Dag 1 på förlossningen

Tack för alla kommentarer som jag fått under dagen!!

Igår kväll skulle jag gå och lägga mig tidigt så redan kvart över nio var jag avklädd, men då blir trosorna helt plötsligt genomblöta. En stund tidigare har det kommit lit i trosorna men inte jag reagerat på som fostervatten utan snarare en flytning. Ropar till mannen och säger att det rinner ur mig. Genast förstår jag att det är vattnet som gått. På darriga ben klär jag på mig igen och går ner och ringer förlossningen som tycker att vi ska komma upp.

Väl där träffar vi en av de barnmorskor som tog hand om oss den natt som Dutt kom. Hon tog blodtryck, urinsticka och en ctg-kurva i en halvtimme. Allt det såg bra ut och vi fick då vänta på läkaren. Hon gjorde ett ultraljud och även det såg bra såg bra ut. Hon tar en vaginal odling och sedan vill hon göra en vaginal undersökning, men när jag då ställer mig upp och fått av mig jeansen så rinner vatten längs benen och ner på golvet. Då tyckte inte varken läkaren eller barnmorskan att det var någon tvekan – vattnet hade gått och vi blir visade till ett rum då vi nu tillbringat den mesta tiden.

Jag får gå till toaletten och tillbaka till sängen. I övrigt ska jag ligga eller halvsitta i sängen.

För att förbereda pojken inför ankomsten som kan vara ganska snart fick jag vid midnatt en spruta som hjälper hans lungor att mogna. Ska få ytterligare en sån spruta ikväll. Den odling som tog visade på en infektion så mitt i natten kommer barnmorskan in med antibiotika i dropp. Sömnen i natt blev minimal för har vattnet gör att jag fuktar ner hela sängen så de får byta sängkläder. Idag har rinnandet varit lugnare.

På morgonen kommer ytterligare ett bekant ansikte in till oss. Då är det den barnmorska som hade hand om oss när vi precis kom in till förlossningen för avbrytandet. Hon frågade om jag kände igen henne och det gjorde jag. Hon sa att hon hade känt igen mitt namn och undrade om det var okej att hon var vår barnmorska idag och det var det ju naturligtvis.

Vid ronden var det passande nog ”vår” läkaren som kom och vi pratade en lång stund om den situationen som nu uppstått. Att pojken ganska snart är hos oss och att det då är troligt att vi får tillbringa en tid på Neo. Därför har vi på eftermiddagen varit nere och tittat hur det ser ut och fått lite information av de som jobbar där.

Att detta känns helt galet men snart är vi förhoppningsvis föräldrar!