Om en vecka hoppas jag att vi har riktig glädje i det här huset. Jag hoppas också att vi har en finfin ultraljudsbild på Miraklet. Egentligen är jag inte så orolig för att Miraklet inte ska leva, utan mer för att det återigen ska visa sig att det finns missbildningar som inte går att leva med.
Jag har inga tecken på att graviditeten avstannat. Symtomen är otroligt synliga hela tiden - grym trötthet, hungrig, magen växer och kissnödig ofta. Några tecken på missbildningar kan man ju bara få på ultraljudet... Hoppas så innerligt att jag slipper uppleva det igen.
Idag blev första dagen på jobbet efter semestern. Egentligen skulle det varit igår, men den dagen sov jag bort hemma. Idag hade jag också kunna sova bort. Från och till var jag så gräsligt trött så jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Det fanns en del att göra på jobbet idag. Är man borta nästan fem veckor på ett äldreboenden är det tyvärr så att ett antal av de gamla hinner gå bort och då blir det för mig alltid lite extra arbete.
Ett antal kollegor på jobbet vet om att jag är gravid och några av dom frågade idag om hur allt var. De är väl medvetna om mina erfarenheter, men alla blev lika glada när jag sa att allt är bra! De resterande cirka 60 kollegor som inte vet får lista ut det framöver. Undrar när första personen vågar fråga? De kläder, "sjukhusskjorta" är väldigt förlåtande när det gäller en putande mage. Och blir den storlek jag har nu så tar jag bara en större ;-)
Du kommer få uppleva ett bra ulj och få med dig fina bilder hem....
SvaraRaderajag snubblade in på din blogg för lite drygt en månad sedan och jag har läst allt från dutt-graviditeten och framåt.
SvaraRaderadin (er) historia har berört mig så otroligt mycket och det har blivit många kvällar framför datorn med tårarna rinnande... och jag tror inte att det enbart är pga graviditetshormonerna!
jag är själv i v. 11 och jag håller tummarna att det ska gå bra för dig lika mycket som jag håller dem för mig, och alla andra.
tänk, nu är du gravid, och helt på egen hand! (och ja, din mans också då... ;))
ville mest bara skriva och tacka för en enormt fin läsning, du berör mig ända in i hjärteroten även fast jag aldrig någonsin varit i närheten av ofrivillig barnlöshet själv.
du berör.
tack så mycket <3
Jag vill också tacka för fin läsning, har ej haft problem med att bli gravid men det berör väldigt att läsa om era problem.Hoppas nu att det får bli en bra graviditet för dig och att ni får en frisk bebis.
SvaraRaderamvh BM