Det inlägg jag gjorde om rutinultraljudet i torsdags försvann ju då Blogger hade problem med sina servrar eller nåt.
Efter påtryckningar på Blogger har inlägget kommit tillbaka. dock saknar jag fortfarande era fina kommentarer på det inlägget, men jag hoppas att de snart också kommer tillbaka.
För er som är nya läsare och kanske bara hann läsa kortversionen av vad som hände på ultraljudet så finns inlägget att läsa här.
Under dagen idag har jag tänkt att jag ska sätta mig och skriva om hur tiden på förlossningen var också.
Nu ska vi gå en promenad och gå förbi den minneslund som vi tänkt att Dutt ska sova i.
Minneslund för Dutt att sova i... Det är så fel och orättvist att ni ska behöva tänka på en sådan sak. Det känns så orättvist, ni förtjänar verkligen inte detta. Er Dutt skulle ju stanna i magen, växa och må bra fram till v40 när han skulle fått se dagens ljus för första gången.
SvaraRaderaTog ni nåt fotografi på Dutt att ha i framtiden? Er Dutt kommer ju alltid vara er förstfödde, han fick ju tyvärr inte stanna dock. Men jag tror att han kommer vara över er och era framtida barn här på jorden. Ta väl hand om varandra och sörj tillsammans. Mina tankar är hos er!
Kram Rebecca
Rebecca: Ja, vi tog några bilder på Dutt. Jag kommer inte lägga upp bilder här på bloggen, men möjligtvis en länk till en annan sida där bilden kan finns. Kanske inte alla vill se Dutt utan vill man det så kan man länka sig vidare. Får se hur jag gör.
SvaraRaderaTack för dina tankar.
Jag tänker ändå att det är fint för er att ha en plats att gå till, när nu barnet inte fick leva.
SvaraRaderaFy fy fy så hemsk din/er historia är. Som du skriver i förra inlägget, från förlossningen ska ingen behöva gå tomhänt! Jag kan knappt tänka på det här faktiskt. Det här är alla gravidas största skräck.
SvaraRaderaJag skickar allt gott till er, önskar er lycka och hoppas ni får ork att snart gå vidare.
Så många kramar det går att skicka skickar jag till er! ♥
Fy sjutton så orättvis världen är! Beklagar er stora sorg. Finns inte ord som gör det lättare för er just nu... men vill ändå sända mina djupast och varmaste tankar till er båda. Stor kram
SvaraRaderaBeklagar verkligen er sorg. Tänker på dig varje dag, fast vi inte känner varandra - är så ledsen över det som hände. Skönt att ni har så fina vänner som tar hand om er.
SvaraRaderaVarma kramar!!!
Dutt har ju iallafall en Änglamormor som kommer pyssla om honom... Kram Nhea
SvaraRaderaTittar in igen med kramar.
SvaraRadera