaterat testa jättestarkt plus och jag hade alla symtom som tydde på att allt var okej. Att sedan Snöis stannat upp att växa och att hjärtat slutat slå var ett slag i ansiktet. Det kändes så fruktansvärt att samma dag som jag åkte till sjukhuset för skrapning ha alla de gravidsymtom jag haft under de tidigare veckorna.

Därför vågar jag nu inte lita på mina gravidsymtom eller teststickorna. Innerst inne vet jag att sannolikheten för att allt ska se bra ut på ultraljudet är större än att det inte gör det, men det hjälper inte just nu. Om en vecka vet vi. Stor lycka eller svart sorg?

Nä, den där oron är som sagt inte lätt att bli vän med...

18 kommentarer:

  1. Anna... Hoppas så innerligt att du är orolig "helt i onödan" och att oron kan vändas till hopp och förväntan nästa vecka efter ert VUL. Kramar till dig!

    SvaraRadera
  2. Allt kan se nattsvart ut men så plötsligt vänder det. Du har fått ett mirakel att fästa i dig och detta miraklet måste ju vara superstark annars hade den inte orkat fästa. Allt kommer att gå bra denna gången. kramar Lina

    SvaraRadera
  3. Oron och rädslan inför VUL är så fruktansvärt hemsk. Antagligen för att det inte finns ett enda dugg man kan göra för att förbättra oddsen, man kan bara vänta... Men håll ut! Resultatet kommer förr eller senare. Klockan tickar stadigt. Hoppas att du har något roligt som du kan fördriva tiden med. Jag kan tipsa om att pyssla. Det finns massor med pyssel att beställa från Slöjd-Detaljer eller Panduro. Det räddade mig.

    SvaraRadera
  4. Jag fick hemska magsmärtor i v 5 det satt i magen och inte i underlivet. Dom gjorde vul och såg ett litet hjärta picka. Du kan ju alltid få magont... Då får du gå på vul nu och nästa v...

    SvaraRadera
  5. Jag är alltid lika rädd inför varje test, ultraljud, KUB, barnmorskebesök... Så rädd att jag verkligen inte vill ta graviditetstest, det har jag bara gjort när jag nästan har varit helt säker på att de ska ge positivt utslag. Måste du hålla på att testa hela tiden, förresten? Du blir ju inte mer eller mindre gravid bara för att du tar ett test, och som du skriver, när du bar på snöis fick du ju positiva test trots att snöis hjärta hade slutat att slå. Så kanske inte testa för att minska orosmomenten?
    Önskar dig lycka till!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har fram till nu gjort tre test men, kommer inte testa något mer då jag inte har några fler tester hemma och jag är för snål för att köpa några fler ;-)

      Radera
  6. Själv märkte jag inte att jag var gravid men i söndags blev det missfall och då fick jag reda på att jag hade gått 8 veckor gravid.. Hade det inte blivit missfall undra när symptomen hade kommit..

    Hoppas det går bra för er, som jag tror det kommer göra :)

    SvaraRadera
  7. Förstår att det är jobbigt för er nu, men du ska se att Miraklet är starkt och envist pyre som inte överger er! Jag håller alla tummar för er att ulj ska bli en rolig dag och att ni får se ett fint hjärta som tickar! Kram

    SvaraRadera
  8. Förstår och känner igen dina känslor så väl! Helst skulle man vilja ha en kamera där inne så att man kunde titta in när man ville och se så att allt var ok :) tiden går väldigt långsamt de här första veckorna har jag märkt...
    Många kramar

    SvaraRadera
  9. En sak angående graviditetstest, de mäter hCG nivåerna i urinet. Så därför kan man testa positivt trots att graviditeten avstannat men det kanske du redan vet. Så strunta i fler test och gör det bästa du kan för att ta hand om dig och miraklet och maken. Det måste f*n vara er tur nu ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skrev just det i inlägget att så var fallet med missfallet i höstas. Att jag testade plus när det sedan visade sig att det var Ma.

      så, nä jag litar inte på gravtest.

      Radera
    2. Poängen jag ville ha fram är att graviditetstest egentligen borde heta typ hCG mätning, det ger utslag om man har tillräckligt med hCG. Det är så tråkigt att läsa trådar på internet där folk haft pågående missfall och testat plus och det har bara blivit sorg. Om folk förstod detta så skulle det kunna bli mindre sorg.

      Ursäkt om jag använder din blogg för att sprida detta. Det är inte riktat mot dig utan en reflektion jag fick efter att ha läst ditt inlägg. Jag håller alla mina tummar för er. Ni förtjänar verkligen ert mirakel

      Radera
    3. Det är helt okej att du använder min blogg för att sprida kunskap!

      Ja, jag hoppas verkligen att Miraklet sitter hårt därinne.

      Radera
  10. Kram till dig. Förstår att du är orolig. Jag hoppas så att ultraljudet går bra, jag tror envist på din graviditet!

    Kram!

    SvaraRadera
  11. Det är verkligen inte konstigt att du är rädd och orolig! Detta är ju verkligen ett mirakel och med ert bagage är stor oro nog obligatoriskt. Om en vecka kommer ni känna enorm glädje, men ändå stor oro. Det kommer antagligen fortsätta så ända till bebisen föda bara för att då bytas ut mot ny oro, fast av en annan sort. Bara att vänja sig, du kommer spendera resten av livet med att oroa dig för ditt/dina barn ;) Jag vet att det är omöjligt, men försök ta en dag i taget. På nåt mirakulöst sött kommer en dag i taget till slut leda till att 9 månader har gått och då har ni ert underbara lilla knyte hos er. Försök att glädjas de stunder det går, det ger styrka gör de stunder då oron tar över.

    Många kramar Rebecca

    SvaraRadera
  12. Åh vad jag hoppas att det är ett litet tickande hjärta i din mage nästa vecka! Hoppas och håller tummarna stenhårt!

    SvaraRadera
  13. Jag håller tummarna så hårt!! Hoppas att Miraklet är ett envist litet liv som håller sig fast.
    Tittar in på din blogg varje dag och jag håller alltid andan lite "Hur går det för henne tro..." Kram till er!

    SvaraRadera
  14. Jag hoppas hoppas hoppas för er skull!!!

    SvaraRadera