torsdag 10 oktober 2013

Syskonförsök?

För ett tag sedan fick jag en kommentar från en anonym läsare som undrar följande: "Vill ni ha fler syskon till Olle och Dutt? Att ni vill kanske jag förstår men tänker ni planera för fler ivf eller "sängförsök" hehe. Jag kanske inte har med det att göra men lite nyfikna är vi läsare allt! Kram"

När jag blev gravid med Olle hade vi två ivf-försök kvar att utnyttja på Carlanderska i Göteborg. När Olle väl var född så ringde jag ganska omgående och sa att vi inte var intresserade av de två resterande försöken. Så några fler ivf-försök blir det inte. Den världen är vi helt klara med. Aldrig att jag skulle börja med det igen.
Just nu ser jag vår familj som komplett. Jag vet inte om jag vill ha ett barn till. Framför allt vet jag inte om min kropp vill att jag ska ha ett barn till. För det första vet vi inte om vi lyckas på egen hand igen. För det andra kan det bli missfall eller andra tråkigheter och för det tredje som mådde min kropp så oerhört dåligt av att vara gravid. För min del lockar det inte att bli gravid igen. Just nu. Kanske känner jag annorlunda i morgon eller om en månad eller om ett år. Vem vet.

Vi tänker väl lite som "händer det så händer det". Likväl som att vi inte kommer göra några fler ivf-försök så kommer jag heller inte hålla koll på när ägglossning sker. Vi tänker inte blir såna som sexar på bestämda dagar bara för att det kanske då kan bli en graviditet. Jag är så oerhört tacksam för det jag har nu så jag vill inte börja leta ägglossning och allt vad hela bli-gravid-hetsen innebär.

8 kommentarer:

  1. Det låter så befriiiandeee!! Kram!

    SvaraRadera
  2. Ovanlig moget resonerat för att vara du!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och vad menar du med det om jag får fråga?

      Radera
    2. Hva er dette for en uvanlig umoden kommentar å levere på en blogg?? Jeg blir helt opprørt av å lese sånt! Anna: Noe av det jeg setter sånn pris på med bloggen din er at du er så nakent ærlig. Uten det motet du har til å skrive om akkurat hvordan du har det hadde heller ikke gjenkjennelsesfaktoren hos leserne dine vært så høy. Jeg heier på deg!

      Radera
    3. Fy fan för sådana "människor" som du.... /kräks lite...

      Anna, jag förstår verkligen ditt resonemang och jag vet att det är svårsmält för många att ta att en liksom är nöjd med hur det är och det som blir det blir. Heja dig tjejen! Kram, Lightfish

      Radera
  3. Vad är det för grottmänniska som kommenterat "ovanligt moget...". Så gräsligt. Fy skäms.

    SvaraRadera
  4. Jäkla bra resonerat :-) man ska vara nöjd mef de man har :-) mvh /johanna

    SvaraRadera
  5. Alltså man hinner fan inte kläcka ut ungen innan folk tjatar om syskon. Varför denna stress? Vill man bara ha ett barn så är det inget konstigt. Jag är gravid i vecka 34 med andra barnet och jag svävar inte på små rosa moln direkt. Avskyr att vara gravid och vet att de första åren är enormt tuffa. Ser år av sömnlöshet och trötthet framför mig. Vår dotter är 5,5 år och många tycker det är försent med syskon. Som om det är upp till de att bestämma sånt. Först nu var jag redo mentalt och kroppsligt! Du får så mycket skit av vissa idioter som tror sig veta bäst. Som att man njuter av varje stund med sitt barn jo tjena tillåt mig gapskratta!!! När ungen vrålat i timtal och inget hjälper är det ingen som njuter det kan jag garantera. Äckligt med föräldrar som ska vara såååå rediga och aldrig yppar att något är jobbigt. Förlåt men så känner jag. Påstår man att man njuter av allt hela tiden lever man inte i verkligheten. Skit i dessa idioter! De finns inte på riktigt. Hälsningar Therese (som ser fram emot att bli mamma igen med skäckblandad förtjusning)....

    SvaraRadera