Att sova bra på nätterna har större betydelse än vad man kan tänka sig. Just nu sover jag oerhört dåligt om nätterna och är som ett vrak på morgonen. I natt vakande jag vid halv två och kände mig jättekissnödig och var då tvungen att traska ner till toaletten. Väl där kom det några droppar...Kan det vara hormonerna som spökar...
I övrigt så har jag inte känt nåt i kroppen som kan tyda varken på det ena eller det andra. Blä för ruvartiden.
Idag har jag anmält oss till samtalsgruppen som vi blivit inbjudan att delta i från Sjukhuskyrkan. Vi har sagt så att vi ger det en chans så får vi se hur vi känner efter första träffen.
onsdag 31 augusti 2011
Idag
Tiden har rullar på och jag börjar så smått må bättre. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna skiva dom orden "må bättre", men det kan jag faktiskt. Typiskt, bara för att jag skrev dom orden så kom tårarna...
Ingenting kommer någonsin bli som vanligt igen utan det liv jag lever nu är mitt vanliga.
Dutt, hoppas du har det bra där du är.
tisdag 30 augusti 2011
Ruvardag 4 - Helt okej
Ännu en dag av denna ruvarperiod har gått och konstigt nog mår jag bättre psykiskt än vad jag hade kunna drömma om. Visst, första veckan brukar vara ganska okej...Andra veckan brukar ju vara en riktig pina.
Igårkväll och idag har jag känt lite molande vid bäckenbenskammen på höger sida. Kan det vara Snöis som känns av redan nu? Tycker det verkar tidigt. Jag försöker att inte analysera för mycket, men det är svårt att låta bli.
Idag fick vi en brev från Sjukhuskyrkan angående en samtalsgrupp för föräldrar som förlorat barn. Jag är så osäker på om vi ska anmäla oss. På något sätt känns det som om den här samtalsgruppen kommer för sent. Jag är rädd för att det vi redan hunnit bearbeta själva ska komma upp till ytan igen och göra mera ont. Jag skulle behövt den här gruppen mer i juni än nu. Första träffen är den 12 september och tänk om jag då skulle vara gravid - vad skulle de andra tänka om det? Skulle kännas ganska fel att på första träffen berätta att man redan är gravid igen.
Jag får fundera några dagar till ifall vi ska anmäla oss.
Den blödningen jag hade igår verkar som tur var helt försvunnit, även om jag under hela dagen tyckt att det runnit där ner.
Igårkväll och idag har jag känt lite molande vid bäckenbenskammen på höger sida. Kan det vara Snöis som känns av redan nu? Tycker det verkar tidigt. Jag försöker att inte analysera för mycket, men det är svårt att låta bli.
Idag fick vi en brev från Sjukhuskyrkan angående en samtalsgrupp för föräldrar som förlorat barn. Jag är så osäker på om vi ska anmäla oss. På något sätt känns det som om den här samtalsgruppen kommer för sent. Jag är rädd för att det vi redan hunnit bearbeta själva ska komma upp till ytan igen och göra mera ont. Jag skulle behövt den här gruppen mer i juni än nu. Första träffen är den 12 september och tänk om jag då skulle vara gravid - vad skulle de andra tänka om det? Skulle kännas ganska fel att på första träffen berätta att man redan är gravid igen.
Jag får fundera några dagar till ifall vi ska anmäla oss.
Den blödningen jag hade igår verkar som tur var helt försvunnit, även om jag under hela dagen tyckt att det runnit där ner.
Fler frågor
För ett tag sedan fick jag en fråga från Ann som undrade varför det inte görs AHA vid alla fördelar och om det finns några nackdelar.
Jag antar att klinikerna vill att kroppen ska klara av så mycket som möjligt själv. AHA utförs om man anser att äggskalet är hårt, tjockt eller segt. Alla kliniker använder inte ens den här tekniken. Sedan vet jag inte om det finns någon forskning på som säger att AHA ger större chans till graviditet eller inte. Enligt min läkare finns det idag inga risker med AHA.
Hönsamaja undrade vad är det för sprutor jag tar, och varför?
De sprutor som jag tar från behandlingsstart och sedan under en ev. graviditet är Innohep som är blodförtunnande medel. Dessa sprutor tar jag på grund av att jag har något i mitt blod som heter kardiolipidantikroppar och antilupuskoagulans. Dessa faktorer kan försvåra för mig att bli gravid och när jag väl är gravid kan det öka risken för blodproppar i kroppen samt i moderkakan, tillväxthämning hos bebisen med mera. Med Innohep är det tänkt att förhindra dessa komplikationer. Istället medför det ju naturligtvis att jag är mer lättblödande...
Fint hos mamma
Mamma har blivit lite bortglömd de senaste månaderna,men jag hoppas och tro att hon förstår varför.
Idag har vi i alla fall gjort lite höstfint hos henne.
Dålig natt
I natt har varit en jobbig natt med dålig sömn och många drömmarna. Drömmarna har handlat om blod naturligtvis... Sedan har jag också varit rädd för att jag ska börja blöda igen, men nu har det inte kommit något blod sedan igårförmiddag.
Jag pratade med min distansläkare igår som i sin tur pratat med läkaren på Carlanderska som tyckte att jag skulle göra uppehåll med Innohep två till tre dagar. Så igår slapp jag sticka mig i magen! Skönt med några dagars uppehåll då jag tänkt att jag ska ta dessa sprutor till juni näzta år ;-)
måndag 29 augusti 2011
Kan det ha tagit slut?
Blodet som kom under natten och morgonen verkar nu har slutat. Jag vågar inte tro på det än, men jag hoppas.
Jag har nu precis läst igenom mina ruvarinlägg från de tidigare behandlingarna för att se hur jag känt mig då. Bloggen är oerhört bra att ha när man inte riktigt minns hur det var. Det som är annorlunda den här gången mot de fyra tidigare ruvarperioderna är att jag den här gången inte har ömma bröst. Tidigare gånger har jag haft ömma bröst redan från äggplocksdagen fram till dag 8 ungefär då ömheten försvunnit. Nu känner jag ingenting alls i brösten istället. Undrar vad det beror på?
Jag försöker att tänka så lite som möjligt på att jag ruvar och då jag tänker på det tänka så positivt som möjligt. Visst måste det vara positivt att embryot redan börjat dela sig innan återföringen? Jag hoppas det!
Jag har nu precis läst igenom mina ruvarinlägg från de tidigare behandlingarna för att se hur jag känt mig då. Bloggen är oerhört bra att ha när man inte riktigt minns hur det var. Det som är annorlunda den här gången mot de fyra tidigare ruvarperioderna är att jag den här gången inte har ömma bröst. Tidigare gånger har jag haft ömma bröst redan från äggplocksdagen fram till dag 8 ungefär då ömheten försvunnit. Nu känner jag ingenting alls i brösten istället. Undrar vad det beror på?
Jag försöker att tänka så lite som möjligt på att jag ruvar och då jag tänker på det tänka så positivt som möjligt. Visst måste det vara positivt att embryot redan börjat dela sig innan återföringen? Jag hoppas det!
Status
Nu har jag varit på gyn och träffat en läkare som konstaterat att blödningen kommer från äggplocksnålsticket. När vi var där kunde han se att blödningen i stort sätt upphört. Han försäkrade oss om att blödningen inte kom från livmodern, vilket är jätteskönt att höra!
Han sa också att om Snöstjärnan bestämt sig för att fästa så har den redan gjort det.
De närmaste dagarna ska jag ta det lite lugnt tyckte han. Har ledig dag i morgon och får sedan se om det blir jobb resten av veckan.
Ruvardag 3 - Blod!
I natt vaknade jag och då kände jag att det rann där nere. Jag tänkte först att det var Crinonen som var lite rinnig, men gick i alla fall på toaletten. Då var det blod jag känt.
Försökte ta det så lugnt som möjligt och gick och lade mig igen, men nu på morgonen är det mera blod och klumpar som kommer.
Klockan kvart över elva har jag fått tid på gynmottagningen för att se var blodet kommer ifrån. Jag misstänker att jag återigen blöder från stickhålen från äggplocket i onsdags.
Att det ska vara så besvärligt...
Försökte ta det så lugnt som möjligt och gick och lade mig igen, men nu på morgonen är det mera blod och klumpar som kommer.
Klockan kvart över elva har jag fått tid på gynmottagningen för att se var blodet kommer ifrån. Jag misstänker att jag återigen blöder från stickhålen från äggplocket i onsdags.
Att det ska vara så besvärligt...
söndag 28 augusti 2011
Ruvardag 2
Ytterligare en ruvardag är snart slut.
På ett sätt är det väldigt skönt att jag inte på något sätt kan påverka hur resultatet blir. Det är bara min livmoder och embryot som ska göra jobbet. Naturligtvis tar jag mina Crinone som ska förbättra möjligheterna för livmodern att ta emot embryot, men i övrigt spelar det ingen roll om jag är positiv, negativ, ledsen eller glad.
Det är många dagar tills jag kan ha en aning om detta har lyckats den här gången. De gånger som det misslyckats har jag vetat det på dag 10 ungefär. Så fram tills dess ska jag försöka leva så avslappnat som möjligt. Lättare sagt än gjort, men det är ju värt ett försök!!
På ett sätt är det väldigt skönt att jag inte på något sätt kan påverka hur resultatet blir. Det är bara min livmoder och embryot som ska göra jobbet. Naturligtvis tar jag mina Crinone som ska förbättra möjligheterna för livmodern att ta emot embryot, men i övrigt spelar det ingen roll om jag är positiv, negativ, ledsen eller glad.
Det är många dagar tills jag kan ha en aning om detta har lyckats den här gången. De gånger som det misslyckats har jag vetat det på dag 10 ungefär. Så fram tills dess ska jag försöka leva så avslappnat som möjligt. Lättare sagt än gjort, men det är ju värt ett försök!!
Kunde inte låta bli
I måndags var vi ju på Gekås och jag kunde inte låta bli att köpa några saker till Snöstjärnan. Den två bodysarna kostade 9,95 kronor styck. Nu hamnar dessa kläder i längtansgarderoben.
lördag 27 augusti 2011
Ruvardag 1
Nu börjar dessa inlägg på bloggen igen...
Idag har det varit full fart här hemma. Tydligen växer ogräs och gräsmattan även när vi är bortresta...Så mannen har klippt gräs och jag har rensat lite ogräs och fixat lite annat i trädgården.
Igår när vi tre, jag, mannen och Snöstjärnan, åkte hem hade jag en bra känsla i magen. Detta kommer att gå! Det måste ju vara bra att äggen redan innan insättningen hade börjat att dela sig igen.
Idag är jag mer nollställd när det gäller om det kommer gå eller inte. Jag har faktiskt inte tänkt så mycket på det idag. Jag har dock försökt att ta det lite lugnare än vad jag brukar så att Snöstjärnan kan borra in sig fint i slemhinnan.
Med risk att vara tjatig vill jag tacka för alla mejl (jag ska svara på dom, jag lovar), kommentarer på bloggen och kommentarer på Facebook.
Jag har varit dålig på att uppdatera mig på era bloggar den senaste veckan, men jag ska försöka hinna med det också framöver. Det händer mycket i ivf-bloggvärlden just nu!
Idag har det varit full fart här hemma. Tydligen växer ogräs och gräsmattan även när vi är bortresta...Så mannen har klippt gräs och jag har rensat lite ogräs och fixat lite annat i trädgården.
Igår när vi tre, jag, mannen och Snöstjärnan, åkte hem hade jag en bra känsla i magen. Detta kommer att gå! Det måste ju vara bra att äggen redan innan insättningen hade börjat att dela sig igen.
Idag är jag mer nollställd när det gäller om det kommer gå eller inte. Jag har faktiskt inte tänkt så mycket på det idag. Jag har dock försökt att ta det lite lugnare än vad jag brukar så att Snöstjärnan kan borra in sig fint i slemhinnan.
Med risk att vara tjatig vill jag tacka för alla mejl (jag ska svara på dom, jag lovar), kommentarer på bloggen och kommentarer på Facebook.
Jag har varit dålig på att uppdatera mig på era bloggar den senaste veckan, men jag ska försöka hinna med det också framöver. Det händer mycket i ivf-bloggvärlden just nu!
Hej Dutt
Nu har Dutt fått nya blommor efter att inte ha fått besök av oss sedan förra söndagen.
Nu måste han och alla hans änglakompisar hålla tummarna för att Snöstjärnan fastnar!
fredag 26 augusti 2011
Ruvardag 0 - Hemma
Hemma igen som ruvare till en perfekt snöstjärna. På återföringen idag hade vi samma läkare som utförde återföringen av Dutt som det måste vara ett bra tecken tycker jag.
I morse hade jag fått ett mejl från FC. Vi har i vissa avseenden en liknade historia så innan återföringen idag träffade jag henne för en lunch. Jättetrevligt att träffa dig och tack för de jättefina armbanden!
Som jag skrev i ett tidigare inlägg så behövde de bara tina upp ett embryo så därmed har vi fortfarande tre stycken embryon i frysen. Förhoppningsvis är det här embryot livkraftigt då det redan innan återföringen börjat dela sig. När det återfördes hade det fem celler.
Trots det dåliga resultatet på onsdagens äggplock så avslutades veckan trots allt ganska bra. Nu återstår två långa jobbiga veckor till testdag. Misstänker att jag kommer att analysera min kropp och ev symtom ännu mera den här gången än förra.
Återigen tack för alla era kommentarer!
I morse hade jag fått ett mejl från FC. Vi har i vissa avseenden en liknade historia så innan återföringen idag träffade jag henne för en lunch. Jättetrevligt att träffa dig och tack för de jättefina armbanden!
Som jag skrev i ett tidigare inlägg så behövde de bara tina upp ett embryo så därmed har vi fortfarande tre stycken embryon i frysen. Förhoppningsvis är det här embryot livkraftigt då det redan innan återföringen börjat dela sig. När det återfördes hade det fem celler.
Trots det dåliga resultatet på onsdagens äggplock så avslutades veckan trots allt ganska bra. Nu återstår två långa jobbiga veckor till testdag. Misstänker att jag kommer att analysera min kropp och ev symtom ännu mera den här gången än förra.
Återigen tack för alla era kommentarer!
Snöstjärnan är på plats
Då är jag ruvare igen då. Till en snöstjärna. De hade bara behövt tina upp en, vilket innebär att vi fortfarande har tre embryon kvar i frysen. Embryot såg fint ut och vid återföringen hade det börjat dela sig och hunnit få ytterligare en cell, alltså hade den nu fem celler. Dessutom hade de även denna gång gjort aha.
Nu är det "bara" två veckors lång väntan till testdag.
Snart ruvare för femte gången
Idag gäller det. Jag hoppas nu att kliniken tinar ett av våra små embryon och att det överlever upptiningen. Dessutom hoppas jag ju att embryot överlever ytterligare nio månader!
Återföringen är kvart i två i eftermiddag, men innan dess ska jag hinna med en fika med en av mina bloggläsare. Spännande!
Återföringen är kvart i två i eftermiddag, men innan dess ska jag hinna med en fika med en av mina bloggläsare. Spännande!
torsdag 25 augusti 2011
I morgon får vi en snöstjärna istället
Läkaren från kliniken ringde precis och vår lilla ägg hade inte blivit befruktat.
Dock har vi ju fyra stycken frysta embryon och i morgon ska vi få tillbaka ett sådant istället. Det funkar att göra så då min kropp och embryot i frysen är i samma fas.
Nu hoppas jag att de bara behöver tina upp ett embryo av våra fyra så att vi ändå har några kvar till senare tillfällen.
Tiden blev också ändras så nu ska vi vara där klockan kvart i två i morgon istället för kvart över ett.
Det känns fortfarande tungt och tråkigt att jag behövt gå igenom en hel behandling utan att det egentligen gav något. Samtidigt är det skönt att vi inte behöver åka hem tomhänt.
Om ni vill och orkar får ni gärna fortsätta att hålla era tummar för att snöstjärnan klarar upptiningen.
Dock har vi ju fyra stycken frysta embryon och i morgon ska vi få tillbaka ett sådant istället. Det funkar att göra så då min kropp och embryot i frysen är i samma fas.
Nu hoppas jag att de bara behöver tina upp ett embryo av våra fyra så att vi ändå har några kvar till senare tillfällen.
Tiden blev också ändras så nu ska vi vara där klockan kvart i två i morgon istället för kvart över ett.
Det känns fortfarande tungt och tråkigt att jag behövt gå igenom en hel behandling utan att det egentligen gav något. Samtidigt är det skönt att vi inte behöver åka hem tomhänt.
Om ni vill och orkar får ni gärna fortsätta att hålla era tummar för att snöstjärnan klarar upptiningen.
Väntan på besked
Det känns fortfarande tungt att vi bara fick ut en enda ägg igår. Det känns som det inte är värt pengarna och besväret.
Mellan klockan tio och halv ett idag ska kliniken ringa oavsett resultat. Normalt sätt brukar de bara ringa när de har negativa besked. Jag hoppas så att det enda lilla fina ägget delat sig fint i natt så att vi kan få tillbaka det efter lunch i morgon.
Jag tyckte igår att jag inte hade så ont efter äggplocket, men idag har jag desto ondare istället...
Mellan klockan tio och halv ett idag ska kliniken ringa oavsett resultat. Normalt sätt brukar de bara ringa när de har negativa besked. Jag hoppas så att det enda lilla fina ägget delat sig fint i natt så att vi kan få tillbaka det efter lunch i morgon.
Jag tyckte igår att jag inte hade så ont efter äggplocket, men idag har jag desto ondare istället...
onsdag 24 augusti 2011
Skitkropp
Jag visste inför dagens äggplock att jag inte hade så många äggblåsor, men jag trodde dock att det skulle finnas fler än ett fjuttigt litet ägg i dom. Läkaren tömde idag fem äggblåsor vilket är något färre än tidigare gånger också.
Jag förstår inte att min kropp ska vara så motvillig till att producera ägg.
Ett ägg - Det är det antal som normalt fertila kvinnor producerar varje månad. Jag som de senaste 13 dagarna tryckt i mig 29 sprutor med diverse mediciner borde få ut fler ägg än så.
Jag är just nu så trött, less och besviken på min kropp!
Det enda lilla fjuttiga ägget ska nu förhoppningsvis befruktas med hjälp av icsi och före återföringen på fredag klockan 13.15 gör de även AHA på det. Sedan blir det två LÅNGA veckor fram till testdag den 9 september.
Tack snälla ni för alla era fina kommentarer.
Jag förstår inte att min kropp ska vara så motvillig till att producera ägg.
Ett ägg - Det är det antal som normalt fertila kvinnor producerar varje månad. Jag som de senaste 13 dagarna tryckt i mig 29 sprutor med diverse mediciner borde få ut fler ägg än så.
Jag är just nu så trött, less och besviken på min kropp!
Det enda lilla fjuttiga ägget ska nu förhoppningsvis befruktas med hjälp av icsi och före återföringen på fredag klockan 13.15 gör de även AHA på det. Sedan blir det två LÅNGA veckor fram till testdag den 9 september.
Tack snälla ni för alla era fina kommentarer.
Barnlöshet på Svt
Den 26 september (på min födelsedag) startar en dokumentärserie om sex delar om barnlöshet som heter Barn - till varje pris. Programledare är Pia Johansson som själv är ofrivilligt barnlös.
Bra att ämnet uppmärksammas!
Har också läst att en liknade dokumentärserie ska gå på tv3 med start i höst.
Bra att ämnet uppmärksammas!
Har också läst att en liknade dokumentärserie ska gå på tv3 med start i höst.
Sämsta resultatet hittills
Nu är jag oerhört ledsen och besviken. Tårarna bränner innanför ögonlocket.
Ett ägg fick vi ut idag. Ju högre hormondos desto sämre resultat.
Jag vet att ett ägg räcker, men jag trodde också att en graviditet skulle räcka för att få ett levande barn...
Nu börjar jag helt tappa hoppet om att det här någonsin ska fungera.
Nu kryper jag ner under täcket på hotellrummet och tycker synd om mig själv en stund.
Ett ägg fick vi ut idag. Ju högre hormondos desto sämre resultat.
Jag vet att ett ägg räcker, men jag trodde också att en graviditet skulle räcka för att få ett levande barn...
Nu börjar jag helt tappa hoppet om att det här någonsin ska fungera.
Nu kryper jag ner under täcket på hotellrummet och tycker synd om mig själv en stund.
Idag gäller det
Den flytande frukosten är ihälld. Det känns fjuttigt att bara få äta flytande frukost när det fanns så mycket gott. Det blev lite oboy, naturell yoghurt och nyponsoppa.
Snart ger vi oss iväg till kliniken och nu gäller det att äggen har växt till ordentligt.
Redo?
Jag vet inte.
Snart ger vi oss iväg till kliniken och nu gäller det att äggen har växt till ordentligt.
Redo?
Jag vet inte.
tisdag 23 augusti 2011
Morgondagen är snart här
Tillbaka på hotellet efter att ha varit lite turister i vår gamla hemstad. Vi promenader in till stan och gick en sväng i Trädgårdsföreningen. Fortsatte sedan ner mot Operan, kolladen in Älvrummet och det stora pariserhjulet.
Landade sedan hos våra kompisar.
I morgon gäller det. Jag tror inte att jag är riktigt redo för det, men det är väl bara att bli det... En väska ska packas ikväll med lite läsning, datorn och naturligtvis ska ju Storken med också.
Jag hoppas att äggen har fortsatt att växt sedan senaste ultraljudet. Det är ju ändå sex dagar sedan.
Jag hoppas att ni orkar ha mig i era tankar i morgon och att tummarna hålls.
Lovar att uppdatera under dagen i morgon.
Landade sedan hos våra kompisar.
I morgon gäller det. Jag tror inte att jag är riktigt redo för det, men det är väl bara att bli det... En väska ska packas ikväll med lite läsning, datorn och naturligtvis ska ju Storken med också.
Jag hoppas att äggen har fortsatt att växt sedan senaste ultraljudet. Det är ju ändå sex dagar sedan.
Jag hoppas att ni orkar ha mig i era tankar i morgon och att tummarna hålls.
Lovar att uppdatera under dagen i morgon.
Återupptäcka vår stad
Nu är hotellfrukosten avklarad och vi lär inte behöva äta något mer förrän sent ikväll känns det som...
Idag har vi inget planerat förutom att peppa upp oss inför morgondagens äggplock. Just nu är planen att återupptäcka vår gamla stad som var vårt hem mellan 1997 och 2004. Vi känner som alltid hemma när vi kommer till Göteborg.
I eftermiddag ska vi sedan till våra kompisar och deras barn (våra gudbarn).
Vanorna blir så annorlunda när man är hemifrån. I morse när jag vaknade kom jag på att jag igår kväll glömde säga godnatt till Dutt, vilket jag alltid gör hemma vid hans minnesbord. Då kände jag mig som en dålig människa.
Tacka alla ni för era hållna tummar och alla fina kommentarer.
Idag har vi inget planerat förutom att peppa upp oss inför morgondagens äggplock. Just nu är planen att återupptäcka vår gamla stad som var vårt hem mellan 1997 och 2004. Vi känner som alltid hemma när vi kommer till Göteborg.
I eftermiddag ska vi sedan till våra kompisar och deras barn (våra gudbarn).
Vanorna blir så annorlunda när man är hemifrån. I morse när jag vaknade kom jag på att jag igår kväll glömde säga godnatt till Dutt, vilket jag alltid gör hemma vid hans minnesbord. Då kände jag mig som en dålig människa.
Tacka alla ni för era hållna tummar och alla fina kommentarer.
måndag 22 augusti 2011
Sista sprutan
Alltså om 36 timmar är det dags att vara på kliniken...
Första etappen avklarad
Igår fokuserade jag mig inte på att det var äggplocket som var anledningen till resan utan det var shoppingen på Gekås som var det.
Nu är shoppingen avklarad så nu är bilen fylld med fynd bland annat tavlor, kläder och duschkräm.
Nu är nästa etapp äggmognadssprutan som jag ska ta klockan 20.30 ikväll. Äggplocket känns väldigt avlägset än så länge och jag vet inte inte hur jag känner inför det än...
Det får bli en senare fråga.
Snart ska vi iväg till den familj som jag var barnflicka i för ungefär 100 år sedan, eller i alla fall 14 år. Tjejen jag var barnflicka åt är inget barn längre... Hon konfirmerades igår. Hjälp vad jag känner mig gammal!! Det är kul att vi fortfarande har kontakt med familjen.
Nu jävlar
Storken ska peppas med lite shoppning, sen ska vi göra barn.
Undrar om det finns storkkläder?
söndag 21 augusti 2011
Redo??
Är jag verkligen redo för detta? Väskorna och Storken är redo, men är jag det?
Storken har de senaste veckorna legat i träningsläget för att toppa formen lagom tills nu! Hoppas att han inte blivit övertränad bara. Det ska tydligen inte vara bra.
Just nu känns det som om jag tar en sak i taget. Jag har knappt tänkt på att det är äggplock på onsdag. Jag tänker att det är shoppingturen i Ullared som är anledningen till att vi i morgon åker iväg. Så idag och i morgon fokuserar jag det så får jag ta nästa del i det hela lite senare...
Jag är rädd för hur jag kommer att reagera när jag på onsdag kliver in på kliniken och vilka känslor som kommer upp när jag sedan lägger mig i gynstolen. Jag skulle ju inte behöva vara där.
Jag hoppas att personalen är påläst om det jag gått igenom de senaste månaderna så att de har en förståelse ifall jag bryter ihop totalt...
Nu tänker jag inte mer på onsdag utan fortsätter att knåpa på inköpslistan till Gekås. Undrar om Dutts småsyskon ska få något?
Fler frågor och flera svar
Karolina har ställt dessa frågor till mig: "Sätter de in ett eller två ägg på dig? Har du fått testa olika metoder eller kör du på samma?"
Jag har alltid bara fått tillbaka ett ägg och som jag skrev i ett tidigare inlägg så är det den rekommendation som Socialstyrelsen har, även om jag vet att vissa kliniken trots det sätter tillbaka två ägg.
Alla de fem ivf:er vi gjort har jag använt mig av den korta metoden, alltså börjat med sprutor på cykeldag 2 eller 3 och inte använt nässpray för att bli nedreglerad först.
Däremot har metoden när äggen väl varit plockade varierat något. Vid de två första försöken användes traditionell befruktning av äggen, alltså att spermier och ägg själva får sköta "jobbet". De gångerna fick jag väldigt låg befruktningsgrad och vid de efterföljande försöken har ICSI använts, alltså att en spermie sprutas in direkt i ägget. Detta har gjort att fler av mina ägg blivit befruktade.
På det senast försöket (då Dutt kom till) gjordes också assisted hatching på ägget precis innan återföringen. AHA betyder att man med hjälp av laser förtunnar äggskalet så att ägget lättare ska kunna kläcka och därmed fästa i livmodern.
Hoppas du fick svar på dina frågor Karolina.
Jag har alltid bara fått tillbaka ett ägg och som jag skrev i ett tidigare inlägg så är det den rekommendation som Socialstyrelsen har, även om jag vet att vissa kliniken trots det sätter tillbaka två ägg.
Alla de fem ivf:er vi gjort har jag använt mig av den korta metoden, alltså börjat med sprutor på cykeldag 2 eller 3 och inte använt nässpray för att bli nedreglerad först.
Däremot har metoden när äggen väl varit plockade varierat något. Vid de två första försöken användes traditionell befruktning av äggen, alltså att spermier och ägg själva får sköta "jobbet". De gångerna fick jag väldigt låg befruktningsgrad och vid de efterföljande försöken har ICSI använts, alltså att en spermie sprutas in direkt i ägget. Detta har gjort att fler av mina ägg blivit befruktade.
På det senast försöket (då Dutt kom till) gjordes också assisted hatching på ägget precis innan återföringen. AHA betyder att man med hjälp av laser förtunnar äggskalet så att ägget lättare ska kunna kläcka och därmed fästa i livmodern.
Hoppas du fick svar på dina frågor Karolina.
lördag 20 augusti 2011
Förberedelser
Idag har vi varit iväg till landet under dagen. Pappa fyllde år igår så det blev lite kalas för honom.
Dessutom fick katten följa med och stanna kvar där medan vi är i Göteborg och gör barn.Det är nära nu.
Vi passade också på att hälsa på mamma på kyrkogården.
Ikväll har jag tagit den näst sista hormonsprutan. Hoppas att äggblåsorna fått möjlighet att växa sig stora och många.
Har fått en fråga från Karolina, men jag tar och svarar på den i morgon.
Dessutom fick katten följa med och stanna kvar där medan vi är i Göteborg och gör barn.Det är nära nu.
Vi passade också på att hälsa på mamma på kyrkogården.
Ikväll har jag tagit den näst sista hormonsprutan. Hoppas att äggblåsorna fått möjlighet att växa sig stora och många.
Har fått en fråga från Karolina, men jag tar och svarar på den i morgon.
fredag 19 augusti 2011
De små eskimåerna
Rebecca undrar hur vi tänkt med de frysta embryon vi har.
Just nu har vi fyra stycken embryon i frysen och efter nästa besök på Carlanderska hoppas jag att det kan finns minst ett till att frysa.
Även om jag hoppas att vi ska få ett plus om tre veckor så är det ju naturligtvis ingen garanti. Om ett minus uppenbarar sig då kommer vi börja använda oss av de frysa vi har.
Skulle det bli ett plus och bebis i maj så är det mycket möjligt att de frysta någon gång i framtiden blir till syskonförsök.
Just nu vågar jag inte tro någonting om hur resultatet blir på testdagen, men naturligtvis hoppas jag på ett plus, men det kan lika gärna blir ett stort elakt minus. Då är det skönt att ha de små i frysen att ta till ifall det skulle gå åt skogen.
Rebecca - Lycka till med barntillverkningen!
Just nu har vi fyra stycken embryon i frysen och efter nästa besök på Carlanderska hoppas jag att det kan finns minst ett till att frysa.
Även om jag hoppas att vi ska få ett plus om tre veckor så är det ju naturligtvis ingen garanti. Om ett minus uppenbarar sig då kommer vi börja använda oss av de frysa vi har.
Skulle det bli ett plus och bebis i maj så är det mycket möjligt att de frysta någon gång i framtiden blir till syskonförsök.
Just nu vågar jag inte tro någonting om hur resultatet blir på testdagen, men naturligtvis hoppas jag på ett plus, men det kan lika gärna blir ett stort elakt minus. Då är det skönt att ha de små i frysen att ta till ifall det skulle gå åt skogen.
Rebecca - Lycka till med barntillverkningen!
Hoppas han förstår
Jag hade tänkt att besöka Dutt på vägen hem från jobbet idag, men vädret ville annorlunda. NÄr jag åkte till jobbet var det sol och kortärmat som gällde. När jag åkte hem hade stövlar och sydväst varit bättre. Därför valde jag att köra förbi kyrkogården och enbart vinka till honom. Tänkte att vädret kanske skulle blir bättre senare på kvällen, men det har snarare blivit värre. Regnet bara öser ner!
Detta är första dagen sedan midsommardagen som jag inte besöker Dutt. Annars har jag varit där varje dag. Ibland i gassande sol och ibland i spöregn. Idag tänker jag på det lilla liv som inte fick bli. Hade han fått fortsätta växa och vara frisk i min mage hade jag idag gått in i vecka 33+0.
Tänk om jag om tre veckor precis fått ett plus. Det skulle kunna vara möjligt då det mest troliga är att vi får tillbaka ett embryo nästa fredag och sedan två ruvarveckor. Kan vi inte säga att det blir så?
Detta är första dagen sedan midsommardagen som jag inte besöker Dutt. Annars har jag varit där varje dag. Ibland i gassande sol och ibland i spöregn. Idag tänker jag på det lilla liv som inte fick bli. Hade han fått fortsätta växa och vara frisk i min mage hade jag idag gått in i vecka 33+0.
Tänk om jag om tre veckor precis fått ett plus. Det skulle kunna vara möjligt då det mest troliga är att vi får tillbaka ett embryo nästa fredag och sedan två ruvarveckor. Kan vi inte säga att det blir så?
Frågespalt
Fick en fråga från Malin där hon undrade vad en ivf-behandling kostar.
I alla landsting får man ett till tre ivf-försök finansierade av landstinget. Hur många försök man får beror på i vilket landsting som man bor. I det landsting jag bor får man två. Sedan kan man välja att köpa nya försök inom landstinget eller gå till privata kliniker. Jag tror (vet inte om det stämmer) att de allra flesta då väljer privat klinik. På den klinik jag går kostar ett försök 30 000 kronor och man kan också köpa ett paket med tre behandlingar för 60 000 kronor. Priset skiftar lite beroende på om man gör hela behandlingen eller om man har en läkare på hemmaplan som gör alla ultraljud. Vi betalade 10 000 kronor till distansläkaren och 40 000 kronor till kliniken i Göteborg. Priserna skiljer sig nog lite grann mellan klinikerna, men de flesta erbjuder något slags trepack, vilket gör att paketpriset kostar lika mycket som om man skulle köpa två enkelbehandlingar.
Johanna frågade "Om det blir mer än ett ägg befruktat, sätter de in flera då så att man ev får tvillingar? "
Socialstyrelsen rekommenderar att man bara sätter tillbaka ett embryo för att förhindra tvillinggraviditeter då tvilinggraviditeter ökar risken för komplikationer. I det landsting där jag gjorde mina landstingsförsök fick man tillbaka två om embryona inte hade toppkvalitét. På de privata klinikerna förekommer det säkert att man får tillbaka två ägg men det är nog vanligt.
Får man flera ägg befruktade och de är av bästa kvalitet så fryses de ner och man kan använda dom vid senare försök vid så kallade FET (frozen embryo transfer). Enligt Socialstyrelsen så får man ha nedfrysta embryon i fem år. Sedan måste de slängas.
Svarar gärna på flera frågor.
I alla landsting får man ett till tre ivf-försök finansierade av landstinget. Hur många försök man får beror på i vilket landsting som man bor. I det landsting jag bor får man två. Sedan kan man välja att köpa nya försök inom landstinget eller gå till privata kliniker. Jag tror (vet inte om det stämmer) att de allra flesta då väljer privat klinik. På den klinik jag går kostar ett försök 30 000 kronor och man kan också köpa ett paket med tre behandlingar för 60 000 kronor. Priset skiftar lite beroende på om man gör hela behandlingen eller om man har en läkare på hemmaplan som gör alla ultraljud. Vi betalade 10 000 kronor till distansläkaren och 40 000 kronor till kliniken i Göteborg. Priserna skiljer sig nog lite grann mellan klinikerna, men de flesta erbjuder något slags trepack, vilket gör att paketpriset kostar lika mycket som om man skulle köpa två enkelbehandlingar.
Johanna frågade "Om det blir mer än ett ägg befruktat, sätter de in flera då så att man ev får tvillingar? "
Socialstyrelsen rekommenderar att man bara sätter tillbaka ett embryo för att förhindra tvillinggraviditeter då tvilinggraviditeter ökar risken för komplikationer. I det landsting där jag gjorde mina landstingsförsök fick man tillbaka två om embryona inte hade toppkvalitét. På de privata klinikerna förekommer det säkert att man får tillbaka två ägg men det är nog vanligt.
Får man flera ägg befruktade och de är av bästa kvalitet så fryses de ner och man kan använda dom vid senare försök vid så kallade FET (frozen embryo transfer). Enligt Socialstyrelsen så får man ha nedfrysta embryon i fem år. Sedan måste de slängas.
Svarar gärna på flera frågor.
torsdag 18 augusti 2011
Varför känner jag mig stressad?
Den senaste veckan har jag av någon anledning känt en inre stress. Det känns som jag har jättemycket att göra, men egentligen vet jag inte riktigt vad det är jag ska göra. Samtidigt som jag känner att jag har mycket att göra är jag för trött och nere för att orka göra något. Detta bedrar till att min stress ökar.
Kanske är det mycket i mitt liv just nu. Jag har börjat jobba igen efter tre månaders sjukskrivning, genomgår den femte ivf-behandlingen och sorgen över vår Dutt som inte fick stanna.
Idag känner jag att det var skönt att jag valde att inte boka in några akupunkturbehandlingar också. Det hade bidragit till att min stress ytterligare hade kunnat öka.
Jag kan inte peka på vad det är som gör att jag känner mig stressad och även det gör mig stressad...
Efter dagens äggräkning känner jag mig också mera nere än tidigare. Allt känns så fruktansvärt meningslöst. Jag trycker in mängder av hormoner i min kropp och kroppen reagerar knappt. Varför fick jag inte sitta här och i morgon gå in i vecka 34? Varför fick jag inte gnälla över att jag är stor och otymplig som en elefant?
Ibland blir jag så trött på att se hur mig liv just nu ser ut. Alla runt omkring får det dom vill när dom vill. Varför inte vi?
Kanske är det mycket i mitt liv just nu. Jag har börjat jobba igen efter tre månaders sjukskrivning, genomgår den femte ivf-behandlingen och sorgen över vår Dutt som inte fick stanna.
Idag känner jag att det var skönt att jag valde att inte boka in några akupunkturbehandlingar också. Det hade bidragit till att min stress ytterligare hade kunnat öka.
Jag kan inte peka på vad det är som gör att jag känner mig stressad och även det gör mig stressad...
Efter dagens äggräkning känner jag mig också mera nere än tidigare. Allt känns så fruktansvärt meningslöst. Jag trycker in mängder av hormoner i min kropp och kroppen reagerar knappt. Varför fick jag inte sitta här och i morgon gå in i vecka 34? Varför fick jag inte gnälla över att jag är stor och otymplig som en elefant?
Ibland blir jag så trött på att se hur mig liv just nu ser ut. Alla runt omkring får det dom vill när dom vill. Varför inte vi?
Ivf- Så funkar det
Julia skrev i en tidigare kommentar ifall jag kunde skriva ett inlägg om hur hela ivf-processen går till och naturligtvis kan jag göra det. När jag skriver så förutsätter jag att de som läser är inne i ivf-karuseller själv, men så behöver det ju naturligtvis inte vara.
Ivf görs efter en helt del utredningar som består av blodprover, kontroll av äggledarna, spermiekvalitet med mera. Innan man blir beviljad ivf kan man få andra hormonbehandlingar först, tex Pergotime som är tabletter för att stimulera fram ägglossning och sedan får man försöka göra barn på egen hand.
Vid en ivf kan man göra lång eller kort metod. Jag har bara använt mig av kort metod så därför beskriver jag bara den.
På cykeldag 2 eller 3 börjar man med hormoner som ska stimulera fram så många ägg som möjligt. Jag har använt Puregon, men det finns också bland annat Gonal-F och Menopur. På sputdag 5 tar man ytterligare en spruta (orgalutran) som ska förhindra att man får spontan ägglossning. Under behandlingstiden går man till läkaren en två eller tre gånger för att göra vaginalt ultraljud för att se hur äggblåsorna växer. Då tar man även blodprov för att se hur hormonvärdena är i kroppen. Beroende på hur allt ser ut får man nya direktiv till exempel högre dos Puregon. När läkaren anser att äggblåsorna är lagom stora (de ska vara ca 20 mm vid äggplock) bokas tid för äggplock in. 36 timmar före äggplockstiden tas en annan spruta (jag har tagit Ovitrelle) som ska göra att äggen mognar lagom tills de tas ut.
Själva äggplocket genomförs med hjälp av en kanyl genom slidväggen och man får både morfin och lokalbedövning "där nere". Samma dag som äggplocket får mannen lämna sitt bidrag och sedan får kliniken göra sitt jobb.Antingen läggs ägg och spermier i en skål och spermierna får befrukta äggen bäst de kan. Annars kan man göra icsi som innebär att en embryolog trycker in spermien i ägget. Efter tre eller fem dagar får man förhoppningsvis tillbaka ett prima befruktat embryo. Från äggplocksdagen tar man också hormonet progesteron som slidtabletter för att öka chanserna att kroppen tar emot embryot.
Sedan får man helt enkelt vänta i två veckor de så kallade ruvarveckorna tills man kan testa om det lyckats eller inte.
Julia- Hoppas du fått lite information om hur det fungerar. Om du eller någon annan har några funderingar om hur allt fungerar kring ivf är det bara att ni frågar så ska jag göra mitt bästa för att besvara dom.
Ivf görs efter en helt del utredningar som består av blodprover, kontroll av äggledarna, spermiekvalitet med mera. Innan man blir beviljad ivf kan man få andra hormonbehandlingar först, tex Pergotime som är tabletter för att stimulera fram ägglossning och sedan får man försöka göra barn på egen hand.
Vid en ivf kan man göra lång eller kort metod. Jag har bara använt mig av kort metod så därför beskriver jag bara den.
På cykeldag 2 eller 3 börjar man med hormoner som ska stimulera fram så många ägg som möjligt. Jag har använt Puregon, men det finns också bland annat Gonal-F och Menopur. På sputdag 5 tar man ytterligare en spruta (orgalutran) som ska förhindra att man får spontan ägglossning. Under behandlingstiden går man till läkaren en två eller tre gånger för att göra vaginalt ultraljud för att se hur äggblåsorna växer. Då tar man även blodprov för att se hur hormonvärdena är i kroppen. Beroende på hur allt ser ut får man nya direktiv till exempel högre dos Puregon. När läkaren anser att äggblåsorna är lagom stora (de ska vara ca 20 mm vid äggplock) bokas tid för äggplock in. 36 timmar före äggplockstiden tas en annan spruta (jag har tagit Ovitrelle) som ska göra att äggen mognar lagom tills de tas ut.
Själva äggplocket genomförs med hjälp av en kanyl genom slidväggen och man får både morfin och lokalbedövning "där nere". Samma dag som äggplocket får mannen lämna sitt bidrag och sedan får kliniken göra sitt jobb.Antingen läggs ägg och spermier i en skål och spermierna får befrukta äggen bäst de kan. Annars kan man göra icsi som innebär att en embryolog trycker in spermien i ägget. Efter tre eller fem dagar får man förhoppningsvis tillbaka ett prima befruktat embryo. Från äggplocksdagen tar man också hormonet progesteron som slidtabletter för att öka chanserna att kroppen tar emot embryot.
Sedan får man helt enkelt vänta i två veckor de så kallade ruvarveckorna tills man kan testa om det lyckats eller inte.
Julia- Hoppas du fått lite information om hur det fungerar. Om du eller någon annan har några funderingar om hur allt fungerar kring ivf är det bara att ni frågar så ska jag göra mitt bästa för att besvara dom.
Alltid besviken efter äggräkning
Jag kände mig ganska hoppfull när vi satt i väntrummet hos läkaren idag. Höjd dos borde ju ge fler äggblåsor eller?
Nä, för min del verkar det var ju högre dos desto FÄRRE äggblåsor. Jag hoppas verkligen att det här är det absolut sista färskförsöket jag gör för snart orkar jag inte med dessa äggräkningsbesvikelser. På fem behandlingar har vi gjort tio ultraljud för att räkna ägg och varje gång har jag gått därifrån besviken och missnöjd över antalet.
Idag syntes cirka sex äggblåsor i olika storlekar.
Jag vet mycket väl att det inte är antalet som är viktigast utan kvaliteten på äggen, men borde jag inte kunna begära att någon gång i alla fall få över sju ägg vid plocket?
Trots besvikelsen idag så är planen nu att jag ska fortsätta med samma dos puregon och orgalutran till och med söndag. På måndagkäll klockan 20.30 är det dags för Ovitrell (äggmognadssprutan) och på onsdag klockan 08.30 ska vi vara på plats på Carlanderska.
Det är en plan i alla fall och jag hoppas att äggblåsorna hinner växa till sig någon mera tills dess.
Jag börjar bli trött på detta och det ända jag undrar är varför det ska vara så JÄVLA svårt att få ett levande barn.
Nä, för min del verkar det var ju högre dos desto FÄRRE äggblåsor. Jag hoppas verkligen att det här är det absolut sista färskförsöket jag gör för snart orkar jag inte med dessa äggräkningsbesvikelser. På fem behandlingar har vi gjort tio ultraljud för att räkna ägg och varje gång har jag gått därifrån besviken och missnöjd över antalet.
Idag syntes cirka sex äggblåsor i olika storlekar.
Jag vet mycket väl att det inte är antalet som är viktigast utan kvaliteten på äggen, men borde jag inte kunna begära att någon gång i alla fall få över sju ägg vid plocket?
Trots besvikelsen idag så är planen nu att jag ska fortsätta med samma dos puregon och orgalutran till och med söndag. På måndagkäll klockan 20.30 är det dags för Ovitrell (äggmognadssprutan) och på onsdag klockan 08.30 ska vi vara på plats på Carlanderska.
Det är en plan i alla fall och jag hoppas att äggblåsorna hinner växa till sig någon mera tills dess.
Jag börjar bli trött på detta och det ända jag undrar är varför det ska vara så JÄVLA svårt att få ett levande barn.
Äggräkning
Idag är det dags för äggräkning. Den här gången har jag näst intill maxdos Puregon. Då brukar det bara bli ett ultraljud, så i eftermiddag borde vi få veta när vi ska göra äggplocket.
Håll tummarna för att den höga dosen Puregon gjort susen för mina ägg!
onsdag 17 augusti 2011
Dutt 3 månader
 |
| 3månadersdagen hos Dutt |
Idag är det tre månader sedan Dutt föddes. Tre månader som bestått av många känslor. Den första och största var att allt som hände var ofattbart. Det var för tragiskt och stort att ta in. När vi kom till förlossningen hade jag egentligen inte fattat varför vi var där. Även när jag satt med den lilla lilla bebisen i min famn så var det så ofattbart att detta var mitt barn och att han var för sjuk och skadad för att kunna få ett liv. Vet inte om jag har fattat det helt och hållet än faktiskt.
Dom här tre månaderna som skulle gått i graviditetens tecken med inköp, boande och glädje förbyttes till bestå av helt absurda beslut - hur ska dödsannonsen se ut, vilka blommor ska kistdekorationen bestå av, vad ska det stå på kistbanden, vilken typ av gravplats ska han ha och kan han heta Dutt.
Nu när tre månader gått känner jag trots allt som hänt att det känns något lättare. Gråten känns inte hela tiden lika nära som tidigare och vissa stunder kan jag koppla bort sorgen för att få lite ledigt ifrån den. Jag kommer aldrig glömma den här tiden och vill inte det heller, men jag hoppas att ju längre tid det går så kommer det blir lättare att leva med detta. Förhoppningsvis kan jag också snart stolt säga att min fina änglason har ett minst lika fint levande syskon. Vi gör allt vi kan för att det ska bli så.Dagen till ära så kom den skylt som jag beställde från Skyltmax förra veckan. En minnesskylt över Dutt som jag tänkt ska sitta vid den nyplanterade magnolian på något sätt.
Kunglig graviditet
Kronprinsessan är gravid.
Modigt att berätta så tidigt. Jag hoppas verkligen att allt kommer gå bra ändå fram till mars.
Jag bugar, bockar och gratulerar Victoria och Daniel till graviditeten!!
Modigt att berätta så tidigt. Jag hoppas verkligen att allt kommer gå bra ändå fram till mars.
Jag bugar, bockar och gratulerar Victoria och Daniel till graviditeten!!
Dålig sömn
Jag tror att det är alla hormoner jag sprutar i mig.
De senaste dagarna har jag sovit oerhört dåligt. Jag har inte legat vaken, men jag märker att jag sover en väldigt lätt sömn.
Sitter just nu på jobbet och känner mig jättetrött på grund av det. Snart är det lunch och sedan är det bara några timmar kvar att jobba.
Efter jobbet blir det naturligtvis en sväng till Dutt. Idag är det tre månader sedan han kom.
De senaste dagarna har jag sovit oerhört dåligt. Jag har inte legat vaken, men jag märker att jag sover en väldigt lätt sömn.
Sitter just nu på jobbet och känner mig jättetrött på grund av det. Snart är det lunch och sedan är det bara några timmar kvar att jobba.
Efter jobbet blir det naturligtvis en sväng till Dutt. Idag är det tre månader sedan han kom.
tisdag 16 augusti 2011
Nåldynan
Idag på sprutdag fem var det dags för att utöka med Orgalutran (hämmar spontan ägglossning) också. Den här gången tar det längre tid än tidigare att bli klar med de tre sprutorna. En kvart tog det idag. Mycket tvekan och tankar innan jag lyckas trycka in sprutorna i magen.
Men vad gör man inte för att få sina efterlängtade barn.
Men vad gör man inte för att få sina efterlängtade barn.
Ny plantering
 |
| Före |
Där plommonträdet stått blev det idag en ny plantering med riddarsporre, solhatt och höstaster.
 |
| Efter |
måndag 15 augusti 2011
20.45
Nu är klockan snart kvart i nio igen och dags att plocka fram sprutorna. Hoppas att det känns bättre ikväll då jag ikväll är ensam hemma och jag gillar inte att vara ledsen när jag är ensam.
___________________________________________
Vill passa på att hälsa Elle och Hönsamaja välkomna som följare av min blogg.
___________________________________________
Vill passa på att hälsa Elle och Hönsamaja välkomna som följare av min blogg.
Mitt val - ingen akupunktur
Jag har funderat fram och tillbaka, fram och tillbaka och till slut kommit fram till beslutet - Ingen akupunktur den här gången.
Jag känner att jag inte orkar få ihop min vardag med jobb, ultraljud och dessutom kunna klämma in fyra behandlingar akupunktur i allt.
Om den här ivf-behandlingen ger minus kommer jag säkerligen undra om det berodde på att jag inte tog akupunktur, men jag ska försöka att slå ifrån mig dom tankarna eftersom det här är nu mitt val jag gjort.
Jag visste att den här ivf-omgången skulle vara jobbig och än så länge har den varit jobbigare än vad jag trodde från början. Efter varje spruta jag tagit har tankarna "Det skulle inte vara så här" kommit upp i huvudet. Just nu känner jag mig orolig oavsett vilket resultet som kommer om cirka tre veckor. Dagarna före jag började med sprutorna var jag oerhört självsäker och 100% säker att vi ska få ett plus som stannar den här gången. Jag tittade till och med upp vilket datum som skulle bli beräknad förlossning (14 maj 2012, men nu har det känslan försvunnit och ersatts av en hopplöshet som är svår att slå ifrån sig.
På torsdag har vi inbokat besök hos läkaren för äggblåseräkning och jag hoppas att den höjda dosen gör att de växt till sig ordentligt i antal och storlek.
När jag pratade med Carlanderska förra veckan angående akupunktur sa hon att de preliminärbokat oss den 23 eller 24 augusti, alltså nästa tisdag eller onsdag.
Jag känner att jag inte orkar få ihop min vardag med jobb, ultraljud och dessutom kunna klämma in fyra behandlingar akupunktur i allt.
Om den här ivf-behandlingen ger minus kommer jag säkerligen undra om det berodde på att jag inte tog akupunktur, men jag ska försöka att slå ifrån mig dom tankarna eftersom det här är nu mitt val jag gjort.
Jag visste att den här ivf-omgången skulle vara jobbig och än så länge har den varit jobbigare än vad jag trodde från början. Efter varje spruta jag tagit har tankarna "Det skulle inte vara så här" kommit upp i huvudet. Just nu känner jag mig orolig oavsett vilket resultet som kommer om cirka tre veckor. Dagarna före jag började med sprutorna var jag oerhört självsäker och 100% säker att vi ska få ett plus som stannar den här gången. Jag tittade till och med upp vilket datum som skulle bli beräknad förlossning (14 maj 2012, men nu har det känslan försvunnit och ersatts av en hopplöshet som är svår att slå ifrån sig.
På torsdag har vi inbokat besök hos läkaren för äggblåseräkning och jag hoppas att den höjda dosen gör att de växt till sig ordentligt i antal och storlek.
När jag pratade med Carlanderska förra veckan angående akupunktur sa hon att de preliminärbokat oss den 23 eller 24 augusti, alltså nästa tisdag eller onsdag.
Huvudvärksdag
I morse när jag vaknade hade jag en fruktansvärd huvudvärk. Slängde i mig två alvedon med en gång och hoppade in i duschen. Kände redan när jag stod där att jag inte i det tillståndet skulle orka åka till jobbet så efter duschen kröp jag ner i sängen igen och två timmar till. När jag då vaknade hade jag fortfarande huvudvärk, men nu på eftermiddan har det lättat något, men nu är jag våldsamt trött istället.
Antar att det kan vara hormonerna som spökar. Jag får försöka ta nya tag i morgon istället.
Antar att det kan vara hormonerna som spökar. Jag får försöka ta nya tag i morgon istället.
söndag 14 augusti 2011
Går det 40 veckor med papperskasse?
 |
| Innehåller den en levande bebis? |
Som tur var hade jag ett gammalt recept på Puregon kvar sedan förra behandlingen som jag beställt tidigare i veckan. För annars hade jag inte hunnit få hemma puregonet till sprutstarten i fredags.
Tidigare gånger hade det varit plastkasse som jag fått mina mediciner i, men den här gången blev det en pappkasse. Är det den som gör att plusset kommer och består i hela 40 veckor?
Dutts träd planterat
Vi blev riktigt nöjda med placeringen då vi en lång stund sprang omkring med trädet och testade olika platser...
lördag 13 augusti 2011
Jobbigare än vad jag trodde
När jag nu ikväll gjort två nya hål i magen och fyllt på med Puregon och Innohep kom tårarna.
Det skulle ju inte vara så här. Jag skulle inte göra någon mer ivf-behandling. Möjligtvis att vi om två år skulle försöka med de små vi har i frysen.
Det skulle ju inte vara så här. Jag skulle inte göra någon mer ivf-behandling. Möjligtvis att vi om två år skulle försöka med de små vi har i frysen.
Första dosen tagen
Igår kväll var det då dags. Att med van hand sätta på en nål på Puregonpennan, ratta fram den rätta dosen, 300 enheter, greppa tag i magfläsket och trycka in nålen.Det känns som rutin och vana nu efter så många gånger.
Som en "bonus" tar ju jag även Innohep-sprutan och den hoppas jag att jag får fortsätta ta till någon gång i juli 2012!
Nu är vi alltså igång!
Idag: 4årskalas för vår äldsta gudbarn.
fredag 12 augusti 2011
Det stora frågan
Det stora frågan är nu: Akupunktur eller inte?
När Dutt blev till gick jag på akupunktur två gånger före äggplock och två gånger efter äggåterföring. Nu är den stora frågan om jag ska utsätta mig för akupunkturnålar igen. Jag tyckte förra gången inte om själva behandlingarna så jag gillade inte att gå dit.
Igår när vi var hos vår distansläkare frågade jag henne vad hon trodde om akupunktur och hon sa att det inte finns några vetenskapliga studier i Sverige som tyder på att akupunktur ger större chans till graviditet. Idag ringde jag även Carlanderska för att höra deras åsikt. Barnmorskan som jag pratade med sa att de inte rekommenderar akupunktur men inte heller att de avråder från det.Även hon hänvisade till att inga svenska vetenskapliga studier visar på en ökad graviditetsfrekvens. Hon sa att jag kan göra det om jag tycker att jag vill det och tycker att det känns bra för mig.
Som jag känner nu tror jag att jag avstår från behandlingar. Förra gången kände jag en stress då jag var tvungen att boka in behandlingstider och alla krockade med mina arbetstider. Smet då från jobbet och fick jobba in det någon annan dag. Om jag slipper den stressen så kanske kroppen mer bättre. Jag kan istället jobba och sedan komma hem och koppla av och njuta i min trädgård. Dessutom kan jag lägga de 1200 kronor behandlingarna kostar på något annat roligt. Det känns som jag kommer sticka tillräckligt med nålar i mig ändå...
Vad tror ni? Hjälper akupunkturen?
När Dutt blev till gick jag på akupunktur två gånger före äggplock och två gånger efter äggåterföring. Nu är den stora frågan om jag ska utsätta mig för akupunkturnålar igen. Jag tyckte förra gången inte om själva behandlingarna så jag gillade inte att gå dit.
Igår när vi var hos vår distansläkare frågade jag henne vad hon trodde om akupunktur och hon sa att det inte finns några vetenskapliga studier i Sverige som tyder på att akupunktur ger större chans till graviditet. Idag ringde jag även Carlanderska för att höra deras åsikt. Barnmorskan som jag pratade med sa att de inte rekommenderar akupunktur men inte heller att de avråder från det.Även hon hänvisade till att inga svenska vetenskapliga studier visar på en ökad graviditetsfrekvens. Hon sa att jag kan göra det om jag tycker att jag vill det och tycker att det känns bra för mig.
Som jag känner nu tror jag att jag avstår från behandlingar. Förra gången kände jag en stress då jag var tvungen att boka in behandlingstider och alla krockade med mina arbetstider. Smet då från jobbet och fick jobba in det någon annan dag. Om jag slipper den stressen så kanske kroppen mer bättre. Jag kan istället jobba och sedan komma hem och koppla av och njuta i min trädgård. Dessutom kan jag lägga de 1200 kronor behandlingarna kostar på något annat roligt. Det känns som jag kommer sticka tillräckligt med nålar i mig ändå...
Vad tror ni? Hjälper akupunkturen?
Minnesträd inköpt
Magnolian är cirka två meter hög och har knoppar som förhoppningsvis kommer slå ut lagom till Dutts ettårsdag den 17 maj nästa år.
Nu gäller det bara att hitta en lämplig plats att plantera den.
En dag med många känslor
Först av allt vill jag tackar för alla fina kommentarer jag fått på mitt förra inlägg. Ni är bäst!
Idag är det en dag med många olika känslor.
Idag för exakt tre månader sedan var vi på ultraljudet som visade att Dutt var skadad.
Idag skulle jag ha gått in i vecka 34 om allt med Dutt hade varit normalt.
Samtidigt är det idag som vi ska påbörja vår femte ivf-behandling som förhoppningsvis leder till Dutts syskon.
Jag vill absolut inte kalla sprutstarten idag för en nystart för det är det absolut inte. Det är en fortsättning på den resa som vi påbörjade i oktober 2007 när jag förväntansfull slutade med mina mediciner för min reumatiska sjukdom.
En resa som nu pågått i två år och nio månader och som jag hoppas tar slut om nio månader ungefär. Med det bästa resultatet i min famn. Ett levande barn.
Idag är det dessutom nio år sedan M och jag förlovade oss. Vi förlovade oss på väg till M:s brors bröllop så därför säger jag:
Grattis till er nioåriga bröllopsdag.
Dessutom säger jag grattis till musikern Olle Ljungström som fyller 50 år idag.
Idag är det en dag med många olika känslor.
Idag för exakt tre månader sedan var vi på ultraljudet som visade att Dutt var skadad.
Idag skulle jag ha gått in i vecka 34 om allt med Dutt hade varit normalt.
Samtidigt är det idag som vi ska påbörja vår femte ivf-behandling som förhoppningsvis leder till Dutts syskon.
Jag vill absolut inte kalla sprutstarten idag för en nystart för det är det absolut inte. Det är en fortsättning på den resa som vi påbörjade i oktober 2007 när jag förväntansfull slutade med mina mediciner för min reumatiska sjukdom.
En resa som nu pågått i två år och nio månader och som jag hoppas tar slut om nio månader ungefär. Med det bästa resultatet i min famn. Ett levande barn.
Idag är det dessutom nio år sedan M och jag förlovade oss. Vi förlovade oss på väg till M:s brors bröllop så därför säger jag:
Grattis till er nioåriga bröllopsdag.
Dessutom säger jag grattis till musikern Olle Ljungström som fyller 50 år idag.
torsdag 11 augusti 2011
Vi kör - i morgon!
Klockan åtta i morse var vi som sagt hos vår distansläkare.
Hon hade tänkt att ringa mig nu när hon kom tillbaka från sin semester för att höra hur allt var, men så fick hon istället se att vi bokat in en tid med henne...
Vi berättade lite om det som hänt och att vi nu ville göra nästa försök. Hon såg inga hinder i det då jag redan haft en vanlig mens sedan Dutt kom.
Carlanderska hade skickat en journalanteckning till henne om hur han tyckte att nästa behandling skulle vara med dos och läkemedel. Jag kommer även denna gång göra korta metoden med Puregon, men den här gången en högre dos. 300 enheter/dag. I stort sätt den högsta dosen man kan ta tydligen. Detta för att förhoppningsvis få ut flera ägg än tidigare. Som alla andra gånger ska jag även ta Innohep.
Vi tittade i kalender och räknade ut att jag borde få min mens någongång i helgen och sedan börja med sprutor dagen därpå.
Jag åkte till jobbet efter detta och på eftermiddagen börjar jag i ryggen känna den välbekanta mensvärken. Mycket riktigt så kom den på dag 24 den här månaden. Det betyder att jag sätter den första sprutan i magen redan i morgonkväll!
Konstigt nog känner jag mig nästan lycklig och förväntansfull. Märkligt!
Jag har bett er så många gånger tidigare, men nu behöver jag era tummar mer än någonsin!
Hon hade tänkt att ringa mig nu när hon kom tillbaka från sin semester för att höra hur allt var, men så fick hon istället se att vi bokat in en tid med henne...
Vi berättade lite om det som hänt och att vi nu ville göra nästa försök. Hon såg inga hinder i det då jag redan haft en vanlig mens sedan Dutt kom.
Carlanderska hade skickat en journalanteckning till henne om hur han tyckte att nästa behandling skulle vara med dos och läkemedel. Jag kommer även denna gång göra korta metoden med Puregon, men den här gången en högre dos. 300 enheter/dag. I stort sätt den högsta dosen man kan ta tydligen. Detta för att förhoppningsvis få ut flera ägg än tidigare. Som alla andra gånger ska jag även ta Innohep.
Vi tittade i kalender och räknade ut att jag borde få min mens någongång i helgen och sedan börja med sprutor dagen därpå.
Jag åkte till jobbet efter detta och på eftermiddagen börjar jag i ryggen känna den välbekanta mensvärken. Mycket riktigt så kom den på dag 24 den här månaden. Det betyder att jag sätter den första sprutan i magen redan i morgonkväll!
Konstigt nog känner jag mig nästan lycklig och förväntansfull. Märkligt!
Jag har bett er så många gånger tidigare, men nu behöver jag era tummar mer än någonsin!
Nu kör vi!
När mensen kommer för vi igång det femte och förhoppningsvis mest lyckade ivf-försöket.
Skriver ett längre inlägg när jag kommer hem från jobbet.
Skriver ett längre inlägg när jag kommer hem från jobbet.
onsdag 10 augusti 2011
Tänk att man aldrig tappar hoppet
Är på cykeldag 23 idag och jag känner hugg långt ner i magen, nästan nere i ljumsken ibland. Jag känner mig hård i magen och i morse när jag borstade tänderna blev jag illamående...
Tänk att man är så dum att man alltid letar symtom...
Tänk att man är så dum att man alltid letar symtom...
När ska jag vänja mig att jobba?
Hjälp, vad jobbigt det är att jobba när jag inte har gjort det på tre månader.
Idag valde jag att äta min lunch ensam. Annars brukar jag äta tillsammans med sjuksköterskorna och chefen i en annan lokal, men idag valde jag att äta min lunch snabbt ensam och lade mig sedan i soffan i personalrummet. Satte alarmet på mobilen som sov en stund. Lite piggare blev jag, men nu känner jag mig helt utpumpad igen.
Jag vänjer mig antar jag.
Idag valde jag att äta min lunch ensam. Annars brukar jag äta tillsammans med sjuksköterskorna och chefen i en annan lokal, men idag valde jag att äta min lunch snabbt ensam och lade mig sedan i soffan i personalrummet. Satte alarmet på mobilen som sov en stund. Lite piggare blev jag, men nu känner jag mig helt utpumpad igen.
Jag vänjer mig antar jag.
I träningsläger
Storken fick vi av min syster inför det första privata ivf-försöket på Carlanderska. Storken har följt med oss till Göteborg och kliniken för att heja på. Han har blivit bättre och bättre. Vid första försöket misslyckades han helt. Vid det andra kom ju Dutt. Nu på det tredje försöket måste det ju innebära att det går hela vägen.
Storken var nära avlivning när vi kom hem från ultraljudet i maj, men han klarade sig med en hårsmån...
Nu måste han visa sig från sin bästa sida, annars ligger han väldigt risigt till.
tisdag 9 augusti 2011
En vila från sorgen
Idag kom jag på att jag inte hela tiden tänker på det som hänt. Det kan gå timmar mellan tillfällena jag tänker på Dutt och allt som hände i mitten av maj och framåt.
Det kan faktiskt kännas skönt att jag inte alltid har en sorglig tanke i huvudet. Det är väl ett bevis på att sorgen nu inte känns lika mörk och påträngande längre utan att jag kan trots allt tänka på annat ibland.
Det kan faktiskt kännas skönt att jag inte alltid har en sorglig tanke i huvudet. Det är väl ett bevis på att sorgen nu inte känns lika mörk och påträngande längre utan att jag kan trots allt tänka på annat ibland.
Recept på svartvinbärsjuice
Sara frågade efter receptet på svartvinbärsjuice så här kommer det:
1 liter bär
4 liter vatten
Man behöver inte rensa bären så noga.
Koka i 20 minuter, sila av bären med silduk.
Tillsätt 3 dl socker, rör tills sockret har lösts upp.
Klart att hälla på flaskor eller burkar för frysning.
Späd INTE med vatten, den är drickklar på en gång.
(Tack Karin för receptet. Hoppas att det är okej att jag sprider receptet vidare)
1 liter bär
4 liter vatten
Man behöver inte rensa bären så noga.
Koka i 20 minuter, sila av bären med silduk.
Tillsätt 3 dl socker, rör tills sockret har lösts upp.
Klart att hälla på flaskor eller burkar för frysning.
Späd INTE med vatten, den är drickklar på en gång.
(Tack Karin för receptet. Hoppas att det är okej att jag sprider receptet vidare)
Trädgårdens skafferi
Hela sommaren har vi utnyttjat det som vår trädgård har att erbjuda.
Vi har gjort:
rabarbersaft
jordgubbssaft
flädersaft
svartvinbärsjuice
hallonpaj
rabarberpaj
fryst in hallon, rabarber, svarta vinbär, aroniabär och jordgubbar
Dessutom avnjuter vi just nu det som trädgårdslandet har att erbjuda: bladsallad, morötter, rödbetor, tomater, bönor och squash.
Snart blir också äpplen och päron mogna!
Tänk vad man kan få av en trädgård!
Vi har gjort:
rabarbersaft
jordgubbssaft
flädersaft
svartvinbärsjuice
hallonpaj
rabarberpaj
fryst in hallon, rabarber, svarta vinbär, aroniabär och jordgubbar
Dessutom avnjuter vi just nu det som trädgårdslandet har att erbjuda: bladsallad, morötter, rödbetor, tomater, bönor och squash.
Snart blir också äpplen och päron mogna!
Tänk vad man kan få av en trädgård!
Ledig dag
Ledig idag, men jag känner att jag inte orkar eller vill ta mig för något göra något. Det är två och en halv timme sedan mannen åkte till jobbet och sedan dess har jag inte gjort någonting alls.
Ska jag orka att ta mig i kragen och göra något vettigt?
Ska jag orka att ta mig i kragen och göra något vettigt?
måndag 8 augusti 2011
Känslor hela tiden
Just nu planerar jag något som jag inte borde behöva planera.
Det femte ivf-försöket. Jag hade mer än gärna sluppit planera det utan istället planerat vilket spjälsäng och skötbord som skulle köpas inför Dutts ankomst i oktober.
Men, nu är det som det är och det går inte att ändra på. Även om jag väldigt gärna skulle vilja om jag kunde.
Känslorna är väldigt dubbla inför den kommande försöket. En stor del av känslorna består av oro, nervositet inför att detta försök ska misslyckas, men samma känslor finns även om vi skulle få ett plus. Då skulle jag vara orolig och nervös för att något skulle gå fel under graviditeten.
Samtidigt försöker jag jobba med att ha positiva känslor. Vi har lyckats bli gravida en gång och då är förutsättningarna bättre för att lyckas igen. Tror man inte på att man ska lyckas är det ingen idé att påbörja en behandling.
Dessutom får jag lätt dåligt samvete för att jag redan är igång med ivf-tankar, men jag kommer inte glömma Dutt i allt det här.
Jag hoppas att Dutt lägger en stödjande hand på det embryo som vi kommer få tillbaka så att embryot får styrka från storebror att fästa och växa till en fin levande bebis.
Oh, vad jag vill att vi ska lyckas!
Det femte ivf-försöket. Jag hade mer än gärna sluppit planera det utan istället planerat vilket spjälsäng och skötbord som skulle köpas inför Dutts ankomst i oktober.
Men, nu är det som det är och det går inte att ändra på. Även om jag väldigt gärna skulle vilja om jag kunde.
Känslorna är väldigt dubbla inför den kommande försöket. En stor del av känslorna består av oro, nervositet inför att detta försök ska misslyckas, men samma känslor finns även om vi skulle få ett plus. Då skulle jag vara orolig och nervös för att något skulle gå fel under graviditeten.
Samtidigt försöker jag jobba med att ha positiva känslor. Vi har lyckats bli gravida en gång och då är förutsättningarna bättre för att lyckas igen. Tror man inte på att man ska lyckas är det ingen idé att påbörja en behandling.
Dessutom får jag lätt dåligt samvete för att jag redan är igång med ivf-tankar, men jag kommer inte glömma Dutt i allt det här.
Jag hoppas att Dutt lägger en stödjande hand på det embryo som vi kommer få tillbaka så att embryot får styrka från storebror att fästa och växa till en fin levande bebis.
Oh, vad jag vill att vi ska lyckas!
Ett andra liv
Nu blommar den igen med en blomma och en knopp på väg.
Den gillade tydligen risk luft.
Som en disktrasa
Ungefär så känner jag mig nu efter att ha jobbat. Hamnade i soffan när jag kom hem vid halv fem och där sitter jag än...
Jag är inte van att träffa på så mycket folk som jag gör på mitt jobb så hjärnan går på högvarv och nu när jag kom hem blev det härdsmälta istället. Skönt att jag är ledig i morgon.
Mannen jobbar ikväll så resten av kvällen blir antagligen en lugn tillställning. Jag ska fundera på lite tankar som vi vill ta upp med läkaren på torsdag. Annars blir det nog att tillbringa kvällen i soffan. Undrar om det är något bra på tv ikväll?
Jag är inte van att träffa på så mycket folk som jag gör på mitt jobb så hjärnan går på högvarv och nu när jag kom hem blev det härdsmälta istället. Skönt att jag är ledig i morgon.
Mannen jobbar ikväll så resten av kvällen blir antagligen en lugn tillställning. Jag ska fundera på lite tankar som vi vill ta upp med läkaren på torsdag. Annars blir det nog att tillbringa kvällen i soffan. Undrar om det är något bra på tv ikväll?
På torsdag
klockan 08.00 ska vi till distansläkaren för att planera nästa behandling som förhoppningsvis då startar i helgen.
söndag 7 augusti 2011
Börja om igen - på flera plan
I morgon börjar jag jobba min normala tid igen. Nu slipper Försäkringskassan mig för ett tag... Jag har idag en ganska mörk och låg dag. Tårarna bränner innanför ögonlocken mest hela tiden. Jag känner lite oro inför att börja jobba igen, men antagligen kommer det går bra när jag väl är där. Nu kommer det med andra ord bli 20 timmar i veckan istället för 10 som jag jobbat de senaste två veckorna.
Att det känns lite extra jobbigt att jobba i morgon beror säkerligen på att om jag fortfarande hade varit gravid så hade jag förhoppningsvis fått gravidpenning beviljat och det skulle jag ha påbörjat i morgon. Istället får jag jobba på utan att veta när och om jag får ansöka om gravidpenning och föräldrapenning igen. Ser just nu inget slut på jobbperioden. I och för sig har jag fyra veckors semester (har ju varit sjukskriven hela sommaren) att ta ut.
I morgon ska jag ringa min distansläkare när de öppnar igen. Jag hoppas att vi kan få en besökstid i veckan så att, om läkaren ger klartecken, kunna börja vår femte ivf-behandling vid nästa mens som borde komma nästa helg. Jag är på cykeldag 21 i morgon och mensen brukar komma på dag 25-30.
Just nu vill jag inget annat än att komma igång med behandling igen, vilket är en väldigt underlig känsla. Kan man verkligen se fram emot att sticka nålar i magen, få ultraljudsstavar och nålar uppstoppade i det heligaste? Ja, det gör jag faktiskt. Kanske inte just ser fram emot de specifika sakerna, men jag ser fram emot vad de handlingarna kan resultera i. Nämligen ett plus. Samtidigt är jag livrädd för det som det också kan resultera i - Ett minus. Hemska tanke!
Men försöker vi inte så lär vi aldrig få ett plus. Vi har trots allt lyckats få ett plus en gång och det sa läkaren var oerhört positivt. Förutsättningarna att då bli gravid igen är högre!! Hänger upp min tro på det.
Tänk om det skulle lyckas den här gången. Att vi får ett plus och bebis är frisk. Då kommer Dutt få ett syskon runt sin 1-årsdag. Vilken födelsedagspresent det skulle vara att ge honom!! Ett syskon!
Att det känns lite extra jobbigt att jobba i morgon beror säkerligen på att om jag fortfarande hade varit gravid så hade jag förhoppningsvis fått gravidpenning beviljat och det skulle jag ha påbörjat i morgon. Istället får jag jobba på utan att veta när och om jag får ansöka om gravidpenning och föräldrapenning igen. Ser just nu inget slut på jobbperioden. I och för sig har jag fyra veckors semester (har ju varit sjukskriven hela sommaren) att ta ut.
I morgon ska jag ringa min distansläkare när de öppnar igen. Jag hoppas att vi kan få en besökstid i veckan så att, om läkaren ger klartecken, kunna börja vår femte ivf-behandling vid nästa mens som borde komma nästa helg. Jag är på cykeldag 21 i morgon och mensen brukar komma på dag 25-30.
Just nu vill jag inget annat än att komma igång med behandling igen, vilket är en väldigt underlig känsla. Kan man verkligen se fram emot att sticka nålar i magen, få ultraljudsstavar och nålar uppstoppade i det heligaste? Ja, det gör jag faktiskt. Kanske inte just ser fram emot de specifika sakerna, men jag ser fram emot vad de handlingarna kan resultera i. Nämligen ett plus. Samtidigt är jag livrädd för det som det också kan resultera i - Ett minus. Hemska tanke!
Men försöker vi inte så lär vi aldrig få ett plus. Vi har trots allt lyckats få ett plus en gång och det sa läkaren var oerhört positivt. Förutsättningarna att då bli gravid igen är högre!! Hänger upp min tro på det.
Tänk om det skulle lyckas den här gången. Att vi får ett plus och bebis är frisk. Då kommer Dutt få ett syskon runt sin 1-årsdag. Vilken födelsedagspresent det skulle vara att ge honom!! Ett syskon!
Det är han värd
Idag delades Cornelisstipendiet ut och årets vinnare är Olle Ljungström.
Jag har en mörk dag idag, men detta gjorde att jag blev glad. Han är verkligen värd detta pris.
Hans musik är underbar. Min kusin sjöng en tolkning av Olles "Att vi älskar" på vårt bröllop och den låten är en av många bra låter av Olle.
Ett stort grattis till dig , Olle!!
Jag har en mörk dag idag, men detta gjorde att jag blev glad. Han är verkligen värd detta pris.
Hans musik är underbar. Min kusin sjöng en tolkning av Olles "Att vi älskar" på vårt bröllop och den låten är en av många bra låter av Olle.
Ett stort grattis till dig , Olle!!
Kunde jag inte tro
Om någon hade sagt till mig för ett halvår sedan att jag nu skulle stå i minneslunden i regnet med stilla tårar rinnande nerför mina kinderna och stirra på mitt barns namnplakett så hade jag inte trott det.
Ingen ska behöva göra det, men tyvärr är vi allt för många som måste det.
Ingen ska behöva göra det, men tyvärr är vi allt för många som måste det.
lördag 6 augusti 2011
Det skulle ha närmat sig
Hade allt varit som det skulle ha varit hade det idag varit exakt två månader kvar till BF (beräknad förlossning).
fredag 5 augusti 2011
Man är inte ensam om kriser
Idag tog jag mig äntligen till frisören för en välbehövlig ansning av håret.
Jag hade behövt klippa mig för länge sen, men jag har inte känt mig upplagd för det.
Förra gången jag var hos frisören (i mars någon gång) pratade vi om våra ivf-graviditeter. När jag kom till henne den gången såg jag att hon var gravid och det visade sig att hon också hållt på med ivf:er och nu äntligen var gravid med tvillingar.
Efter att Dutt kom har jag inte orkat att gå till henne och klippa mig så jag har dragit mig för det. Nu visste jag att hon borde ha fått sina barn och därför beställde jag en tid hos hennes kollega.
När jag sitter i frisörstolen får jag veta att en av tvillingarna inte klarade sig. Att den var för skadad för att överleva. Av en händelse så dyker min ordinarie frisör upp på salongen. Hon undrar hur det är. Hon hade sett Dutts annons i tidningen och misstänkte att det var vi.
Hennes historia är att även hon på rutinultraljudet fått veta att ena tvillingen är för sjuk för att överleva och hade då fått avbryta den bebisens liv. Att det fungerar att göra så. Att avbryta en del av graviditeten medan den andra bebisen fortsätter att leva och växa och nu var en helt underbar och frisk bebis.
I sin egna kris och sorg tror man lätt att man är ensam om att sitt barn har missbildningar och inte är livsdugligt, men tyvärr är det flera som drabbas. Man är inte ensam.
Jag hade behövt klippa mig för länge sen, men jag har inte känt mig upplagd för det.
Förra gången jag var hos frisören (i mars någon gång) pratade vi om våra ivf-graviditeter. När jag kom till henne den gången såg jag att hon var gravid och det visade sig att hon också hållt på med ivf:er och nu äntligen var gravid med tvillingar.
Efter att Dutt kom har jag inte orkat att gå till henne och klippa mig så jag har dragit mig för det. Nu visste jag att hon borde ha fått sina barn och därför beställde jag en tid hos hennes kollega.
När jag sitter i frisörstolen får jag veta att en av tvillingarna inte klarade sig. Att den var för skadad för att överleva. Av en händelse så dyker min ordinarie frisör upp på salongen. Hon undrar hur det är. Hon hade sett Dutts annons i tidningen och misstänkte att det var vi.
Hennes historia är att även hon på rutinultraljudet fått veta att ena tvillingen är för sjuk för att överleva och hade då fått avbryta den bebisens liv. Att det fungerar att göra så. Att avbryta en del av graviditeten medan den andra bebisen fortsätter att leva och växa och nu var en helt underbar och frisk bebis.
I sin egna kris och sorg tror man lätt att man är ensam om att sitt barn har missbildningar och inte är livsdugligt, men tyvärr är det flera som drabbas. Man är inte ensam.
Mörkrädd
Idag på Ica maxis parkering ser jag en man med en bebis i bärsele.Bebisen är några månader och sitter framåtvänd i bärselen. Sedan ser jag honom hoppa in i sin bil och kör därifrån. Fortfarande med bebisen i bärselen!!
Hallå hur tänker folk egentligen?? Vad händer i en krock?!
Han har lyckats bli pappa, men verkar inte ens fatta att en bebis ska sitta i en bilstol och inte i bärsele när man kör bil!!
Jag som fattar en sån enkel sak lyckas inte bli mamma. Var är rättvisan?
Jag blir mörkrädd över korkade föräldrar!
Hallå hur tänker folk egentligen?? Vad händer i en krock?!
Han har lyckats bli pappa, men verkar inte ens fatta att en bebis ska sitta i en bilstol och inte i bärsele när man kör bil!!
Jag som fattar en sån enkel sak lyckas inte bli mamma. Var är rättvisan?
Jag blir mörkrädd över korkade föräldrar!
torsdag 4 augusti 2011
Skrivkramp eller nåt?
Jag vet inte vad som hänt, men jag brukar inte ha svårt att skiva inlägg i min blogg. Vissa dagar har jag flera inlägg i huvudet som jag sedan skriver ner, men nu är det tomt. Vet inte vad det beror på. Kanske är det så att jag hamnat i en mellanperiod nu. Det absolut värsta krisen efter Dutt har lugnat sig samtidigt som ivf-behandlingen inte kommit igång riktigt än.
Hur som helst...
Igår var vi hos kuratorn igen och det känns alltid bra att kommit dit. Igår pratade vi mycket om hur jag hade känt att börja jobba igen och hur det hade varit att träffa personalen igen. Sedan blev det naturligtvis mycket prat om kommande ivf-planer. Den oron och rädsla vi båda känner inför resultatet av behandlingen. Själva behandlingen är ju för mig nästan rutin nu, men om det blir ett plus eller minus är det som vi är mest oroliga för.
Jag pratade också om att jag ibland haft dåligt samvete för att ivf-hjärnan börjat jobba ordentligt och att då Dutt-hjärnan kommer lite bakom. Kuratorn sa att de måste gå hand i hand. Vi måste se framåt (ivf-hjärnan) samtidigt som vi bearbetar och sörjer Dutt (Dutt-hjärnan). Om vi inte skulle se framåt så skulle vi må så mycket sämre av det också. För att kunna bearbeta det som varit måste vi samtidigt ha planer för framtiden, vad de planerna än är för något. För oss råkar det vara ivf. För någon annan kanske det är att åka på en resa.
Jag pratade också om att jag tidigare hängde upp mig på vissa dagar, tisdagar, torsdagar och fredagar då de olika sakerna relaterat till Dutt har hänt. Nu känner jag att jag lättare kan släppa tisdag och torsdag, men på fredagar mår jag fortfarande dåligt (den dag jag bytte vecka). Kuratorn sa att låt det vara så. Tillåt dig må dåligt dom dagarna fram till Dutt var beräknad. Ja, det kommer jag göra. I morgon skulle jag gått in i vecka 31+0. Tänk så tjock jag skulle varit och hela tiden hade jag hållit min hand på magen ;-)
Nu kommer vi ha ett längre uppehåll hos kuratorn. Vi har bokat in en tid den 6 september, vilket borde bli mitt under den fasansfulla ruvartiden (om vår ivf-plan blir verklighet). Då kan det finnas en hel del att prata om.
Hur som helst...
Igår var vi hos kuratorn igen och det känns alltid bra att kommit dit. Igår pratade vi mycket om hur jag hade känt att börja jobba igen och hur det hade varit att träffa personalen igen. Sedan blev det naturligtvis mycket prat om kommande ivf-planer. Den oron och rädsla vi båda känner inför resultatet av behandlingen. Själva behandlingen är ju för mig nästan rutin nu, men om det blir ett plus eller minus är det som vi är mest oroliga för.
Jag pratade också om att jag ibland haft dåligt samvete för att ivf-hjärnan börjat jobba ordentligt och att då Dutt-hjärnan kommer lite bakom. Kuratorn sa att de måste gå hand i hand. Vi måste se framåt (ivf-hjärnan) samtidigt som vi bearbetar och sörjer Dutt (Dutt-hjärnan). Om vi inte skulle se framåt så skulle vi må så mycket sämre av det också. För att kunna bearbeta det som varit måste vi samtidigt ha planer för framtiden, vad de planerna än är för något. För oss råkar det vara ivf. För någon annan kanske det är att åka på en resa.
Jag pratade också om att jag tidigare hängde upp mig på vissa dagar, tisdagar, torsdagar och fredagar då de olika sakerna relaterat till Dutt har hänt. Nu känner jag att jag lättare kan släppa tisdag och torsdag, men på fredagar mår jag fortfarande dåligt (den dag jag bytte vecka). Kuratorn sa att låt det vara så. Tillåt dig må dåligt dom dagarna fram till Dutt var beräknad. Ja, det kommer jag göra. I morgon skulle jag gått in i vecka 31+0. Tänk så tjock jag skulle varit och hela tiden hade jag hållit min hand på magen ;-)
Nu kommer vi ha ett längre uppehåll hos kuratorn. Vi har bokat in en tid den 6 september, vilket borde bli mitt under den fasansfulla ruvartiden (om vår ivf-plan blir verklighet). Då kan det finnas en hel del att prata om.
onsdag 3 augusti 2011
127
När vi idag var hos kuratorn passade jag på att fråga om någon sköterska kunde ta en blodvärde på mig. Dagen då Dutt kom hade jag ett blodvärde på 95, vilket ju är väldigt lågt. Sedan dess har jag ätit järntabletter, men magen gillar ju inte det så värst mycket.
Till min förvåning var nu mitt blodvärde 127!! Jag vet inte när jag hade så högt värde senast.
Jag ville leta mitt hb inför vårt ivf-försök och om jag kunde slippa järntabletterna. Vet inte om förutsättningarna blir sämre med lågt hb, men nu behöver jag inte tänka på att det kan försämra förutsättningarna för ett möjligt plus framöver.
Till min förvåning var nu mitt blodvärde 127!! Jag vet inte när jag hade så högt värde senast.
Jag ville leta mitt hb inför vårt ivf-försök och om jag kunde slippa järntabletterna. Vet inte om förutsättningarna blir sämre med lågt hb, men nu behöver jag inte tänka på att det kan försämra förutsättningarna för ett möjligt plus framöver.
tisdag 2 augusti 2011
Vilken hjärna?
Det känns ganska okej just nu. Det är idag 11 veckor sedan Dutt kom. Tisdagar som varit jobbiga dagar. Idag har dagen inte varit jobbigare än vilken annan dag i veckan som helst. ska jag välja vilken dag i veckan som är tyngst så är det fredagarna. Dagen då jag bytte vecka.
Det händer inte så mycket just nu. Dagarna flyter på och alla dagar är ganska lika när det gäller sorgearbetet. Alla dagar har en slags jämngrå färg. Vissa dagar kanske till och med är lite ljusare.
Idag frågade mannen vilken hjärna som arbetar mest just nu. Ivf-hjärnan eller Dutt-hjärnan?
Dutt-hjärnan arbetar ju ständigt utan något uppehåll. Både medvetet och omedvetet. Varje dag, kanske inte varje timme, tänker jag på honom. Han, vår förstfödde son, som inte fick bli. Dutt-hjärnan kommer arbetar lång tid framöver.
Ivf-hjärnan tog semester samma dag som vi fick plusset på stickan den 30 januari, men den har så smått börjat arbeta igen. En rivstart fick den för två veckor sedan då mensen kom igång igen.
På måndag öppnar både min distansläkare och Carlanderska efter deras semester så tanken är att få kontakt med distansläkaren redan på måndag för att boka in ett besök samma vecka för att lägga upp planerna. Får vi klartecken att starta kan vi göra det redan nästa helg. Så visst jobbar ivf-hjärnan hårt, men jag hoppas också att de båda hjärnorna kan samarbeta. De båda behövs för att jag ska orka igenom en ivf igen och att ivf:en ska ge plus!
Jag hoppas också att Dutt där uppe i barnhimlen lägger en skyddande hand på oss som gör att vi orkar detta och att det i slutänden ger ett plus och en levande bebis.
I morgon är det kuratorbesök igen. Det känns ungefär som inför förra gången - Kommer vi ha något att prata om? Då för två veckor sedan flög en timme iväg blixtsnabbt och jag misstänker att det kommer vara så även denna gång.
Det händer inte så mycket just nu. Dagarna flyter på och alla dagar är ganska lika när det gäller sorgearbetet. Alla dagar har en slags jämngrå färg. Vissa dagar kanske till och med är lite ljusare.
Idag frågade mannen vilken hjärna som arbetar mest just nu. Ivf-hjärnan eller Dutt-hjärnan?
Dutt-hjärnan arbetar ju ständigt utan något uppehåll. Både medvetet och omedvetet. Varje dag, kanske inte varje timme, tänker jag på honom. Han, vår förstfödde son, som inte fick bli. Dutt-hjärnan kommer arbetar lång tid framöver.
Ivf-hjärnan tog semester samma dag som vi fick plusset på stickan den 30 januari, men den har så smått börjat arbeta igen. En rivstart fick den för två veckor sedan då mensen kom igång igen.
På måndag öppnar både min distansläkare och Carlanderska efter deras semester så tanken är att få kontakt med distansläkaren redan på måndag för att boka in ett besök samma vecka för att lägga upp planerna. Får vi klartecken att starta kan vi göra det redan nästa helg. Så visst jobbar ivf-hjärnan hårt, men jag hoppas också att de båda hjärnorna kan samarbeta. De båda behövs för att jag ska orka igenom en ivf igen och att ivf:en ska ge plus!
Jag hoppas också att Dutt där uppe i barnhimlen lägger en skyddande hand på oss som gör att vi orkar detta och att det i slutänden ger ett plus och en levande bebis.
I morgon är det kuratorbesök igen. Det känns ungefär som inför förra gången - Kommer vi ha något att prata om? Då för två veckor sedan flög en timme iväg blixtsnabbt och jag misstänker att det kommer vara så även denna gång.
måndag 1 augusti 2011
Det gick bättre idag
Idag var jag återigen på jobbet mina fem timmar.
Nu kändes det inte alls lika jobbigt som det gjorde förra veckan. Det som är jobbigast är tröttheten. Att orka komma upp på morognen, men jag antar att det är ovana. När jag varit sjukskriven har jag inte precis gått upp jättetidigt utan vanorna har blivit lite senare. Jag borde väl vänja mig efter ett tag.
Idag träffade ytterligare några av personalen som jag inte träffat sedan jag kom tillbaka så det blev ett antal kramar, ett antal frågor och ett antal svar från mig. Trots allt kändes det bra.
Sedan fick jag återigen ett påminnelse om att jag var gravid när jag jobbade senast. I en av skrivbordslådorna låg det riskakor och en burk med olika slags nötter. Detta hade jag och tuggade på när jag blev hungrig, vilket var nästan hela tiden... Slängde ner det i väskan och tog hem det.
Hoppas att jag snart igen får sitta och småäta vid skrivbordet på jobbet!
Nu kändes det inte alls lika jobbigt som det gjorde förra veckan. Det som är jobbigast är tröttheten. Att orka komma upp på morognen, men jag antar att det är ovana. När jag varit sjukskriven har jag inte precis gått upp jättetidigt utan vanorna har blivit lite senare. Jag borde väl vänja mig efter ett tag.
Idag träffade ytterligare några av personalen som jag inte träffat sedan jag kom tillbaka så det blev ett antal kramar, ett antal frågor och ett antal svar från mig. Trots allt kändes det bra.
Sedan fick jag återigen ett påminnelse om att jag var gravid när jag jobbade senast. I en av skrivbordslådorna låg det riskakor och en burk med olika slags nötter. Detta hade jag och tuggade på när jag blev hungrig, vilket var nästan hela tiden... Slängde ner det i väskan och tog hem det.
Hoppas att jag snart igen får sitta och småäta vid skrivbordet på jobbet!
Gårdagens trädgård
Jag tog fram kameran igår för att dokumentera hur det ser ut i trädgården just nu. Det här blev resultatet.
 |
| Sommarsquasch som blivit riktigt stora. |
 |
| Många tomater kommer det bli. |
 |
| Solrosor. Den högsta var igår 2,2 meter. |
 |
| Nyplanterad syrenbuddleja |
 |
| Sommarblommor |
 |
| Morötter, palsternacka och rödbetor. |