Dagens ultraljud gick bra. Han fortsätter att växer och följer sin kurva som dock är i den övre delen av den normal kurvan. Enligt beräkningarna väger han idag cirka 2 kg. Kommer han fortsätta i den takten och beräkningarna ställer kommer han vid vecka 40+0 väga 4,4 kg... Ett riktig kluns alltså.
Idag fick vi med oss en ultraljudsbild också och den finns att beskåda här.
Efter ultraljudet pratade vi en lång stund med läkaren angående förlossning. Jag är livrädd för att gå över tiden och att det då ska hända något med pojken. Läkaren tyckte inte heller att jag ska behöva gå över tiden, dels med den sjukdomsbild jag har och dels för min oro. Därför har vi nu förberett papper för ett kejsarsnitt en tid före BF (kommer inte avslöja när, än i alla fall). Skulle förlossningen starta av sig själv före det planerade snittdatumet så ska jag försöka mig på en vaginal förlossning med tidig EDA. I förlossningssammanhang klassas jag som andragångsföderska vilket kan innebära ett snabbare förlossningsförlopp än för förstagångsföderskor. Detta tyckte jag på något märkligt sätt kändes bra då en sak jag varit rädd för är att förlossningen ska bli evighetslång...
Jag får nu fundera på om jag tycker att denna lösning känns bra för mig.
Nästa ultraljud är nu inbokat till den 27 december.
Jag har följt din blogg i några år och ville bara säga att jag är så himla glad (så glad man kan vara å en främlings vägnar!) över vad som väntar er, äntligen. Ni kommer bli fantastiska föräldrar. Du har en helt underbart fin mage och på den sista ul bilden du la upp ser det ut som någon börjar få det lite trångt där inne :)
SvaraRaderaTack :-)
SvaraRaderaNu är det inte långt kvar för er heller! Härligt att dagens ultraljud var bra och att Lilleman är så stor redan!
Många kramar
Vad skönt att att ett datum satt. Minns själv när det närmade sig och man inte visste om sonen skulle komma tidigare eller om man skulle gå över, eftersom att man räknas som fullgången efter 37 veckor och att gå 2 veckor över tiden anses inom det normala så handlar det ju ändå om 5 veckor då man bara kan gå och vänta.
SvaraRaderaFår man fråga varför de väljer att planer ett kejsarsnitt och inte en igångsättning, har det något med din sjukdomsbild att göra? Jag vill bara förtydliga att jag inte dömer utan att jag bara är nyfiken då min uppfattning av vården är att förorda vaginal förlossning.
Önskar jag kunde snabbspola fram er till er andra sons födelse. Jag längtar efter ert "han är här" inlägg =)
Jag har faktiskt inget bra svar på din fråga. Vi diskuterade att jag absolut inte ville gå över tiden och det tyckte ju inte läkaren heller att jag skulle. Mannen frågade ifall det då blir igångsättning men då sa läkaren kejsarsnitt. Kanske för att vi tidigare pratat om det. Vet som sagt inte riktigt.
Raderajag längtar också till "han är här nu"-inlägget!
Skönt att ni har ett datum att hålla fast lite vid, och skönt att veta att det finns en plan :)
SvaraRaderaTusen tack för all hjälp på mailen förresten, det är guld värt för mig och nu är det inskickat och klart :) Yay!
Kram
Vi får hoppas det sätter igång av sig själv så slipper du ks.
SvaraRaderaHärligt ändå att doktorn nästintill sa nej till igångsättning för det kan om man har otur vara jäkla seeeegt och långdraget som inte bra för dig eller barnet.
Redig klippa blir han min nr 2 vägde 4440g ;) och jag var inte ens 10cm öppen
Det där med hoppas att det sätter igång av sig själv för att slippa ks håller jag inte med om. Fortfarande är jjag mest inne på ks och hoppas därmed att forlossningen inte kommer igång...
RaderaSå vacker han är.
SvaraRaderaSkönt att ni har en plan.
Det hade vi med. Fick planerat snitt 11 dagar innan BF. Men allt startade två dygn innan å då blev det ett akut snitt. Vågade ej födda vaginalt igen pga en förlossning med komplikationer 15 år tidigare. Kram
Varför vill du har kejsarsnitt??
SvaraRadera//Emma
Kortfattat kan man säga oro, rädsla för att föda vaginalt.
RaderaVilken liten sötis!
SvaraRaderaOch vad skönt att läkaren tar dig på allvar. Förstår att du är rädd, jag kan bara ana efter det du gått igenom.
Stor kram!
Så skönt att ni har en plan om hur ni ska göra :) han är jättefin, längtar tills vi får se den första bilden på honom på utsidan magen <3!
SvaraRaderaKramar!
Får man fråga vilken vecka du var i när du födde Dutt? För jag gick nämligen igenom precis samma sak förra sommaren och ändå räknas jag som förstföderska denna gången.
SvaraRaderaMåste säga att jag tycker det är helt fantastiskt att följa dig / er och är sjukt glad för er skull att det tagit sig och att allt går bra för er denna gången.
Stooor kram till er alla tre !
Dutt föddes i vecka 19+4.
RaderaOkey.. då var vi ganska precis lika långt då. Vår föddes i vecka 20(19+6) men ändå räknas jag som förstföderska nu som sagt. Struntsamma, fina små bebisar ska vi få denna gången iallafall och det har vi förtjänat. Eller hur ? ;)
RaderaJag förstår dig precis. Skönt att de tar väl hand om er!
SvaraRaderaJag snittades 10 dagar tidigare med vår dotter, var lite besviken att missa allt kring en naturlig förlossning men oron var för stor och det enda jag ville var att hon skulle komma ut. Att gå över tiden var som en mardröm för mig. Nu andra gången känns det annorlunda. Ska träffa läkarn på fredag och diskutera vilken typ av förslossning det blir den här gången.
Kram Lisa
Jag blev akut snittad (på Vrinnervi sjukhuset)efter en mkt långdragen och jobbig förlossning och tur var det eftersom han hade navelsträngen två varv runt halsen och ett mellan benen. Fick höra efteråt att han inte hade klarat sig :-( Ville bara säga att kejsarsnittet gick bra och fick inga komplikationer efteråt med snittet. Sonen mådde bra efteråt. Om det blir ett syskon väljer jag om jag får ett planerat snitt.
SvaraRaderaOm det ar oro for vaginal forlossning som ar storsta anledningen till varfor du vill ha ett kejsarsnitt sa tycker jag att du borde overvaga beslutet igen. Flera studier har visat att barnet mar mycket battre av att fodas den naturliga vagen och ett kejsarsnitt kan fa komplikationer. Nar du dessutom ar snittad och sydd sa kommer du fa det svarare att ta hand om ditt barn de forsta veckorna - att lyfta honom och amma. Sa overvag det noga forst. Las garna mer om hur kejsarsnitt kan paverka barnet, tex har http://www.independent.ie/lifestyle/parenting/csection-birth-may-have-lasting-effect-on-new-babies-3195210.html
SvaraRaderaDet är en mängd faktorer som gör att jag kommer få kejsarsnitt ett visst antal dagar före bf. Bland annat vägrar jag gå över tiden, oro över att han ska dö under förlossningen med mera. Detta är ett väl genomtänkt beslut så en länk om komplikationer gör inte att jag helt plötsligt ändrar mig.
Raderaom det är så riskfullt med kejsarsnitt, varför görs dom överhuvudtaget? Bara en tanke.
Det jag menar ar att det ar for barnets basta att fodas den naturliga vagen, inte att det ar sarskilt riskfyllt nufortiden. Jag ar inte emot kejsarsnitt men jag tycker man borde foda naturligt om man kan. Om man sedan absolut inte kan, som min vaninna med ryggmargsbrack t.ex., sa ar det klart att man ska fa kejsarsnitt. Men det borde vara en sista utvag och inte ett val av bekvamlighet (nu sager jag INTE att det ar din situation, bara i allmanhet)som blir mer och mer vanligt. Med lanken ville jag bara visa ett exempel pa forskning som stodjer denna teori. Om du inte har mojlighet att foda naturligt sa ar det sjalvklart du borde genomga kejsarsnitt.
RaderaI allmanhet (igen, syftar inte pa dig) sa tycker jag att det ar orovackande hur fler modrar valjer "genvagar" med amning ocksa - manga ger upp direkt och valjer ersattning istallet. Denna trend gar att se tydligen pa CSBs statistik over amning i Sverige. Det ar en nedgaende spiral med fler och fler som valjer ersattning. Jattesorligt, tycker jag.
Jag undrar om det verkligen finns någon gravid kvinna i Sverige som får kejsarsnitt beviljat av bara bekvämlighetsskäl... Jag är tveksam till det.
RaderaAtt jag har fått kejsarsnitt beviljat av min läkare är på grund av min bakomliggande historik (som jag skrivit i mitt inlägg) när det gäller både min sjukdomsbild samt det avbrytande vi var tvungna att genomgå förra året i vecka 20. Alltså inte någon bekvämlighet. Hade min läkare ansett att det bara ligger oro bakom min vilja så skulle hon säkerligen inte skrivit en remiss om kejsarsnitt utan skickat mig till en aurora-barnmorska först.
När det gäller amning kommer jag högst amma i fyra veckor, kanske inte ens det. Orsaken till det är även där min sjukdom som kan ge skov efter en graviditet och förlossning och därför vill jag börja med mina mediciner (som man inte kan använda ihop med amning) så snart som möjligt. Där anser jag att det är viktigare att jag mår bra och kan ta hand om pojken än att jag amma och mår skitdåligt kroppsligt av min sjukdom och därmed inte kan vara en bra mamma.