torsdag 21 augusti 2014

Uppdatering

I mitt förra inlägg skrev jag att det var det sista, men när sedan trogna läsare undrar hur det är så måste jag ju göra ett inlägg. Jag blir varm i hjärtat när helt okända människor undrar hur det går för oss.

Så klart ska ni få veta det.

Just nu pågår inskolning till förskolan då mannen ska börja jobba igen den 1 september efter att ha varit föräldraledig sedan årsskiftet. Det har flutit på jättebra och Olle har inte svårt att bli lämnad på förskolan, vilket känns skönt. Så när mannen börjar jobbar är det första gången sedan augusti 2012 som vi båda jobbar samtidigt... Först var jag sjukskriven, sedan föräldraledig, sedan jobbade jag medan mannen varit hemma.

Olle är nu snart 20 månader och en kille full med energi. Nu går han inte längre utan nu har han sedan någon vecka kommit på att man kan springa! Det är ju mycket roligare än att gå. Då kommer man ju fram ännu fortare :-)  Han sitter inte stilla många minuter förutom när han sitter i sandlådan. Där kan han tillbringa lång tid med att gräva, lasta på sand i sin lastbil och sedan lasta av och så om igen. Talet kommer sakta men säkert, men än så länge är det inte så många ord som han säger förutom aatz (katt), est (häst), gaga (vill ha) mamama (napp) mamma (som det låter mamma).
Han älskar att hjälpa till. Han plockar i och ur tvättmaskiner, hämtar saker man ber om och plockar in matvarorna i kylen efter att man handlat.

Nu under sommaren har vi varit lediga tillsammans i åtta veckor  (varvat föräldraledighet och semester) vilket varit jätteskönt. Det har ju verkligen varit en kanonsommar. Ibland till och med för varmt... Sommarens utflykter bestod av en vecka på Öland, en dagstripp till Stockholm, besök hos farmor och farmor, moster och morfar. Vi har också hunnit med några besök på Kolmårdens djurpark, och givetvis har vi hälsat på storebror Dutt på kyrkogården. Varje gång vi kommer dit vinkar Olle mot Dutts namnskylt även om han naturligtvis än inte riktigt förstår vad han vinkar åt. Dessutom har vi bara tagit det lugnt. Det har blivit långa dagar då Olle fortfarande är extremt morgonpigg och vaknar ofta mellan fem och halv sex på morgonen. Lite väl tidigt tycker jag, men vi har fortsatt med regeln att vi inte går upp ur sängen förrän efter sex.

I sommar blev vi också tvungna att avliva vår katt. Han mådde allt sämre under våren och den 24 juni var vi hos veterinären och då hade han gått ner en och ett halvt kilo på två månader. Han var 13 år så hans kropp var helt enkelt slut. Ett jobbigt beslut, men nödvändigt. Olle var med och innan vi gick därifrån vinkade han flera gånger till vår lilla katt. Så fint att se.

Vi ville dock inte vara ett kattlöst hem så ganska snart köpte vi en ny katt från ett katthem. Så nu bor en svart ettårig hittekatt hos oss. Han och Olle trivs med varandra även om Olle ibland är lite för hårdhänt emot katten. Katten äter upp den mat som trillar från Olles plats vid matbordet och Olle sticker till honom lite mat när han tror ingen ser...

Med andra ord har vi det bra vår lilla familj! Ibland är det jobbigt, men så är det nog för alla familjer. Bjuder på några bilder också. Bilden på Olle kommer jag ta bort efter ett tag då jag gjort så i hela bloggen för att skydda honom.

Vår nya familjemedlem Marcus
Saknade Baltazar. Ligger nu begravd vid Dutts minnesträd. på tomten


10 kommentarer:

  1. Så fint att se! Din blogg har som sagt varit mycket hoppfull för mig då jag själv utan förvarning födde för tidigt, :) all lycka till er.

    SvaraRadera
  2. Åh vad kul att få läsa om hur gott ni har haft det i sommar och att livet går sin gilla gång :-) Jag kan inte låta bli att skratta lite då jag känner igen så mycket från min egen ett och ett halvt-åring- tänk att dom är så lika dom små grynen. Och vad lik Olle är dig!!! :-D

    Lycka till framöver- vi ska snart också skola in och jag hoppas det går bra. Nytt kapitel i livet :-)

    Anna i gbg....

    SvaraRadera
  3. Vad roligt att du uppdaterade lite. :D Skönt att allt är bra med er och lilla Olle. Kram

    SvaraRadera
  4. Hurra! Min önskan slog igenom, vilket kärt återseende! Tack för det

    SvaraRadera
  5. Nu har jag läst igenom alla inlägg sedan 2012 efter ett tips om din blogg på Familjeliv.se. Jag har suttit här flera kvällar och hoppats, gråtit, hoppats igen, sörjt och till sist fått dela er glädje och lycka. Jag vill säga tack för att du delat med dig av dina tankar och känslor. Förutom det medmänskliga intresset så kommer jag även att ha nytta av dina erfarenheter i mitt yrke som barnmorska när jag möter andra par i er situation. Jag önskar er och er fantastiska lilla kille allt gott i livet! /Helena

    SvaraRadera
  6. Va underbart att få läsa om er igen! Och måste säga att han är så otroligt fin er son!
    Ja som svar på frågan, alla familjer har det jobbigt ibland. Även om man gärna vill säga att allt är så fantastiskt bra hela tiden. Ibland är det sämre dagar och ibland (ganska ofta) bättre dagar! =)

    I alla fall roligt att få se och få en lite uppdatering om hur ni har det!
    All lycka till er, och jag hoppas ni får en fin höst!

    //Emma

    SvaraRadera
  7. Vad roligt att se en uppdatering! Av en slump gick jag in på denna sida idag för första gången på länge, fast att jag ju visste att du meddelat att sista inlägget var skrivet redan. Vad förvånad och glad jag blev att se att wet fanns ett livstecken från er och att ni verkar ha det bra! Lycka till i framtiden!

    SvaraRadera
  8. Vilken underbar liten Olle! Jag är så innerligt glad för er skull Anna och även jag vet att det inte är en dans på rosenblad att vara mamma hur mycket du än längtat och drömt. Önskar er allt gott nu och i framtiden! Varma kramar från Anna/Lightfish

    SvaraRadera
  9. Vad roligt med uppdatering! Och Olle, vilken härlig kalufs han har!
    /Maria

    SvaraRadera
  10. Hej igen!
    Eftersom min önskan slog igenom sist jag önskade ett inlägg tänkte jag prova att önska ett nytt!!?
    Går det?

    SvaraRadera