måndag 10 februari 2014

Tredagarsfebern

Ja, nu har vi antagligen klarat av den första barnsjukdomen. Tredagarsfebern. I fredags fick killen snabbt hög feber. Som värst var den 40,0. Sedan höll febern sitt grepp fram tills igår eftermiddag då han helt plötsligt bara hade 37,3. Han har inte varit förkyld i övrigt, utan bara haft feber och varit trött, så vår gissning är just tredagarsfebern.
När vi läste om sjukdomen på nätet stod det också att det kunde uppkomma utslag tredje eller fjärde dygnet. Det har vi dock inte sett något av.

Idag verkar han vara alert igen.

8 kommentarer:

  1. Det är lite småläskigt hur snabbt febern kan gå upp högt bara för att sen sjunka snabbt hos de små. Tur att det finns Alvedon i dessa fall!
    Hanna

    SvaraRadera
  2. Usch det är hemskt när de är sjuka. Skönt att han mår bättre nu!
    Kramar!

    SvaraRadera
  3. Jag blir bara lite fundersam.. du skriver ingenting om kärleken mellan er, glädjen när han lär sig nya saker t.ex... Eller bebisgos.. Det känns konstigt att läsa när det endast handlar om Olles sömn och dylikt. Menar inget illa men bloggen känns ganska "tom"..? Jeane Quidote skrivelser om sin lille är ju väldigt levande och kärleksfulla. Känns lite konstigt här och det tror jag bloggläsare kanske undrar lite över.. Jag gillar bebisbloggar då jag själv fått en underbaring för 8 månader sen.. Det finns ju så mycket som händer hela tiden med barnen vilket är kul följa.

    SvaraRadera
  4. Men varför jämföra med vad en annan bloggare skriver om? Anna väljer själv vad hon vill skriva om och vad hon vill dela med sig av.
    Jeane Quidote har sitt sätt att skriva på och Anna har sitt sätt - det är helt enkelt två olika individer som skriver på olika sätt om olika saker, det är väl inget konstigt med det? Och det finns visst inlägg som handlar om Olles utveckling, när han lär sig olika saker osv och självklart känner Anna och hennes man glädje över Olles utveckling! För övrigt finns det väl en uppsjö av bebisbloggar där du kan läsa om bebisgos och utveckling?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du behöver inte vara Annas talesperson. Hon kan själv svara på frågan om hon vill.

      Radera
    2. Anna har i tidigare inlägg skrivit att bloggens framtid är osäker, att hon inte riktigt har bestämt sig för om hon ska fortsätta blogga och att hon inte har tid att blogga lika ofta som förut osv och då tycker jag att det inte är ett dugg konstigt att hon inte skriver lika ingående som förut. Om Anna anser att jag beter mig som en "talesperson" så tror jag att Anna säger det till mig alldeles själv, det behöver inte en anonym person på nätet "hjälpa" henne med.

      Radera
    3. När någon ställer en fråga eller kommenterar så vill man att Anna själv ska svara OM hon vill, inte någon annan.
      Det är Annas blogg,man vill veta vad hon känner och tänker.
      Jag har följt hennes blogg i några år nu och jag har bara respekt för henne.
      Angående så kallad anonym,DU är också anonym man vet inte vem du är bara för att du har loggat med ett konto.
      P.s DETär inte din blogg du behöver inte svara på frågor, ha respekt för Anna och låt henne komentera om hon så önskar.

      Radera
  5. Jag undrade bara.. och hon skrev ju förut att det inte var så bra så därför undrar man ju lite hur det gått..! Andra har ju också frågat..
    Självklart handlar det inte om att jämföra helt olika individer men jag tog bara ett exempel för att visa vad jag menade. Sen verkade ju bloggen vara så stor förut, många kommentarer/besökare, så känns synd att den bara dog ut så här.. Känns liksom opersonlig, det jag menade med goset.. Men självklart är det ju upp till henne hur hon vill ha det, men klart man undrar lite om man följt länge.. Sorry, menade inget illa.

    SvaraRadera