Sedan i söndagskväll har det inte varit någon tvekan om att det är sparkar som jag känner. Då låg jag länge i sängen och njöt av den nya känslan, medan mannen sov bredvid.
De efterföljande dagarna har jag inte känt så starka sparkar och inte lika många, men igår eftermiddag blev det fart igen... Då satt jag ensam i soffan när kickandet satte igång och jag ropar på mannen som är i garaget. Han hör inte så jag går ut dit och säger att han kanske till och med skulle kunna känna. Han lägger handen på magen och därinne blir det lika stilla som i graven...
Samma sak händer lite senare. Starka sparkar lagom när mannen gått på toaletten och när han kommer tillbaka är det återigen lugn och stilla, trots att vi buffar lite på magen för att få kontakt...
Kan det vara en liten olydig krabat därinne som hela tiden spelar ett spratt med sin pappa??
Detta med sparkar är en helt ny erfarenhet för mig (hann ju aldrig känna några med Dutt). Varje gång jag känner en spark så stannar jag upp i det som jag just då gör för att jag vill känna riktigt ordentligt. Det är så märkligt att det verkligen finns något därinne som lever. Det är så fascinerande!
Haha, var precis samma sak när jag väntade dottern. Så fort sambon skulle känna slutade hon sparka... Tror nästan det dröjde bortåt v 27 innan han lyckades känna (och då kunde man ju även fysiskt se sparkarna utanpå magen).
SvaraRaderaSamma för oss! Det dröjde jättelänge innan maken kunde känna sparkar. Och ända fram till det allra sista slutade sonen röra sig (för det mesta) när någon annans hand kom i närheten av min mage. Mycket märkligt det där!
SvaraRaderaSamma här, så fort mormor eller morbror skulle känna blev det helt stilla =)
SvaraRaderaSamma här. Man kunde riktigt se på min mage då det skuffades ut en hand eller fot, eller drogs "över hela magen" med endera - lite "alien" över det. Men direkt då någon ville känna, så drog pojkarna inåt sina händer å fötter och låg blickstilla. UNDERLIGT!! :)
SvaraRaderaKonstigt att det är så för alla?!:)) Likadant var det för oss. Då sa jag till min sambo att han skulle lyssna och lade örat till magen. Plötsligt får han en spark på kinden:))! Vi blev lika förvånade;) / AH
SvaraRaderaja det är helt fantastiskt, dom första sparkarna är dom bästa
SvaraRaderaDet är så mysigt! Inte för att jag älskar att vara gravid för det gör jag inte... Bli fet, ha ont överallt och må illa med trötthet är inget för mig. MEN sparkarna det är underbart! Första gången min bebis sparkade stannade hela världen och jag kommer alltid minnas den stunden. Kontakten man har med barnet är helt underbar. Jag spelade en speldosa för magen varje dag. Flera ggr om dagen och på kvällen. När hon kom ut märkte jag så tydligt att hon verkligen kände igen ljudet och hon blev väldigt lugn och somnade alltid gott när jag spelade den i vagnen :) Du har en underbar tid framför dig! Och självklart får man gnälla över att vara gravid ;)) det hör till. Gud vad jag klagade trots att min högsta önskan gått i uppfyllelse.
SvaraRaderaPrecis sådär är det när mannen vill känna, så frustrerande =) Man vill ju dela det där magiska buffen ögonblicket! Det ä som att ju mer man vill känna ju mer still blir bäbisen, förgrömmade onge ;)
SvaraRaderaSnart kommer det inte va still en sekund, tålamod =)
Kram
Sparkarna är det jag saknar med att vara gravid. Men i slutet är de kanske inte alltid så kul, när bebis är stor, stark och bor alldeles för trångt. Då lever revben och annat farligt :) Men sådär i början är det ju magiskt!
SvaraRaderaVisst är det härligt att känna sparkar, jag har hört att barnen sparkar oftast när man är stilla då vaknar de till för när man rör på sig så "vaggas" dem och somnar. M får väl passa på att sätta sig samtidigt som dig i soffan så får han nog snart känna han också.
SvaraRaderaHa- ha. Det var samma här. Mannen kunde känna Andor och Arvid mycket senare än jag, precis som du beskriver, när han la sin hand på magen blev det tyst därinne :-). Men det kommer att ändra sig.
SvaraRaderaKram
Det där känner jag sååå igen :) Det dröjde innan pappan fick känna en buff han också. Och ännu svårare var det när jag längre fram i graviditeten försökte filma rörelserna med kamera. Då slutade det tvärt varje gång jag tryckte på "REC" :P Men tji den som ger sig, jag lyckades till slut och det är jättekul att ha nu efteråt. Kan rekommenderas!
SvaraRaderaDet er en fantastisk følelse..og så typisk der bliver stille, når man får manden til at lægge hånden på, men det varer ikke længe, så mærker han det også.
SvaraRadera:D
Trevlig helg til jer
Jag skulle kunna svära på att bebisen känner skillnad på när mamma tar på magen och när nån annan gör det. Båda våra barn var precis likadana. Själv kunde jag sitta och känna rörelse efter rörelse men så fort mannen eller nån annan la handen på magen så blev det alldeles stilla. De små liven känner av mer än man kan tro! Och jag kan absolut också svära på att nyfödda och små barn känner av när man som förälder är lite angelägen om nåt, tex att dom ska sova :-D
SvaraRaderaEn lillebror! Världens finaste lille kille! Grattis Anna.
SvaraRaderaDet är en enorm känsla att känna sparkarna, och ja man stannar upp i nuet och bara njuter.
Till och med lägger händerna på magen. Anna minns du ditt inlägg och hur dåligt du mådde att gravida lägger handen på magen för att antigen förstärka känslan lr hålla emot, för på slutet kan det faktiskt göra ganska ont. :-)
Är så glad att du och många andra som kämpar äntligen får ta del av livets mirakel :-)
Haha :). Det var precis samma sak på mig i början på graviditeten. Varje gång mannen kände så hände inget men nu är jag i vecka 36 så nu känns det ordentligt och mannen har fått känna det många ggr.
SvaraRaderaNu känns det till och med som om bebisen sparkar extra mycket när man väl lägger handen på magen istället för att bli lugn som i början:). Kul känsla.