Minnen, morgondagens plan och fina vänner

Den här dagen är lite som dagen var i lördags den 12 maj. Man vet hela tiden timme för timme, nästan minut för minut hur det var och hur det kändes för exakt ett år sedan. Nu för ett år sedan hade jag börjat få ont, som mensvärk och jag hade börjat få morfin för smärtan. Morfinet hjälpte dock inte mot det onda utan gav mig "bara" ett gräsligt illamående...
Känslomässigt tror jag att vi båda var väldigt avtrubbade. Inte en enda gång förrän Dutt kom fälldes en tår eller pratade vi om vad det egentligen var som vi gick igenom. Antagligen var det allt för abstrakt och märkligt för att vi inte ens skulle kunna sätta ord på det till varandra. Här finns hela berättelsen om hur förlossningsdagen var.

Planen inför Dutts ettårsdag i morgon ser ut så här: Klockan 00.24 i natt kommer vi släppa upp rislyktor för att hedra vår son. Då är det exakt ett år sedan han kom. Vi kommer antagligen släppa upp dom ute i trädgården vid hans minnesträd.
I morgon vid lunch ungefär går vi till blomaffären och köper några fina blommor, antagligen rosor, som vi sedan sätter hos Dutt. En ballong eller två kommer också på något sätt finnas i buketten. Naturligtvis har vi ett ljus med oss också.
På "vår" parkbänk kommer vi äta tårta och dricka kaffe/te. Idag har jag gjort tårtbotten och även rabarberkompott som ska vara ett av lagren i tårtan. Sedan åker vi iväg till Svensksundsviken med potatissallad och kycklinggrillspett.
Det vi hoppas på är att dagen trots allt ska kännas okej. Att vi på detta sätt kan minnas och hedra vår förstfödda son som inte fick stanna hos oss. Vi hoppas också på bra väder.

Kortet och hjärtat från Elida

Idag har vi fått blommor och choklad från Herr och Fru H och brevbäraren lämnade av ett brev från Elida med en jättefin hälsning och ett fint hjärta. Fina gester från fina vänner!! Tack så hjärtligt!

Blomma och choklad från Herr och Fru H.