På bokrean 2008, någon månad innan vi skulle börja våra bebisförsök, köpte jag boken "Gravid" av Anne Deans. Jag trodde ju då att jag snabbt skulle bli gravid. Sedan dess har den legat i längtanslådan, men redan igår plockade mannen fram den och jag har nu bläddrat lite grann i den. Det verkar vara läsvärd faktiskt när det gäller kost, det som händer i kroppen under graviditeten, hur fostret utvecklar sig vecka för vecka och hur man som kvinna kan må under varje vecka.
Nu hoppas jag att resten av sakerna i längtanslådan också snart kommer till användning.
Snart är det ju dags för årets bokrea och då ska jag kolla både på trädgårdsboken och bebis/graviditetsböcker.
måndag 31 januari 2011
Oro finns naturligtvis
Hela förmiddagen idag hade jag olika telefonsamtal att ringa. Först och främst var det ju till min hemortsläkare, eller snarare sjuksköterskan där, för att meddela det positiva resultatet. Sjuksköterskan blev jätteglad för vår skull och bokade vi ju in ultraljudstiden om fyra veckor.
Jag ville också veta mer om hur man ska behandla mig då jag har min två blodstörningar, lupusantikoagulans och kardiolipidantikroppar. När vi gick på Rmc hade de en plan upplagd hur vården skulle se ut för mig vid graviditet, men nu känns det som jag hamnat mellan stolarna.
Dessa blodstörningar gör att jag bedöms vara en högriskpatient (4 på en 5-gradig skala) med stor risk för blodproppar, tillväxthämning hos Dutt och stor risk för havandeskapsförgiftning. Det är därför jag använt blodförtunnande medel som Innohep och Trombyl.
Jag vill ju därför veta så tidigt som möjligt hur jag ska behandlas så att ingenting går fel. Enligt journalen från Rmc skulle jag behöva ha kontakt med både specialistmödravården och trombosmottagningen.
Sköterskan skulle be läkaren att ringa mig i morgon så det hoppas jag att hon gör.
Dessutom meddelade jag reumamottagningen att jag plussat. Min reumaläkare ska också ringa upp mig så vi får diskutera mina mediciner.
Sedan ringde jag, när jag ändå hade ångan uppe, MVC. Då fick jag två nya datum att hänga upp mitt liv på. Den 22 januari ska vi dit på en allmän information med några andra par. Antar att det är information om kost och sånt. Sedan den 7 mars har vi bokat in inskrivningsbesök hos barnmorska.
Lyckan av att nu äntligen ha blivit gravid grumlas naturligtvis lite av den oro man känner för missfall och andra konstigheter. I och för sig är det ju bara att man vet om mina problem redan från början och att man då kan sätta in alla åtgärder som finns redan nu istället för att det ska gå åt skogen först.
Jag gör allt just nu för att försöka njuta åt det liv som verkligen har fastnat. Bara det betyder så mycket. Jag trodde att jag aldrig skulle bli gravid överhuvud taget. Nu har jag i alla fall lyckats med det.
Jag ville också veta mer om hur man ska behandla mig då jag har min två blodstörningar, lupusantikoagulans och kardiolipidantikroppar. När vi gick på Rmc hade de en plan upplagd hur vården skulle se ut för mig vid graviditet, men nu känns det som jag hamnat mellan stolarna.
Dessa blodstörningar gör att jag bedöms vara en högriskpatient (4 på en 5-gradig skala) med stor risk för blodproppar, tillväxthämning hos Dutt och stor risk för havandeskapsförgiftning. Det är därför jag använt blodförtunnande medel som Innohep och Trombyl.
Jag vill ju därför veta så tidigt som möjligt hur jag ska behandlas så att ingenting går fel. Enligt journalen från Rmc skulle jag behöva ha kontakt med både specialistmödravården och trombosmottagningen.
Sköterskan skulle be läkaren att ringa mig i morgon så det hoppas jag att hon gör.
Dessutom meddelade jag reumamottagningen att jag plussat. Min reumaläkare ska också ringa upp mig så vi får diskutera mina mediciner.
Sedan ringde jag, när jag ändå hade ångan uppe, MVC. Då fick jag två nya datum att hänga upp mitt liv på. Den 22 januari ska vi dit på en allmän information med några andra par. Antar att det är information om kost och sånt. Sedan den 7 mars har vi bokat in inskrivningsbesök hos barnmorska.
Lyckan av att nu äntligen ha blivit gravid grumlas naturligtvis lite av den oro man känner för missfall och andra konstigheter. I och för sig är det ju bara att man vet om mina problem redan från början och att man då kan sätta in alla åtgärder som finns redan nu istället för att det ska gå åt skogen först.
Jag gör allt just nu för att försöka njuta åt det liv som verkligen har fastnat. Bara det betyder så mycket. Jag trodde att jag aldrig skulle bli gravid överhuvud taget. Nu har jag i alla fall lyckats med det.
Avancerad matematik
Vad jag har förstått så räknar man äggplock som vecka 2+0, vilket borde innebära att jag nu är i vecka 5 (4+3). Har inte riktigt kommit överens med det här sättet att räkna, men jag kanske lär mig framöver.
Med den uträkningen så är beräknat förlossningsdatum den 6 oktober.
Nu ska jag och Dutt på körövning. Undrar om jag eller Dutt sjunger bäst?
Med den uträkningen så är beräknat förlossningsdatum den 6 oktober.
Nu ska jag och Dutt på körövning. Undrar om jag eller Dutt sjunger bäst?
Försöka fortsätta vara ivf-blogg
Börjar det sjunka in att jag är gravid?
Nej, inte på långa vägar. Det positiva grav-testet ligger på köksbänken och varje gång jag ser det undrar jag vems det är...
Jag kommer väl så småningom fatta det, men jag tror att det kommer ta en lång stund.
Tankar som kommit upp i huvudet är också hur den här bloggen kommer utveckla sig nu när jag faktiskt är gravid. Tanken jag har nu är att jag ska försöka att bevara det som en ivf-blogg, men ett syfte att det faktiskt går att bli gravid även om man många gånger gett upp hoppet.
Naturligtvis kommer det inte bara vara "svävar på rosa moln"-inlägg utan även inlägg om oro för missfall, besvärliga symtom med mera. Trots att man länge längtat på att få bli gravid så måste man få klaga också.
Jag hoppas att ni som fortfarande kämpar inte känner "jaha, nu kan jag inte läsa hennes blogg då hon bara skriver om gravidrelaterade ämnen".
Jag vill absolut inte tappa er som läsare och jag kommer nu lägga ännu mer kraft på att peppa er som genomgår ivf-behandlingar. Ni kommer också lyckas!!
Nej, inte på långa vägar. Det positiva grav-testet ligger på köksbänken och varje gång jag ser det undrar jag vems det är...
Jag kommer väl så småningom fatta det, men jag tror att det kommer ta en lång stund.
Tankar som kommit upp i huvudet är också hur den här bloggen kommer utveckla sig nu när jag faktiskt är gravid. Tanken jag har nu är att jag ska försöka att bevara det som en ivf-blogg, men ett syfte att det faktiskt går att bli gravid även om man många gånger gett upp hoppet.
Naturligtvis kommer det inte bara vara "svävar på rosa moln"-inlägg utan även inlägg om oro för missfall, besvärliga symtom med mera. Trots att man länge längtat på att få bli gravid så måste man få klaga också.
Jag hoppas att ni som fortfarande kämpar inte känner "jaha, nu kan jag inte läsa hennes blogg då hon bara skriver om gravidrelaterade ämnen".
Jag vill absolut inte tappa er som läsare och jag kommer nu lägga ännu mer kraft på att peppa er som genomgår ivf-behandlingar. Ni kommer också lyckas!!
Om 4 veckor
Om 4 veckor hoppas jag att vi får se Dutt. Den 28 februari klockan 13.00 har vi nämligen en bokad tid för ultraljud.
Jag hoppas innerligt att han/hon finns kvar då.
Jag hoppas innerligt att han/hon finns kvar då.
söndag 30 januari 2011
Har ju nästan glömt!
Idag om exakt två månader så har det stora flyttlasset gått idag.
Nu börjar det verkligen att komma närmare.
Min målbild för den dagen är att jag pekar på vad som ska bäras eftersom jag inte ska bära tunga saker då...
Nu börjar det verkligen att komma närmare.
Min målbild för den dagen är att jag pekar på vad som ska bäras eftersom jag inte ska bära tunga saker då...
Att redan berätta
Vid ett normalt förlopp väntar man kanske ofta att berätta något tills man passerat de första 12 veckorna.
När man, som vi nu, varit öppen med ivf-behandlingar för de närmaste släktingarna blir det ju att de får veta hur det gått samma dag som vi. Så idag har jag därför ringa min pappa och berättat hur dagen utvecklade sig. Han är inte direkt någon känslomänniska, men jag tror absolut att han blev glad för vår skull. Han började direkt att räkna när beräknad ankomst skulle bli :-)
Jag kan inte låta bli att fundera på hur mamma hade reagerat när jag hade berättat att jag är gravid. Det kommer jag aldrig att få veta, men jag tände ett ljus vid hennes foto idag som en lite symbol att hon förhoppningsvis ska bli mormor i oktober.
När man, som vi nu, varit öppen med ivf-behandlingar för de närmaste släktingarna blir det ju att de får veta hur det gått samma dag som vi. Så idag har jag därför ringa min pappa och berättat hur dagen utvecklade sig. Han är inte direkt någon känslomänniska, men jag tror absolut att han blev glad för vår skull. Han började direkt att räkna när beräknad ankomst skulle bli :-)
Jag kan inte låta bli att fundera på hur mamma hade reagerat när jag hade berättat att jag är gravid. Det kommer jag aldrig att få veta, men jag tände ett ljus vid hennes foto idag som en lite symbol att hon förhoppningsvis ska bli mormor i oktober.
Vågade inte
Efter att mannen åkte till jobbet gick jag ut en promenad i solskenet.
Eftersom vi bor centralt i stan så hamnar man alltid, hur man än går, i alla affärer. Jag gick förbi Lindex och tittade på bebiskläder, men nu vågade jag inte köpa något. Konstigt, jag som samlat på mig saker hela tiden som jag varit ogravid, men nu... Nu vågade jag inte handla nåt.
Modet kanske kommer fram över.
Eftersom vi bor centralt i stan så hamnar man alltid, hur man än går, i alla affärer. Jag gick förbi Lindex och tittade på bebiskläder, men nu vågade jag inte köpa något. Konstigt, jag som samlat på mig saker hela tiden som jag varit ogravid, men nu... Nu vågade jag inte handla nåt.
Modet kanske kommer fram över.
Kan det vara sant?
Den här dagen har jag väntat på i nästan tre år och nu är den här. Plusdagen och då tror jag inte på det. Drömmer jag? Är det ett sjukt skämt? Nä jag tror inte att det är så. Jag är GRAVID! Det är ju verkligen helt sjuk.
I natt har jag sovit ganska dåligt. Jag var vaken vid fyra, men jag tänkte att då kan jag ju inte testa. Vaknade sedan vid halv åtta, men jag tvekade en stund innan jag gick upp. Jag kände att jag inte vågade testa. Det var på darriga ben som jag gick in på toaletten. Kissade i plastmuggen som jag använt till många äglossningstest. Stoppar ner graviditetstestet i fem sekunder. Tänker att jag tvättar händerna och sedan går och gömmer mig i sovrummet ett par minuter.
Jag hinner bara tvätta händerna och vänder mig sedan om och ser testet - Ett stor plus. Precis i samma sekund som jag ser plusset kommer mannen in på toaletten och jag tror att vi ser resultatet precis samtidigt. Plusset kom med andra ord upp nästan omedelbart. Kanske 20-30 sekunder efter att jag doppat det. Det trodde jag aldrig. De tidigare gångerna har man stått och väntat, väntat och väntat på att det ska hända något med testet.
Jag har de senaste dagarna haft lite aningar om att det kunde bli ett positivt resultat, men jag har inte riktigt vågat tänka färdigt den tanken. Jag har i kroppen känt mig lite annorlunda än vad jag har gjort under de tidigare ruvarperioderna. Igår kväll funderade jag till och med på att ta panodil då jag hade så himla ont i svanken. Antagligen är det väl Dutt som gör dessa känningar och inte att mensen är på väg.
Idag skulle ju vara en dag man skulle fira, men mannen har nu ett jobb som kallar. Tror dock att det blir en ganska lätt kväll för honom att jobba.
Innan han åkte firade vi i Pommac!! Det är ju alkoholfritt som gäller nu!
Tack för alla gratulationer som idag strömmat in på bloggen. Det är så roligt att så många engagerar sig!
I natt har jag sovit ganska dåligt. Jag var vaken vid fyra, men jag tänkte att då kan jag ju inte testa. Vaknade sedan vid halv åtta, men jag tvekade en stund innan jag gick upp. Jag kände att jag inte vågade testa. Det var på darriga ben som jag gick in på toaletten. Kissade i plastmuggen som jag använt till många äglossningstest. Stoppar ner graviditetstestet i fem sekunder. Tänker att jag tvättar händerna och sedan går och gömmer mig i sovrummet ett par minuter.
Jag hinner bara tvätta händerna och vänder mig sedan om och ser testet - Ett stor plus. Precis i samma sekund som jag ser plusset kommer mannen in på toaletten och jag tror att vi ser resultatet precis samtidigt. Plusset kom med andra ord upp nästan omedelbart. Kanske 20-30 sekunder efter att jag doppat det. Det trodde jag aldrig. De tidigare gångerna har man stått och väntat, väntat och väntat på att det ska hända något med testet.
Jag har de senaste dagarna haft lite aningar om att det kunde bli ett positivt resultat, men jag har inte riktigt vågat tänka färdigt den tanken. Jag har i kroppen känt mig lite annorlunda än vad jag har gjort under de tidigare ruvarperioderna. Igår kväll funderade jag till och med på att ta panodil då jag hade så himla ont i svanken. Antagligen är det väl Dutt som gör dessa känningar och inte att mensen är på väg.
Idag skulle ju vara en dag man skulle fira, men mannen har nu ett jobb som kallar. Tror dock att det blir en ganska lätt kväll för honom att jobba.Innan han åkte firade vi i Pommac!! Det är ju alkoholfritt som gäller nu!
Tack för alla gratulationer som idag strömmat in på bloggen. Det är så roligt att så många engagerar sig!
lördag 29 januari 2011
Inte långt kvar
För att undvika att apatiskt sitta hemma och stirra på klockan och ständigt gå på toa och kolla byxorna bestämde vi oss för att åka iväg en sväng idag.
Första stoppet var Orgakvarn i Skärblacka där vi köpte eldningspellets till kattens kisslåda. Ja, jag vet det är jättekonstigt att använda eldningspellets som kattsand, men det fungerar jättebra!!
Sedan drog vi vidare till Flygvapenmuseumet i Linköping. Var lite skepisk innan men det var intressant. Speceillt utställningen med den nedskjutna DC-3 från 1950-talet. Dessutom var det vernissage för en fotoutställning med tillhörande cider och snacks!
Man kan ju inte vara i Linköping utan att besöka Ikea så det blev en kort sväng där också.
Under tiden vi var på museet fick jag jätteont i svanken och var beredd på att allt gått åt skogen, men inget blod någonstans.
Jag är så överväldigad över alla kommentarer jag får. Har ni inga egna liv ? ;-)
Första stoppet var Orgakvarn i Skärblacka där vi köpte eldningspellets till kattens kisslåda. Ja, jag vet det är jättekonstigt att använda eldningspellets som kattsand, men det fungerar jättebra!!
Sedan drog vi vidare till Flygvapenmuseumet i Linköping. Var lite skepisk innan men det var intressant. Speceillt utställningen med den nedskjutna DC-3 från 1950-talet. Dessutom var det vernissage för en fotoutställning med tillhörande cider och snacks!
Man kan ju inte vara i Linköping utan att besöka Ikea så det blev en kort sväng där också.
Under tiden vi var på museet fick jag jätteont i svanken och var beredd på att allt gått åt skogen, men inget blod någonstans.
Jag är så överväldigad över alla kommentarer jag får. Har ni inga egna liv ? ;-)
Vill du provsmaka pizza?
Det vill jag och därför har jag anmält mig som testpilot på Dr. Oetkers Pizza Tradizionale.
Gör det du också genom att klicka här
Gör det du också genom att klicka här
Ruvardag 13 - ett dygn kvar
Om senast ett dygn vet jag. Plus eller minus? Fortfarande inget blod, men jag var riktigt rädd när jag var på toaletten för en stund sedan.
Av någon anledning vaknade jag klockan sju och inte kunde somna om. Väldigt ovanligt för att vara mig. Då hamnade jag här vid datorn istället...
Tänk om det blir ett plus i morgon? Då kommer både jag och mannen ligga avsvimmade på badrumsgolvet. Samtidigt som är jag nu är ganska hoppfull om ett plus så vågar jag inte riktigt tänka hela den tanken färdigt. Man har trott, under dessa tre år, så många gånger att man har lyckats, men bara sett minus på testen eller blod i byxorna. Men nån gång måste det ju gå!
Jag vet att ni är många därute, kända som okända, som tänker och hoppas för vår skull. Ni kan inte förstå hur tacksam jag är för det!
Av någon anledning vaknade jag klockan sju och inte kunde somna om. Väldigt ovanligt för att vara mig. Då hamnade jag här vid datorn istället...
Tänk om det blir ett plus i morgon? Då kommer både jag och mannen ligga avsvimmade på badrumsgolvet. Samtidigt som är jag nu är ganska hoppfull om ett plus så vågar jag inte riktigt tänka hela den tanken färdigt. Man har trott, under dessa tre år, så många gånger att man har lyckats, men bara sett minus på testen eller blod i byxorna. Men nån gång måste det ju gå!
Jag vet att ni är många därute, kända som okända, som tänker och hoppas för vår skull. Ni kan inte förstå hur tacksam jag är för det!
fredag 28 januari 2011
Kväll igen
Väntan, väntan och väntan. Dagen har trots allt gått fortare än vad jag trodde i morse. Var ute och promenerade i över två timmar och under den tiden hann jag också gå igenom några affärer i stan.
Är nervös varje gång på går på toaletten, men det har inte kommit ens en droppe blod. Så här långt... Hoppas att det fortsätter så.
Resten av kvällen blir lugn med tv, godis och lite vindruvor.
I morgon måste vi försöka att göra något så att några timmar går. Jag funderade lite på Ikea, men risken är väl att alla människor är där nu när det är lönehelg.
Är nervös varje gång på går på toaletten, men det har inte kommit ens en droppe blod. Så här långt... Hoppas att det fortsätter så.
Resten av kvällen blir lugn med tv, godis och lite vindruvor.
I morgon måste vi försöka att göra något så att några timmar går. Jag funderade lite på Ikea, men risken är väl att alla människor är där nu när det är lönehelg.
Ruvardag 12 - 2 dagar kvar!
Jag fortsätter med att vara tjatig - INGET BLOD!!!
Vi var iväg och handlade lite mat för en stund sedan och när vi var på väg hem kändes det kladdigt i byxorna, men när jag kom hem var det bara Crinone som lurades... Lite av den krämen rinner ju ut igen och då får man den där kladdighetskänslan i byxorna.
Tack för era tips om vad jag ska sysselsätta mig med idag efter att mannen åkt till jobbet. Min plan är att följa honom till tåget och sedan fortsätta att gå en promenad, kanske jobba lite (tog hem lite arbete från jobbet). Jag brukar inte jobba hemma men det kan ju idag få tankarna på annat håll. Senare ikväll är det ju På spåret på tv och sedan kanske det blir någon film.
Vi var iväg och handlade lite mat för en stund sedan och när vi var på väg hem kändes det kladdigt i byxorna, men när jag kom hem var det bara Crinone som lurades... Lite av den krämen rinner ju ut igen och då får man den där kladdighetskänslan i byxorna.
Tack för era tips om vad jag ska sysselsätta mig med idag efter att mannen åkt till jobbet. Min plan är att följa honom till tåget och sedan fortsätta att gå en promenad, kanske jobba lite (tog hem lite arbete från jobbet). Jag brukar inte jobba hemma men det kan ju idag få tankarna på annat håll. Senare ikväll är det ju På spåret på tv och sedan kanske det blir någon film.
torsdag 27 januari 2011
Långsam kväll
Mannen jobbar och ensam sitter jag och försöker att få kvällen att gå. Det brukar ju normalt sätt inte vara några problem annars precis.
Men nu tror jag att klockan går baklänges.
Och värre lär det väl bli. Morgondagen och lördagen kommer bli väldigt långa dagar. I morgon är jag ledig och mannen åker till jobbet klockan två. Då måste jag försöka aktivera mig med något. Frågan är bara vad? Har ni något förslag??
Men nu tror jag att klockan går baklänges.
Och värre lär det väl bli. Morgondagen och lördagen kommer bli väldigt långa dagar. I morgon är jag ledig och mannen åker till jobbet klockan två. Då måste jag försöka aktivera mig med något. Frågan är bara vad? Har ni något förslag??
Ruvardag 11 - Inget blod, inget blod, INGET BLOD
Jag vet, jag vet... Jag är tjatig, men jag är så nöjd att det fortfarande inte kommit något blod. Visst, det kan komma när man minst anar det, men för varje minut som går utan blod förbättrar chanserna.
Mina två närmare arbetskamrater är nu lika involverade i min ruvning som jag själv är. Varje gång de ser mig undrar de om det kommit blod. Det blir väl att sms:a dom när jag vet resultatet.
Jag hoppas att detta var den sista arbetsdagen som ogravid på ungefär nio månader...
Ett stor och varm kram till alla där ute som håller tummarna!!
Mina två närmare arbetskamrater är nu lika involverade i min ruvning som jag själv är. Varje gång de ser mig undrar de om det kommit blod. Det blir väl att sms:a dom när jag vet resultatet.
Jag hoppas att detta var den sista arbetsdagen som ogravid på ungefär nio månader...
Ett stor och varm kram till alla där ute som håller tummarna!!
Sista jobbdagen för veckan
Dags för den sista jobbdagen för veckan. Skönt!
I eftermiddag kommer studenterna som jag förhoppningsvis inte ska skrämma livet ur. Allt för mycket...
Fortfarande inget blod!!
I eftermiddag kommer studenterna som jag förhoppningsvis inte ska skrämma livet ur. Allt för mycket...
Fortfarande inget blod!!
onsdag 26 januari 2011
Ruvardag 10- En vit dag än så länge
Vill få slut på denna ovisshet - gravid?, inte gravid? gravid?, inte gravid?
Visst, det finns ju ett sätt - att testa. Då får jag svart på vit hur läget ligger, men jag tror att jag är för feg för att testa för tidigt. Jag får väl må skit psykiskt några dagar till...
Trots min dåliga nattsömn med vidriga drömmar blev dagen trots allt hyfsad. Den blev bättre efter att jag lättat på trycket med lite tårar inför två av mina stackars arbetskamrater...
Många toalettbesök har det blivit idag och varje gång är jag lika nervös. Men inget rött än!!! Tjohoo!!!
Ibland, korta stunder känner jag fortfarande värk, eller snarare kramp, i nedre delen av magen på höger sida. Vet inte vad det betyder - begynnande mensvärk eller är det Dutt som åstadkommer värken?
Visst, det finns ju ett sätt - att testa. Då får jag svart på vit hur läget ligger, men jag tror att jag är för feg för att testa för tidigt. Jag får väl må skit psykiskt några dagar till...
Trots min dåliga nattsömn med vidriga drömmar blev dagen trots allt hyfsad. Den blev bättre efter att jag lättat på trycket med lite tårar inför två av mina stackars arbetskamrater...
Många toalettbesök har det blivit idag och varje gång är jag lika nervös. Men inget rött än!!! Tjohoo!!!
Ibland, korta stunder känner jag fortfarande värk, eller snarare kramp, i nedre delen av magen på höger sida. Vet inte vad det betyder - begynnande mensvärk eller är det Dutt som åstadkommer värken?
Mardrömsnatt
I natt har jag inte sovit mycket och när jagväl har sovit som har jag drömt om blod.
När jag vaknade i morse trodde jag hela sängen var full av blod, men det var bara att jag var genonsvettig.
BLÄ!
När jag vaknade i morse trodde jag hela sängen var full av blod, men det var bara att jag var genonsvettig.
BLÄ!
tisdag 25 januari 2011
Sova istället?
Ikväll har varit en jobbig kväll med många tankar på ruvningen.
Under sista halvtimmen av den utbildningen som jag höll i idag hade jag jätteont i nedre delen av ryggen och var 100% säker på att mensen kommit. Så fort jag kunde gick jag på toaletten och pustade ut när allt var normalt, alltså blodfritt.
Sedan försvann värken och troligtvis var det att jag under utbildningen (2 timmar) stått på ett hårt betonggolv... Får tänka på det i morgon när utbildningarna fortsätter.
För att slippa tänka på symtom, blod, plus, minus så går jag och lägger mig nu istället... När jag vaknar är det några timmar närmare testdag, men även den dag då allt brast förra gången... Ruvardag 10 är ingen bra dag för mig. Hoppas morgondagen blir vit.
Godnatt kära vänner!
Under sista halvtimmen av den utbildningen som jag höll i idag hade jag jätteont i nedre delen av ryggen och var 100% säker på att mensen kommit. Så fort jag kunde gick jag på toaletten och pustade ut när allt var normalt, alltså blodfritt.
Sedan försvann värken och troligtvis var det att jag under utbildningen (2 timmar) stått på ett hårt betonggolv... Får tänka på det i morgon när utbildningarna fortsätter.
För att slippa tänka på symtom, blod, plus, minus så går jag och lägger mig nu istället... När jag vaknar är det några timmar närmare testdag, men även den dag då allt brast förra gången... Ruvardag 10 är ingen bra dag för mig. Hoppas morgondagen blir vit.
Godnatt kära vänner!
Lådköp
I gårdagens reklam från Citygross såg vi att de hade billiga flyttlådor 10 kr styck. På Clas Ohlson där vi har tänkt att köpa flyttlådor kostar de det dubbla. I annonsen stod det "max 5 st/hushåll". Det undvek vi att se. Så idag åkte vi till Citygross. Tog en varsin vagn och gick in i butiken som om vi inte kände varandra. Mannen packade på fem flyttlådor i sin vagn medan jag en stund efteråt också packade på fem lådor. Sedan fick vi var för sig till kassan. Han till en kassa långt ifrån mig. Vi betalade och lagom när jag kom ut till bilen hade mannen redan hunnit packa in sina lådor i bilen.
Så gör man om man behöver ha fler än fem kartonger att packa i!!
Så gör man om man behöver ha fler än fem kartonger att packa i!!
Ruvardag 9 - Dålig sömn
De senaste nätterna har jag sovit otroligt dåligt. Det är inte så att jag ligger sömnlös, men jag verkar sova en lätt sömn som gör att jag vaknar så fort jag vänder mig om. Otroligt störande, vilket gör att jag känner mig helt mörbultad när jag vaknar. Både igår och idag jobbar jag eftermiddag så jag har ju i alla fall fått sovmorgon, men i morgon och torsdag blir det heldag på jobbet... Undrar hur det går? Antagligen går väl hjärnan på högvarv natt som dag och det kanske inte är så konstigt.
Idag har jag än så länge inte känt någon värk, kramp eller pirr i magen. Om det är något positivt med det så kanske det kommer och går?
Jag har heller inte sett något blod! Jiippi!!
Idag har jag än så länge inte känt någon värk, kramp eller pirr i magen. Om det är något positivt med det så kanske det kommer och går?
Jag har heller inte sett något blod! Jiippi!!
måndag 24 januari 2011
Tjuvtesta eller inte?
Jag har aldrig varit en graviditetstestar-narkoman. På dessa snart tre år som vi har försökt att bli gravida har jag bara gjort av med ca 10 test. Lika många som vissa gör av med på en månad ;-)
Jag vet inte varför jag aldrig varit en testnarkoman, men jag har alltid tänkt att kommer mensen så gör den, annars inte. Kommer den inte på utsatt dag så har jag tänkt att jag ska testa. Tyvärr har det varit så att mensen alltid kommit tidigare än vad jag förväntat mig och därmed har jag aldrig hunnit ta fram teststickorna.
När vi sedan började med ivf så fick man ett exakt datum som man ska testa sig. Från Fertilitetscentrum får man till och med med sig ett test hem.
Vid första behandlingen var jag så förväntansfull så jag tjuvtestade på dag 10. Naturligtvis var det ju minus och så var ju fallet även på testdagen fyra dagar senare.
Vid de övriga två behandlingarna så har jag testar när blodet har kommit, på dag 13 och nu senast på dag 11.
Den här gången har jag tänkt att inte testa innan söndag om inte blodet kommer. Som jag har skrivit tidigare så har testdagen för mig blivit en speciell dag som jag aldrig har fått uppleva då jag alltid redan dagarna innan vetat resultatet. Visst skulle en del oro försvinna om jag tjuvtestade redan nu och det skulle visa plus. Skulle det vara en minus så faller man långt ner, kanske i onödan eftersom ett minus kan bli ett plus på testdagen.
Varje minut, varje timme, varje dag utan blod är en seger för mig!!
De senaste två dagarna har jag haft hugg, pirr och lite molande värk långt ner i magen på höger sida. Jag kan inte minnas att jag känt riktigt så förut. Kan det vara något positivt tro eller är det bara kroppen som förbereder sig för mens?
Jag vet inte varför jag aldrig varit en testnarkoman, men jag har alltid tänkt att kommer mensen så gör den, annars inte. Kommer den inte på utsatt dag så har jag tänkt att jag ska testa. Tyvärr har det varit så att mensen alltid kommit tidigare än vad jag förväntat mig och därmed har jag aldrig hunnit ta fram teststickorna.
När vi sedan började med ivf så fick man ett exakt datum som man ska testa sig. Från Fertilitetscentrum får man till och med med sig ett test hem.
Vid första behandlingen var jag så förväntansfull så jag tjuvtestade på dag 10. Naturligtvis var det ju minus och så var ju fallet även på testdagen fyra dagar senare.
Vid de övriga två behandlingarna så har jag testar när blodet har kommit, på dag 13 och nu senast på dag 11.
Den här gången har jag tänkt att inte testa innan söndag om inte blodet kommer. Som jag har skrivit tidigare så har testdagen för mig blivit en speciell dag som jag aldrig har fått uppleva då jag alltid redan dagarna innan vetat resultatet. Visst skulle en del oro försvinna om jag tjuvtestade redan nu och det skulle visa plus. Skulle det vara en minus så faller man långt ner, kanske i onödan eftersom ett minus kan bli ett plus på testdagen.
Varje minut, varje timme, varje dag utan blod är en seger för mig!!
De senaste två dagarna har jag haft hugg, pirr och lite molande värk långt ner i magen på höger sida. Jag kan inte minnas att jag känt riktigt så förut. Kan det vara något positivt tro eller är det bara kroppen som förbereder sig för mens?
Ruvardag 8 - toapappersanalysen har börjat
Varje gång jag nu går på toaletten är jag livrädd för att det ska finnas blod på pappret. Det är kanske lite tidigt för mensen att komma (om den kommer), men toapappersanalysen har i alla fall startat.
Idag känner jag mig trött och grinig. Jag skulle kunna börja gråta när som helst om jag bara tillät mig att göra det. Ömheten i brösten har i stort sätt försvunnit. Vad innebär det ? Negativt eller positivt? Fråga inte mig. Jag har ingen aning. Just nu känns det också som att det hela tiden rinner där nere, men när jag är på toa så är det ju ingenting. Skönt i och för sig, men väldigt störigt.
Om en timme ska jag åka till jobbet för en intensiv eftermiddag med utbildning för omvårdnadspersonalen. Då kommer jag inte att ha tid att tänka på något annat än att undervisa.
Ja, ett negativt inlägg idag, men jag fick precis en kommentar av Alexandra som jag ska försöka att ta till mig "Tänk på glada saker. Skratta så mycket du kan. Tänk på alla omkring dig som håller tummarna. Jag är en av dem!!!"
Tack för den kommentaren Alexandra!
Jag hoppas att alla ni andra fortsätter att hålla tummarna den här veckan också. Jag ber om ursäkt om er tumhållning gör att ni får svårt med er sysslor ;-)
Idag känner jag mig trött och grinig. Jag skulle kunna börja gråta när som helst om jag bara tillät mig att göra det. Ömheten i brösten har i stort sätt försvunnit. Vad innebär det ? Negativt eller positivt? Fråga inte mig. Jag har ingen aning. Just nu känns det också som att det hela tiden rinner där nere, men när jag är på toa så är det ju ingenting. Skönt i och för sig, men väldigt störigt.
Om en timme ska jag åka till jobbet för en intensiv eftermiddag med utbildning för omvårdnadspersonalen. Då kommer jag inte att ha tid att tänka på något annat än att undervisa.
Ja, ett negativt inlägg idag, men jag fick precis en kommentar av Alexandra som jag ska försöka att ta till mig "Tänk på glada saker. Skratta så mycket du kan. Tänk på alla omkring dig som håller tummarna. Jag är en av dem!!!"
Tack för den kommentaren Alexandra!
Jag hoppas att alla ni andra fortsätter att hålla tummarna den här veckan också. Jag ber om ursäkt om er tumhållning gör att ni får svårt med er sysslor ;-)
söndag 23 januari 2011
Ruvardag 7 - 7 dagar kvar
Halvtid idag. Hoppas jag i alla fall. I värsta fall kan det ju vara slut redan på onsdag, på dag 10. Så var ju fallet förra ruvningen.
Nu börjar alltså den värsta ruvarveckan. De första sju dagarna är inte roliga, men då är det inte risk för blod i alla fall. Den andra veckan så kan blodet komma när som helst och då är hoppet, tron och livet genast värdelöst igen. Vad lite som kan skilja mellan hopp och förtvivlan.
Jag försöker att tänka positivt den här gången och jag hoppas att det kan hjälpa till så att Dutt har fastnat och stannar kvar till september/oktober någon gång.
När det gäller symtom så känner jag inget speciellt. Igår hade jag lite molande känsla i nedre delen av ryggen, men jag vet inte om det betyder något alls. Jag är fortfarande öm i brösten.
Jag hoppas att jag den här veckan kan lyckas tänka på lite annat. Den här veckan ska jag ha utbildning för omvårdnadspersonalen måndag till torsdag och de tillfällena brukar bli ganska intensiva och då har jag inte tid att tänka på annat. På torsdag får jag dessutom besök av två eller tre arbetsterapeutstudenter som går termin 1 som ska "få en inblick i sitt kommande yrke". Undrar om de blir avskräcka av att möta en hormonstinn, barnlös, lite smått hispig arbetsterapeut...
Nu börjar alltså den värsta ruvarveckan. De första sju dagarna är inte roliga, men då är det inte risk för blod i alla fall. Den andra veckan så kan blodet komma när som helst och då är hoppet, tron och livet genast värdelöst igen. Vad lite som kan skilja mellan hopp och förtvivlan.
Jag försöker att tänka positivt den här gången och jag hoppas att det kan hjälpa till så att Dutt har fastnat och stannar kvar till september/oktober någon gång.
När det gäller symtom så känner jag inget speciellt. Igår hade jag lite molande känsla i nedre delen av ryggen, men jag vet inte om det betyder något alls. Jag är fortfarande öm i brösten.
Jag hoppas att jag den här veckan kan lyckas tänka på lite annat. Den här veckan ska jag ha utbildning för omvårdnadspersonalen måndag till torsdag och de tillfällena brukar bli ganska intensiva och då har jag inte tid att tänka på annat. På torsdag får jag dessutom besök av två eller tre arbetsterapeutstudenter som går termin 1 som ska "få en inblick i sitt kommande yrke". Undrar om de blir avskräcka av att möta en hormonstinn, barnlös, lite smått hispig arbetsterapeut...
lördag 22 januari 2011
Ruvardag 6
Tiden rullar på sakta men säkert. Idag har vi haft en riktigt slö dag. Gick i och för sig en ganska lång promenad vid lunch och det var skönt trots att snön hamnade i ögonen.
Jag har idag försökt att tänka så lite som möjligt på ruvningen, men det är ju i och för sig omöjligt. Tanken är ju god...
Jag känner mig faktiskt ganska hoppfull och det förstärks av alla era kommenterar om att ni hoppas och håller tummarna för vår skull. Det tackar jag hjärtligt för!
Jag har idag försökt att tänka så lite som möjligt på ruvningen, men det är ju i och för sig omöjligt. Tanken är ju god...
Jag känner mig faktiskt ganska hoppfull och det förstärks av alla era kommenterar om att ni hoppas och håller tummarna för vår skull. Det tackar jag hjärtligt för!
Kattlucka - Någon med erfarenhet?
När vi flyttar till huset är det tänkt att vår katt ska bli utekatt efter tio år som lägenhetskatt. I och för sig är han utekatt när han är på landet hos pappa. Så helt ovan för utelivet är han inte.
Det vi funderar på är att skaffa kattlucka, men det finns tydligen ett antal olika luckor. Den enklaste är ju en sån där katten bara trycker på med huvudet när han vill gå ut eller in. Då funderar vi på om det händer att hela grannskapets katter kommer att följa med honom in?
Sedan finns det tre olika kattluckor med med avancerad funktion. En som öppnar sig för katter som har en magnet i halsbandet. En sort där katten har en IR-sändare (intrarött ljus) i halsbandet. Den tredje varianten är att luckan läser av kattens id-märkningschip.
Vi vet nu inte hur många katter det finns i grannskapet och som dessutom förstår sig på kattlucka.
Är det någon av er kära läsare som har erfarenhet av någon av dessa fyra olika varianter av kattluckor som kan ge synpunkter på hur de fungerar??
Det vi funderar på är att skaffa kattlucka, men det finns tydligen ett antal olika luckor. Den enklaste är ju en sån där katten bara trycker på med huvudet när han vill gå ut eller in. Då funderar vi på om det händer att hela grannskapets katter kommer att följa med honom in?
Sedan finns det tre olika kattluckor med med avancerad funktion. En som öppnar sig för katter som har en magnet i halsbandet. En sort där katten har en IR-sändare (intrarött ljus) i halsbandet. Den tredje varianten är att luckan läser av kattens id-märkningschip.
Vi vet nu inte hur många katter det finns i grannskapet och som dessutom förstår sig på kattlucka.
Är det någon av er kära läsare som har erfarenhet av någon av dessa fyra olika varianter av kattluckor som kan ge synpunkter på hur de fungerar??
fredag 21 januari 2011
Ny energi
Efter en tupplur nu på eftermiddagen fick jag lite ny energi.
Så nu åker dammsugaren fram...
Så nu åker dammsugaren fram...
Ruvardag 5 - väntan, väntan och väntan
Ytterligare en dag i väntan och ovisshetens tecken. Jag börjar mer och mer fundera på om jag skulle kräva att bli nedsövd och bli väckt först nästa söndag.
Jag känner ingenting just nu så det är väl "bara" att vänta.
Jag känner ingenting just nu så det är väl "bara" att vänta.
torsdag 20 januari 2011
Ruvardag 4 - Sista akupunkturen
Idag har jag varit på min sista akupunkturbehandling. Undrar om det har hjälpt till något? När jag har legat där med nålarna har jag ändå känt lite i magtrakten. Vad det kan bero på vet jag inte, men de där nålarna kanske hittade rätt i alla fall. Om senast 10 dagar vet jag.
Kommer mensen så räknar jag med att den dyker upp redan på dag 10. Så varje dag mensen håller sig borta efter dag 10 kommer öka mitt hopp mer och mer.
Tänk om det är vår tur den här gången?? Jag kan knappt ens tänka hela den tanken utan att få ett lyckorus i kroppen.
Känner ingenting konstigt i kroppen förutom ömma bröst, men det har jag av Crinone. Det vet jag för det har jag haft under alla ruvningar.
Kommer mensen så räknar jag med att den dyker upp redan på dag 10. Så varje dag mensen håller sig borta efter dag 10 kommer öka mitt hopp mer och mer.
Tänk om det är vår tur den här gången?? Jag kan knappt ens tänka hela den tanken utan att få ett lyckorus i kroppen.
Känner ingenting konstigt i kroppen förutom ömma bröst, men det har jag av Crinone. Det vet jag för det har jag haft under alla ruvningar.
onsdag 19 januari 2011
Ruvardag 3
Vad tror du då? frågade mannen mig idag. Han menade vad jag trodde det skulle bli för resultat efter den här ruvartiden.
Vad svarar man på det egentligen. Naturligtvis önskar och vill man inget annat än att blodet ska hålla sig borta och att det den 30 januari kommer ett stort jävla plus på testet. Samtidigt vågar jag inte helt och hållet på att jag, lilla jag, någonsin kommer lyckas att bli gravid. Varför skulle jag få den gudagåva som en graviditet är?
Dock borde vi den här gången ha alla förutsättningar att lyckas. Eller hur? Embryot som vi fick tillbaka var av bästa kvalité, de har genomfört AHA på det så det lättare ska fästa, jag går på akupunktur. Om det inte lyckas nu vet jag inte om det någonsin kommer att gå.
Jag är dock oerhört tacksam och glad över de embryon som vi fått till. På de två senaste försöken har vi fått sex stycken av toppkvalité.
Än så länge är det för tidigt att känna några symtom, vilket är skönt. Då slipper jag i alla fall tänka på det...
Ni som plussat efter ivf - När kände ni symptom och vilka symptom i så fall?
I morgon eftermiddag är det dags för den sista akupunkturbehandlingen.
Vad svarar man på det egentligen. Naturligtvis önskar och vill man inget annat än att blodet ska hålla sig borta och att det den 30 januari kommer ett stort jävla plus på testet. Samtidigt vågar jag inte helt och hållet på att jag, lilla jag, någonsin kommer lyckas att bli gravid. Varför skulle jag få den gudagåva som en graviditet är?
Dock borde vi den här gången ha alla förutsättningar att lyckas. Eller hur? Embryot som vi fick tillbaka var av bästa kvalité, de har genomfört AHA på det så det lättare ska fästa, jag går på akupunktur. Om det inte lyckas nu vet jag inte om det någonsin kommer att gå.
Jag är dock oerhört tacksam och glad över de embryon som vi fått till. På de två senaste försöken har vi fått sex stycken av toppkvalité.
Än så länge är det för tidigt att känna några symtom, vilket är skönt. Då slipper jag i alla fall tänka på det...
Ni som plussat efter ivf - När kände ni symptom och vilka symptom i så fall?
I morgon eftermiddag är det dags för den sista akupunkturbehandlingen.
Tv-tips
Ikväll klockan 21.30 i SVT 2 sänds Korrespondenterna. Ikväll ska det handla om Fertilitetsturism, det vill säga att barnlösa västerländska par åker till länder som Indien för att få hjälp att skaffa barn. Där finns fattiga kvinnor som genom äggdonatorer eller surugatmödraskap "ger" det västerländska paret deras efterlängtade barn.
Dikt om barnlöshet
Dagarna känns långa och himmelen känns grå
Utanför hörs fåglar, och himmelen är blå
Minuter rullar sakta, länge varar en sekund
Man önskar att man kunde tänka på annat för en stund
Men alltid finns den där, längtan efter ett barn
Trots att åren går, blir man aldrig van
Omkring en växer magar, en sån man ville ha
Istället för ren glädje, mår man aldrig bra
Och ständigt kommer frågan: "Varför inte ni?"
Det är väl klart vi längtar tills lyckan står oss bi
Men nåt som för så många, är så väldigt lätt
Är svårt för många andra, trots att man gör rätt
Så rullar månader på igen
Och magen växer på ens vän
Månader som blir till år
Och vännens bebis syskon får
Själv står man där ledsen när alla frågar
Förstår ni inte att det mig plågar?
Vi kämpar för det ni klagar på
Ska det vara så svårt att förstå?
Illamående, värk och smärta jag tar
Om jag med det får en bebis kvar
Gråt, blöjor, sena nätter, jag bryr mig ej
Om det betyder att den stannar hos mig
Men frågorna kommer med tiden ändå
För det var längesen dags att "skaffa" små
Kanske vänder cirkeln en dag
Och den som går med mage är jag
Men tills dess kryper tiden sakta fram
Man känner en djup och oförklarlig skam
Ska vi få barn, kommer vi att hinna?
Varför kan jag inte vara en helt normal kvinna?
I gemenskapen är vi utanför, sånt är livet
På grund av nåt andra tar för givet
Får vi barn blir de yngre än andras ändå
Lekkamrater är inget att hoppas på
Gemenskapen att vänta barn med en väninna
Kommer vi heller aldrig att hinna
Månad efter månad, tempar och testar man
Livet är en plåga för de som inte kan
Utanför hörs fåglar, och himmelen är blå
Minuter rullar sakta, länge varar en sekund
Man önskar att man kunde tänka på annat för en stund
Men alltid finns den där, längtan efter ett barn
Trots att åren går, blir man aldrig van
Omkring en växer magar, en sån man ville ha
Istället för ren glädje, mår man aldrig bra
Och ständigt kommer frågan: "Varför inte ni?"
Det är väl klart vi längtar tills lyckan står oss bi
Men nåt som för så många, är så väldigt lätt
Är svårt för många andra, trots att man gör rätt
Så rullar månader på igen
Och magen växer på ens vän
Månader som blir till år
Och vännens bebis syskon får
Själv står man där ledsen när alla frågar
Förstår ni inte att det mig plågar?
Vi kämpar för det ni klagar på
Ska det vara så svårt att förstå?
Illamående, värk och smärta jag tar
Om jag med det får en bebis kvar
Gråt, blöjor, sena nätter, jag bryr mig ej
Om det betyder att den stannar hos mig
Men frågorna kommer med tiden ändå
För det var längesen dags att "skaffa" små
Kanske vänder cirkeln en dag
Och den som går med mage är jag
Men tills dess kryper tiden sakta fram
Man känner en djup och oförklarlig skam
Ska vi få barn, kommer vi att hinna?
Varför kan jag inte vara en helt normal kvinna?
I gemenskapen är vi utanför, sånt är livet
På grund av nåt andra tar för givet
Får vi barn blir de yngre än andras ändå
Lekkamrater är inget att hoppas på
Gemenskapen att vänta barn med en väninna
Kommer vi heller aldrig att hinna
Månad efter månad, tempar och testar man
Livet är en plåga för de som inte kan
tisdag 18 januari 2011
Trädgårdsplanering
Det är inte så långt kvar till flyttlasset går - 70 dagar.
Med en trädgård på 1643 kvadratmeter så har jag många idéer och tankar om vad som ska ske där. Redan nu är trädgården fin, men det jag vill ha är en trädgårdsland där vi kan odla grönsaker, ett japanskt prydnadskörsbärsträd och en magnolia. Vad jag kan komma på nu...
Det som finns i trädgården nu är jasmin, klematis, syren, trollhassel, ett antal fruktträd (vet inte vad), pion, rhodedendron, kaprifol, rabarber och hallonbuskar. Så det är ju faktiskt inte helt tomt i trädgården precis...
Snart är det väl bokrea så då kanske det finns några billiga trädgårdsböcker att köpa. Jag känner mig som en amatör när det gäller beskärning, gödning och gräsklippning.
Med en trädgård på 1643 kvadratmeter så har jag många idéer och tankar om vad som ska ske där. Redan nu är trädgården fin, men det jag vill ha är en trädgårdsland där vi kan odla grönsaker, ett japanskt prydnadskörsbärsträd och en magnolia. Vad jag kan komma på nu...
Det som finns i trädgården nu är jasmin, klematis, syren, trollhassel, ett antal fruktträd (vet inte vad), pion, rhodedendron, kaprifol, rabarber och hallonbuskar. Så det är ju faktiskt inte helt tomt i trädgården precis...
Snart är det väl bokrea så då kanske det finns några billiga trädgårdsböcker att köpa. Jag känner mig som en amatör när det gäller beskärning, gödning och gräsklippning.
Ruvardag 2 - Akupunktur
På förmiddagen idag fick jag min tredje akupunkturbehandling. Jag gillar inte sekunden när hon sätter nålarna, men sen är det ganska okej. Jag låg där på bristen och småsov lite så avkopplade för stunden blir man.
Jag hoppas bara att det gör underverk för Dutt därinne... På torsdag har jag min sista behandling inbokad och efter det får Dutt klara sig utan hjälp av nålar. Då har jag lagt ner 1200 kronor på fyra akupunkturbehandlingar så jag hoppas att de har gjort någon nytta.
I övrigt känner jag mig väldigt trött idag. Är dock ledig så det gör ju inte så mycket då. Det blir en lugn dag idag också.
Jag hoppas bara att det gör underverk för Dutt därinne... På torsdag har jag min sista behandling inbokad och efter det får Dutt klara sig utan hjälp av nålar. Då har jag lagt ner 1200 kronor på fyra akupunkturbehandlingar så jag hoppas att de har gjort någon nytta.
I övrigt känner jag mig väldigt trött idag. Är dock ledig så det gör ju inte så mycket då. Det blir en lugn dag idag också.
måndag 17 januari 2011
Award igen
Eftersom jag gjort utmaningen en gång så väljer jag bara att länka till det inlägget
Ruvardag 1 - Fortfarande ont
Än är det lång tid till testdagen den 30 januari. Ruvardag 1 idag och jag hoppas att Dutt i livmodern mår bra och har delat sig i fler celler än vad den hade igår.
Jag känner fortfarande att jag har ont i magtrakten efter äggplocket så dagen har varit lugn för min del.
Några symtom kan jag ju inte ha än så det är ju skönt att leta efter dom i alla fall. Ont i brösten har jag dock, men det är antagligen av Crinone (progesteron - hormon som ska främja att ägget fäster) som jag tar.
Har idag försökt att tänka positivt och tänka att det här är gången som det kommer att funka. Ena stunden går det och andra stunden är jag negativ. Kort sagt - Berg -och dalbana.
I morgon är det dags för den tredje akupunkturbehandlingen.
Jag känner fortfarande att jag har ont i magtrakten efter äggplocket så dagen har varit lugn för min del.
Några symtom kan jag ju inte ha än så det är ju skönt att leta efter dom i alla fall. Ont i brösten har jag dock, men det är antagligen av Crinone (progesteron - hormon som ska främja att ägget fäster) som jag tar.
Har idag försökt att tänka positivt och tänka att det här är gången som det kommer att funka. Ena stunden går det och andra stunden är jag negativ. Kort sagt - Berg -och dalbana.
I morgon är det dags för den tredje akupunkturbehandlingen.
Uppdatering
Idag blir det en lugn dag för att känner fortfarande av värk i magen efter äggplocket. Vi har nu på förmiddagen varit och handlat lite mat då kylen ekade tom. Dessutom har vi varit på en liten promenad och det var ungefär vad min mage orkade med.
Om två timmar åker mannen och då ska jag passa på att uppdatera mig på era bloggar. Jag har varit jättedålig på det nu under äggplocks-tiden.
Om två timmar åker mannen och då ska jag passa på att uppdatera mig på era bloggar. Jag har varit jättedålig på det nu under äggplocks-tiden.
söndag 16 januari 2011
Ruvardag 0 - Hem ljuva hem
Det är skönt att bo på hotell och äta hotellfrukost tills man mår dåligt, men det är nog ändå skönast när man kommer hem.
Dagens besök på kliniken gick lätt och snabbt. Vi skulle vara där klockan 11 och en kort stund senare var det vår tur att få tillbaka vårt perfekta embryo. Det är otroligt fascinerande att få se embryot på tv-skärmen innan det förs in i livmodern.
Den här gången har de alltså använt laser (AHA) för att förtunna äggskalet vilket kan göra att embryot har lättare att kläckas och därmed fästa.
Jag har varit lite missnöjd med att vi bara fick ut fyra ägg, men läkaren sa att det viktiga är ju trots allt att äggen har bra kvalité och inte mängden ägg. Han har ju så rätt i det och nu har vi trots allt ett toppembryo i livmodern och fyra i frysen och det är ju inte dåligt.
Innan vi gick från kliniken pratade vi också med en av barnmorskorna om den jobbiga två veckorna som nu nalkas. Hon var helt förstående i att det är skitjobbigt men önskade oss all lycka och att vi ska slippa se blod.
Resan hem var lång idag. Vi båda var trötta efter helgens bravader men efter cirka fyra timmar var vi trots allt hem.
Har nu precis sett Solsidan och det var inte bra att se det eftersom jag fick mer ont i min mage av alla skratt...
Tack alla söta för alla kommentarer!
Dagens besök på kliniken gick lätt och snabbt. Vi skulle vara där klockan 11 och en kort stund senare var det vår tur att få tillbaka vårt perfekta embryo. Det är otroligt fascinerande att få se embryot på tv-skärmen innan det förs in i livmodern.
Den här gången har de alltså använt laser (AHA) för att förtunna äggskalet vilket kan göra att embryot har lättare att kläckas och därmed fästa.
Jag har varit lite missnöjd med att vi bara fick ut fyra ägg, men läkaren sa att det viktiga är ju trots allt att äggen har bra kvalité och inte mängden ägg. Han har ju så rätt i det och nu har vi trots allt ett toppembryo i livmodern och fyra i frysen och det är ju inte dåligt.
Innan vi gick från kliniken pratade vi också med en av barnmorskorna om den jobbiga två veckorna som nu nalkas. Hon var helt förstående i att det är skitjobbigt men önskade oss all lycka och att vi ska slippa se blod.
Resan hem var lång idag. Vi båda var trötta efter helgens bravader men efter cirka fyra timmar var vi trots allt hem.
Har nu precis sett Solsidan och det var inte bra att se det eftersom jag fick mer ont i min mage av alla skratt...
Tack alla söta för alla kommentarer!
Dubbelt upp
Nu är jag ruvare igen till ett guldägg! Dessutom fick vi ett guldägg till frysen! På det ägg som jag fått tillbaka har de gjort assisted hatching på, alltså förtunnat skalet.
Published with Blogger-droid v1.6.5
Utcheckning
Nu är det snart dags att checka ut från hotellet och åka till Fertilitetscentrum igen. Hoppas att jag idag är där för sista gången.
Idag börjar alltså de mest jobbiga två veckorna under hela behandlingen - ruvningen. Tänk om man kunde sövas ner och vakna upp när det är dags för test. Att under den tiden slippa leta efter symtom och vara rädd för att se blod när man går på toaletten vore ju ett himmelrike.
Idag klockan 11 vet vi hur många av de fyra äggen som är något att ha.
Idag börjar alltså de mest jobbiga två veckorna under hela behandlingen - ruvningen. Tänk om man kunde sövas ner och vakna upp när det är dags för test. Att under den tiden slippa leta efter symtom och vara rädd för att se blod när man går på toaletten vore ju ett himmelrike.
Idag klockan 11 vet vi hur många av de fyra äggen som är något att ha.
lördag 15 januari 2011
Dagen och ingen har ringt
Inget samtal från Fertilitetscentrum vilket betyder att det åtminstone finns ett embryo åt mig i morgon. Jag hoppas också att det finns några små som går att frysa också.
Under dagen idag har vi varit på Naturhistoriska museet och sedan ätit lite mat på ett fik på Linnégatan tillsammans med familjen B. Jag vankade omkring som en tant då jag hela tiden känner av värken i min mage.
Nu är vi tillbaka på hotellet ett stund för klockan 18 ska vi iväg igen. Då är vi bjudna till den familj som jag var barnflicka i år 1997-98. Flickan var då 1½ år. Nu är hon snart 15... Vad tiden har gått. Jag måste ha blivit gammal...
Under dagen idag har vi varit på Naturhistoriska museet och sedan ätit lite mat på ett fik på Linnégatan tillsammans med familjen B. Jag vankade omkring som en tant då jag hela tiden känner av värken i min mage.
Nu är vi tillbaka på hotellet ett stund för klockan 18 ska vi iväg igen. Då är vi bjudna till den familj som jag var barnflicka i år 1997-98. Flickan var då 1½ år. Nu är hon snart 15... Vad tiden har gått. Jag måste ha blivit gammal...
Äntligen hotellfrukost!
Idag fick jag äntligen äta en rejäl hotellfrukost. Igår åt jag lite fil och nyponsoppa, medan jag tittade på när mannen åt och åt allt ifrån bröd till äggröra.
Idag fick jag också njuta av köttbullar, bacon, kex, ägg, sill, mandelbiskvier, frukt, knäckebröd, juice, te och wienerbröd.
Tror inte jag behöver äta något mer förrän ikväll...
Idag fick jag också njuta av köttbullar, bacon, kex, ägg, sill, mandelbiskvier, frukt, knäckebröd, juice, te och wienerbröd.
Tror inte jag behöver äta något mer förrän ikväll...
fredag 14 januari 2011
Äggplock för fjärde gången
För fjärde gången har jag alltså idag utsatt mig för diverse nålar i det allra heligaste.
Idag var vi på plats redan kvart i åtta. Mannen fick då som vanligt gå och göra sin grej, medan jag blev visade till vårt bås. Där jag klädde om till sjukhusskjorta och strumpor. Väntan till äggplocket blev inte alls lång så helt plötsligt låg jag återigen i gynstolen.
Där får jag lite morfin och efter det ger läkaren lokalbedövning där nere. Han börjar sedan att punktera de äggblåsor som fanns på höger sida. Tror att det på den sidan hittades tre ägg. När han ska gå över till vänster sida så blöder jag lite från sticket så han avvaktar lite med att fortsätta på vänster sida.
I vänster äggstock hittas ett ägg så totalt så fick vi ut fyra stycken ägg. När läkaren är klar kollar han återigen så att det inte blöder. Det gjorde det inte då.
Jag får gå tillbaka till min säng där jag slumrar en stund innan vi får lite fika.
När jag sedan går på toaletten så kommer två koagulerade blodklumpar och jag blir ju naturligtvis dödsnervös och tänker tillbaka på vårt första ivf-försök med den blödningen jag fick då. Pratar med barnmorskan om detta och hon säger att det är helt normalt att blöda, men hon förstår min oro med tanke på min historia.
Med barnmorskan pratar vi också med om vilket befruktningsmetod som ska användas och även den här gången kommer ICSI att användas, alltså att embryologen tar en spermie och "trycker in" i ägget. Vi diskuterar också AHA (assisted hatsching). Hon skulle skriva till läkaren att vi hade önskemål om det.
Efter att vi kom tillbaka till hotell har jag sovit. Jag kände mig tröttare den här gången än tidigare. Vi har dock tagit oss ut och fått lite mat i magen men är nu tillbaka på hotellet. Mannen ligger i badkaret medan jag softar med datorn i knät.
Återföring av att guldägg (förhoppningsvis) blir på söndag klockan elva. Jag hoppas verkligen att de inte ringer i morgon och säger att allt gått åt skogen.
Sedan börjar de värsta två veckorna. Testdag blir den 30 januari.
Lite kuriosa är att vi bor på samma hotell som Polens, Koreas och Chiles handbollslandslag. VM i handboll pågår tydligen nu.
Idag var vi på plats redan kvart i åtta. Mannen fick då som vanligt gå och göra sin grej, medan jag blev visade till vårt bås. Där jag klädde om till sjukhusskjorta och strumpor. Väntan till äggplocket blev inte alls lång så helt plötsligt låg jag återigen i gynstolen.
Där får jag lite morfin och efter det ger läkaren lokalbedövning där nere. Han börjar sedan att punktera de äggblåsor som fanns på höger sida. Tror att det på den sidan hittades tre ägg. När han ska gå över till vänster sida så blöder jag lite från sticket så han avvaktar lite med att fortsätta på vänster sida.
I vänster äggstock hittas ett ägg så totalt så fick vi ut fyra stycken ägg. När läkaren är klar kollar han återigen så att det inte blöder. Det gjorde det inte då.
Jag får gå tillbaka till min säng där jag slumrar en stund innan vi får lite fika.
När jag sedan går på toaletten så kommer två koagulerade blodklumpar och jag blir ju naturligtvis dödsnervös och tänker tillbaka på vårt första ivf-försök med den blödningen jag fick då. Pratar med barnmorskan om detta och hon säger att det är helt normalt att blöda, men hon förstår min oro med tanke på min historia.
Med barnmorskan pratar vi också med om vilket befruktningsmetod som ska användas och även den här gången kommer ICSI att användas, alltså att embryologen tar en spermie och "trycker in" i ägget. Vi diskuterar också AHA (assisted hatsching). Hon skulle skriva till läkaren att vi hade önskemål om det.
Efter att vi kom tillbaka till hotell har jag sovit. Jag kände mig tröttare den här gången än tidigare. Vi har dock tagit oss ut och fått lite mat i magen men är nu tillbaka på hotellet. Mannen ligger i badkaret medan jag softar med datorn i knät.
Återföring av att guldägg (förhoppningsvis) blir på söndag klockan elva. Jag hoppas verkligen att de inte ringer i morgon och säger att allt gått åt skogen.
Sedan börjar de värsta två veckorna. Testdag blir den 30 januari.
Lite kuriosa är att vi bor på samma hotell som Polens, Koreas och Chiles handbollslandslag. VM i handboll pågår tydligen nu.
Sovit
Sedan ett par timmar är vi tillbaka på hotellrummet. Där slängde jag genast av mig mina trånga jeans och kröp ner under täcket. Somnade som en stock och vaknade nu två timmar senare.
Kände att jag behövde det...Nu har jag dock ont i magen istället, men har tagit två panodil så värken borde väl gå över snart.
En lite längre rapport om själva äggplocket lovar jag kommer under kvällen när jag känner mig lite piggare.
Tack för alla kommentarer under dagen!!
Kände att jag behövde det...Nu har jag dock ont i magen istället, men har tagit två panodil så värken borde väl gå över snart.
En lite längre rapport om själva äggplocket lovar jag kommer under kvällen när jag känner mig lite piggare.
Tack för alla kommentarer under dagen!!
En kort rapport från sängen
Äggplocket är nu avklarat. Dagens resultat blev fyra ägg. Fyra ägg är inte så många men jag får hoppas att det är bra kvalité på dom.
Äggåterföring blir på söndag klockan 12 om något av äggen blir befruktade alltså.
Äggåterföring blir på söndag klockan 12 om något av äggen blir befruktade alltså.
Snart dags
Published with Blogger-droid v1.6.5
torsdag 13 januari 2011
Tack!
Tack för alla kommentarer under dagen!!
Resan gick bra, dock hamnade vi i Göteborgs rusningstrafik, men det gick bra det med till slut.
Vi har nu strandat på hotellet efter att ha varit en sväng hos våra vänner. Vi tänkte oss att det skulle bli en tidig nattning ikväll då vi behöver gå upp ganska tidigt i morgon. Vi ska vara på Carlanderska klockan 07.45.
Jag känner mig ganska lugn och inte nervös. Jag börjar ju bli veteran på detta nu. Tyvärr... Hoppas bara att jag kan sova. Jag brukar ha svårt att sova första natten på hotell. De övriga nätterna brukar vara bättre.
Kram och godnatt.
Resan gick bra, dock hamnade vi i Göteborgs rusningstrafik, men det gick bra det med till slut.
Vi har nu strandat på hotellet efter att ha varit en sväng hos våra vänner. Vi tänkte oss att det skulle bli en tidig nattning ikväll då vi behöver gå upp ganska tidigt i morgon. Vi ska vara på Carlanderska klockan 07.45.
Jag känner mig ganska lugn och inte nervös. Jag börjar ju bli veteran på detta nu. Tyvärr... Hoppas bara att jag kan sova. Jag brukar ha svårt att sova första natten på hotell. De övriga nätterna brukar vara bättre.
Kram och godnatt.
På väg för att göra barn
Published with Blogger-droid v1.6.5
onsdag 12 januari 2011
Färdigt
Sista hormonsprutan är tagen, kläder och mediciner är nerpackat. Storken har jag dammat av. Han har ju haft lite jullov nu så han behöver vakna till ordentligt så han kan göra sitt jobb...
Även som förra gången kommer jag försöka blogga så mycket som möjligt under dessa dagar vi är i Göteborg. Jag kan ju inte låta alla mina kära läsare leva i ovisshet...
Kram till er alla, kära läsare.
Även som förra gången kommer jag försöka blogga så mycket som möjligt under dessa dagar vi är i Göteborg. Jag kan ju inte låta alla mina kära läsare leva i ovisshet...
Kram till er alla, kära läsare.
AHA - någon som har erfarenhet?
Jag har den senaste tiden haft en enda fråga som jag funderat och funderat på. Varför fäster inte embryot? Tre återföringar varav två har varit med perfekta ägg, men ändå så vill det inte stanna kvar. Vad beror det på?
Kommer ett embryo någonsin att vilja fastna och stanna kvar tillräckligt länge för att bli ett barn? Finns det något som kan underlätta fästningen i livmodern?
Det jag de senaste dagarna läst om är AHA (assisted hatching), vilket betyder att man förtunnar äggskalet på det embryo man sätter tillbaka. Vissa påstår att det underlätta för ägget att kläcka vilket är nödvändigt för att sedan kunna fästa i livmodern. Detta görs när ägget har tjocka och/eller sega äggskal. Någonstans har jag också läst att det kan göras då man haft många återföringar som misslyckats.
Jag kommer på fredag ta upp detta med läkaren på Fertilitetscentrum. Kan detta vara något för mina så embryon?
Någon av er där ute som har erfarenhet av AHA?
Kommer ett embryo någonsin att vilja fastna och stanna kvar tillräckligt länge för att bli ett barn? Finns det något som kan underlätta fästningen i livmodern?
Det jag de senaste dagarna läst om är AHA (assisted hatching), vilket betyder att man förtunnar äggskalet på det embryo man sätter tillbaka. Vissa påstår att det underlätta för ägget att kläcka vilket är nödvändigt för att sedan kunna fästa i livmodern. Detta görs när ägget har tjocka och/eller sega äggskal. Någonstans har jag också läst att det kan göras då man haft många återföringar som misslyckats.
Jag kommer på fredag ta upp detta med läkaren på Fertilitetscentrum. Kan detta vara något för mina så embryon?
Någon av er där ute som har erfarenhet av AHA?
På jobbet
Att jobba igen efter 12 dagars ledigt tär på krafterna.
Är just nu helt slut och orkar knappt hålla ögonen öppna.
Jag känner mig också ganska ofokuserad och tänker mer på vad jag inte får glömma att packa ikväll än vad som ska göras här på jobbet.
Någon eller några timmar till får jag försöka orka. Det värsta är att jag känner att huvudvärken är på intåg också...
Är just nu helt slut och orkar knappt hålla ögonen öppna.
Jag känner mig också ganska ofokuserad och tänker mer på vad jag inte får glömma att packa ikväll än vad som ska göras här på jobbet.
Någon eller några timmar till får jag försöka orka. Det värsta är att jag känner att huvudvärken är på intåg också...
tisdag 11 januari 2011
Prinskorv i bröd
Idag på eftermiddagen var det nästan vårväder. Nollgradigt och sol. Vi båda var ledigt så vi begav oss till Ågelsjön. En liten sjö en bit norr om stan.
Med oss hade vi korvbröd och en termos med varm prinskorv. Vi hade ingen grillkorv hemma, men två prinskorv i varje korvbröd gick perfekt ;-)
Lite fina bilder fick jag till även idag.
I morgon är det dags att jobba igen efter att ha varit ledig sedan nyårsafton. Det kommer nog kännas lite segt, men eftersom vi åker till Göteborg för äggplock redan på torsdag vid lunch så kan jag ju bara jobba en och en halv dag och det borde jag väl klara av ...
Med oss hade vi korvbröd och en termos med varm prinskorv. Vi hade ingen grillkorv hemma, men två prinskorv i varje korvbröd gick perfekt ;-)
Lite fina bilder fick jag till även idag.
I morgon är det dags att jobba igen efter att ha varit ledig sedan nyårsafton. Det kommer nog kännas lite segt, men eftersom vi åker till Göteborg för äggplock redan på torsdag vid lunch så kan jag ju bara jobba en och en halv dag och det borde jag väl klara av ...
Nåldyna för andra gången
Idag var det dags för den andra akupunkturbehandlingen. Jag kan inte säga att såg fram emot den precis, men när jag väl var där som gick det ju bra.
Det känns ändå som det händer något i kroppen efter att man varit där. När jag gick därifrån idag hade jag lite känningar i magtrakten, vad det nu kan vara.
Jag hoppas att detta kan vara en hjälp på traven för en graviditet. Jag har nu också bokat in två behandlingar i nästa vecka, tisdag och torsdag.
Ikväll tar jag de sista sprutorna och i morgonkväll är det dags för den spruta som jag på något sätt känner är lite speciell - Äggmognadssprutan. Den spruta man tar ca 36 timmar före äggplock. Den ska tas på en exakt tid som man får från kliniken så då brukar jag sitta redo med sprutan och kolla in klockan.
Den sprutan har nästan blivit som en ceremoni på något sätt. Helt märkligt egentligen...
Det känns ändå som det händer något i kroppen efter att man varit där. När jag gick därifrån idag hade jag lite känningar i magtrakten, vad det nu kan vara.
Jag hoppas att detta kan vara en hjälp på traven för en graviditet. Jag har nu också bokat in två behandlingar i nästa vecka, tisdag och torsdag.
Ikväll tar jag de sista sprutorna och i morgonkväll är det dags för den spruta som jag på något sätt känner är lite speciell - Äggmognadssprutan. Den spruta man tar ca 36 timmar före äggplock. Den ska tas på en exakt tid som man får från kliniken så då brukar jag sitta redo med sprutan och kolla in klockan.
Den sprutan har nästan blivit som en ceremoni på något sätt. Helt märkligt egentligen...
måndag 10 januari 2011
En Award
Tack så mycket.
Uppdraget med awarden är att svara på några frågor och sedan skicka aearden vidare till sju andra personer.
Ta upp närmaste bok och slå upp sidan 18, rad 4. Vad står där?
Förtjockningsmedel. (Den hemlige kocken av Mats-Eric Nilsson). En läsvärd bok!
Vad var det senaste du såg på tv?
Kulturnyheterna.
Borsett från datorn, vad hör du just nu?
Kulturnyheterna som pågår just nu.
När var du senast utomhus och vad gjorde du då?
Vi var ute på en promenad tidigare idag. Var då även på Hm där mannen köpte byxor.
Vad har du på dig?
Jeans, blå t-shirt och svart stickad kofta.
Vilken var den senaste filmen du såg?
Göta kanal 3
Skulle du överväga att flytta utomlands?
Jag kan drömma om att göra det och då till något varmt land, men jag tror inte att jag skulle komma till skott med det.
Dessa bloggare skickar jag vidare awarden till:
Nenne
Anna
Anna
Ett vanligt liv
Tea
En längtan
Akna
Nu gäller det
Jag har nu fått planen för resten av veckan.
På fredag klockan kvart i åtta ska vi vara på plats på Fertilitetscentrum i Göteborg för äggplock. Två dagar kvar att spurta med Puregon och på onsdag är det sedan dags att ta äggmognadssprutan.
Så nu har vi bokat hotell från och med torsdag. Jag som varit ledig från jobbet sedan nyår kommer att hinna jobba en dag, på onsdag, innan det att dags att vara ledig igen. Folk på jobbet kommer ju bli galna på mig... För mig behöver det inte ordnas vikarie så det är ju skönt i alla fall. Mannen sitter just nu i telefon med jobbet för att ordna så han kan vara ledig.
Nu jävla ska här bli bra ägg som utvecklar sig till bra embryon som utvecklar sig till en superbra bebis!
På fredag klockan kvart i åtta ska vi vara på plats på Fertilitetscentrum i Göteborg för äggplock. Två dagar kvar att spurta med Puregon och på onsdag är det sedan dags att ta äggmognadssprutan.
Så nu har vi bokat hotell från och med torsdag. Jag som varit ledig från jobbet sedan nyår kommer att hinna jobba en dag, på onsdag, innan det att dags att vara ledig igen. Folk på jobbet kommer ju bli galna på mig... För mig behöver det inte ordnas vikarie så det är ju skönt i alla fall. Mannen sitter just nu i telefon med jobbet för att ordna så han kan vara ledig.
Nu jävla ska här bli bra ägg som utvecklar sig till bra embryon som utvecklar sig till en superbra bebis!
Sakta men säkert
Sakta men säkert växer äggblåsorna till sig i antal och storlek. Idag var det ca 10 äggblåsor i lite varierade storlekar.
Nu väntar jag på att Fertilitetscentrum ska ringa för vidare behandlingsorder. Antagligen blir det äggplock någon gång den här veckan.
Nu väntar jag på att Fertilitetscentrum ska ringa för vidare behandlingsorder. Antagligen blir det äggplock någon gång den här veckan.
söndag 9 januari 2011
Helgerna är slut och jag med
Nu är alla olika julrelaterade helger slut och jag känner mig också lika slut.
Idag har vi varit hos min svärföräldrar och det är grymt svårt att vara social när det ända man tänker på är att få sova... Men nu är vi hemma igen och ska försöka sova riktigt ordentligt i natt.
Hos pappa på landet är våra sängar jättedåliga så kanske är det därför som jag är extra trött...
I morgon är det dags för äggkontroll nr 2 och jag hoppas att äggen kommit igång att växa ordentligt så att det kan bli ett bra äggplock i slutet av veckan.
Idag har vi varit hos min svärföräldrar och det är grymt svårt att vara social när det ända man tänker på är att få sova... Men nu är vi hemma igen och ska försöka sova riktigt ordentligt i natt.
Hos pappa på landet är våra sängar jättedåliga så kanske är det därför som jag är extra trött...
I morgon är det dags för äggkontroll nr 2 och jag hoppas att äggen kommit igång att växa ordentligt så att det kan bli ett bra äggplock i slutet av veckan.
lördag 8 januari 2011
Segskalle
Vi är fortfarande på landet, men idag har det varit en riktigt segdag.
Trött, huvudvärk och allmänt segt. Utomhus är det lika segt - gråmulet och duggregn.
Kommer stanna till i morgon och då passar vi på hemvägen på att hälsa på svärföräldrarna.
På måndag är det åter dags för äggkontroll. Jag hoppas att äggen har fått lite fart. Jag hade en önskan om att få ut så många ägg så att vi skulle kunna få femdagarsodla äggen. Då måste man få fem befruktade ägg, vilket vi aldrig har fått förut.
Får väl ta en dos panodil så kanske i alla fall huvudvärken kan ge med sig.
Trött, huvudvärk och allmänt segt. Utomhus är det lika segt - gråmulet och duggregn.
Kommer stanna till i morgon och då passar vi på hemvägen på att hälsa på svärföräldrarna.
På måndag är det åter dags för äggkontroll. Jag hoppas att äggen har fått lite fart. Jag hade en önskan om att få ut så många ägg så att vi skulle kunna få femdagarsodla äggen. Då måste man få fem befruktade ägg, vilket vi aldrig har fått förut.
Får väl ta en dos panodil så kanske i alla fall huvudvärken kan ge med sig.
fredag 7 januari 2011
Äggrapport och sorg
I förmiddags var det dags för äggkontroll hos läkaren.
Läget såg ungefär ut som förra vid första kontrollen under förra behandlingen.
Idag fanns det nio äggblåsor. De flesta var ganska små än så länge, men två äggblåsor var ca 12 mm stora. Nästa äggkontroll blir på måndag.
Pratade på eftermiddagen med en barnmorska på Fertilitetscentrum angående dosändring eller inte. Det svar jag fick var att jag ska fortsätta på samma dos som jag gjort. Beräknat äggplock blir i slutet av nästa vecka.
Telefonsamtalet från barnmorskan kunde har kommit i mer lämplig tid. Lagom när vi kommit till mammas grav så ringde hon, men det kunde ju inte hon veta...
Klockan 14.30 var vi hos mamma och tände ett ljus och lade ner några rosor. Sorgen kommer i vågor och när man står det på kyrkogården känns det ofattbart att det idag gått 10 långa år sedan man hade sin mamma i livet.
I dagens tidning hade vi även satt in en minnesannons över henne.
Jag saknar dig lilla mamma och jag hoppas att du finns någonstans och övervakar oss alla.
Läget såg ungefär ut som förra vid första kontrollen under förra behandlingen.
Idag fanns det nio äggblåsor. De flesta var ganska små än så länge, men två äggblåsor var ca 12 mm stora. Nästa äggkontroll blir på måndag.
Pratade på eftermiddagen med en barnmorska på Fertilitetscentrum angående dosändring eller inte. Det svar jag fick var att jag ska fortsätta på samma dos som jag gjort. Beräknat äggplock blir i slutet av nästa vecka.
Telefonsamtalet från barnmorskan kunde har kommit i mer lämplig tid. Lagom när vi kommit till mammas grav så ringde hon, men det kunde ju inte hon veta...
Klockan 14.30 var vi hos mamma och tände ett ljus och lade ner några rosor. Sorgen kommer i vågor och när man står det på kyrkogården känns det ofattbart att det idag gått 10 långa år sedan man hade sin mamma i livet.
I dagens tidning hade vi även satt in en minnesannons över henne.
Jag saknar dig lilla mamma och jag hoppas att du finns någonstans och övervakar oss alla.
10 år av sorg och saknad
Den 7 januari 2001 klockan 14.30 tog min lilla mamma sitt sista andetag. Det har nu gått exakt 10 år sedan dess. En oerhört lång tid, men samtidigt känns det inte så länge.
Tänker man tillbaka på dess 10 år har det hänt så mycket som min mamma missat och som hon så gärna hade velat vara med på.
Några saker som hon hade uppskattat skulle varit: att jag kom in på min utbildning, att vi efter utbildningen flyttade närmare igen, vår förlovning, vårt bröllop och naturligtvis alla olika högtider under åren.
Det hon nog hade uppskattat mest hade nog varit vårt bröllop. Dock var hon med oss hela dagen. Vi besökte hennes grav före vigseln och satte ner en bukett med tre rosor. Samma rosor som jag hade i min brudbukett. Dessutom tände prästen under vigseln ett ljus för henne som sedan brann under hela vigseln.
I min minnesbok har jag skrivit så här om den 7 januari 2001:
Min syster har nu pratat med begravningsbyrån och fått veta att mamma kan ha egna kläder i kistan, allt från bh, trosor, strumpbyxor, skor och kläder. Min syster har också kommit överens med begravningsbyrån att mamma ska stanna hemma över natten. [...]
Då och då under kvällen går jag eller min syster in till mamma för att se att ljuset brinner som det ska.
Senare på kvällen kommer ett par grannar som valt att komma över för att säga hejdå till mamma. Grannen S konstaterar att mamma ser ut som hon har det skönt.
När vi är där inne kom jag på mig själv att stå och titta och vänta på att mamma skulle röra sig. En otäck känsla när man så väl vet att mamma aldig mer kommer att röra sig."
Tänker man tillbaka på dess 10 år har det hänt så mycket som min mamma missat och som hon så gärna hade velat vara med på.
Några saker som hon hade uppskattat skulle varit: att jag kom in på min utbildning, att vi efter utbildningen flyttade närmare igen, vår förlovning, vårt bröllop och naturligtvis alla olika högtider under åren.
I min minnesbok har jag skrivit så här om den 7 januari 2001:
Söndag 7/1 2001
[…]När jag kommer hem strax innan två har sköterskan Berit kommit. När Berit har tittat till henne går vi ut i köket för att prata. Sköterskan Berit säger då att mamma inte har länge kvar att leva. Det ser hon och hör på den tunga andningen och att mamma har börjat att få blå fingrar. Hon säger att vi när hon har gått ka gå in till mamma och säga det vi vill säga till henne. Först nu börjar jag förstå hur allvarligt det verkligen ligger till. Min syster frågar vad vi ska göra när det väl händer. Då ringer ni bara till mig så kommer jag säger hon då.
Vi säger hejdå till Berit och jag går upp till mitt rum och byter kläder. Min syster går in till mamma. Det första hon upptäcker är att mamma inte andas så där tungt längre och tror att det blivit bättre. Efter en stund förstår hon vad som skett. Mamma är död[…] Innan jag kommer ner hör jag min syster gråta och då förstår jag. Mamma lilla mamma är död. När jag kommer in i sovrummet sitter min syster i pappas del av sängen och pappa sitter på mammas sida. Jag sätter mig bredvid min syster och hon berättar hur hon upptäckte att andningen var tyst. Klockan är då 14.30. Min syster och jag sitter och håller i mammas hans en lång stund. Jag stänger också ett av mammas ögon som inte var riktigt stängt. Jag bryter av en av de rosor som pappa köpt och lägger den vid mammas hand.[…] Vid klockan fyra kommer sköterskan Berit igen.. Hon går in i sovrummet och stänger om sig. Hon plockar bort katetern, lägger mamma på rygg med händerna på täcket med rosen.
" Vi plockar ut de grejer som fanns på nattduksbordet, glas, med mera och sätter in ett ljus och tänder det [...] Pappa ringer sedan mammas två systrar och sin bror och berättar vad som hänt. Mammas ena syster och pappas bror med familj vill då komma hit. [...] När vi i stort sätt har ätit färdigt kommer pappas bror och familj. Pappas bror går direkt fram till pappa och kramar om honom och säger "Det här är förfärligt och alldeles för tidigt". Han är väldigt tagen och jag tror att han gråter. Han kommer sedan till mig och kramar om mig och sedan går han vidare till min syster. [...]
Min syster har nu pratat med begravningsbyrån och fått veta att mamma kan ha egna kläder i kistan, allt från bh, trosor, strumpbyxor, skor och kläder. Min syster har också kommit överens med begravningsbyrån att mamma ska stanna hemma över natten. [...]
Då och då under kvällen går jag eller min syster in till mamma för att se att ljuset brinner som det ska.
Senare på kvällen kommer ett par grannar som valt att komma över för att säga hejdå till mamma. Grannen S konstaterar att mamma ser ut som hon har det skönt.
När vi är där inne kom jag på mig själv att stå och titta och vänta på att mamma skulle röra sig. En otäck känsla när man så väl vet att mamma aldig mer kommer att röra sig."
torsdag 6 januari 2011
Mer verkligt i morgon?
I morgon är det dags för äggräkning för första gången den här behandlingen.
Jag förutsätter att äggen vuxit bättre nu än förra gången då jag har högre dos Puregon nu.
Jag hoppas också att äggkontrollen i morgon kan göra att hela det här ivf-försöket blir mer verkligt än vad det har känts hittills. Kanske kan äggresultatet ge mig en spark där bak så jag inser att det snart är dags för äggplock, äggåterföring och ruvartid.
Nu är klockan 18 och då är det dags för sprutor. Idag tre till antalet - Puregon, Orgalutran och Innohep.
Snacka om att bli en nåldyna!
Jag förutsätter att äggen vuxit bättre nu än förra gången då jag har högre dos Puregon nu.
Jag hoppas också att äggkontrollen i morgon kan göra att hela det här ivf-försöket blir mer verkligt än vad det har känts hittills. Kanske kan äggresultatet ge mig en spark där bak så jag inser att det snart är dags för äggplock, äggåterföring och ruvartid.
Nu är klockan 18 och då är det dags för sprutor. Idag tre till antalet - Puregon, Orgalutran och Innohep.
Snacka om att bli en nåldyna!
Konditori
Igår när mannen och jag suttit alldeles för länge och latat oss i soffan kom vi fram till att vi måste göra nåt. Då tog vi fram den kakbok som jag fick i julklapp, 277 sorters kakor, för att se om vi kunde hitta något gott att baka.Många av recepten känns vid första anblicken ganska avancerade och omständiga att göra, men vi fastnade för något som hette Klassiska fragiliteér med vaniljfyllning.
Det är en seg mandelmarängkaka med vaniljkräm i. Jag tror att vi till slut lyckades väldigt bra med dom även om de inte riktigt ser ut som på bilden i boken, men så är det ju nästan alltid...
Så nu har vi bara 276 kakor kvar att testa i boken!
onsdag 5 januari 2011
Glömsk
Tur att jag har ett alarm på mobilen som går igång varje kväll klockan 18, annars skulle jag helt glömma bort mina sprutor...
En ny erfarenhet
Idag har jag fått akupunktur. Det var helt klart en ny erfarenhet. Att frivilligt lägga sig på en brist och att någon annan sticker nålar i min kropp. Jag fick nålar i huvudet, handlederna, magen, knäna och fotlederna.
Det var inte så skönt när hon stack in nålarna men sedan kändes det inte. Den hon stack i magen pirrade till ordentligt och det skulle den tydligen göra. Sedan låg jag och slumrade i 25 minuter.
Om det förbättrar möjligheten med att lyckas med ivf vet jag inte, men den huvudvärk jag hade när jag kom dit var puts väck när jag gick därifrån. Så någon effekt hade det i alla fall.
Den här akupunktören brukar göra två behandlingar före äggplock och två efter äggåterföring. Därför har jag en ny behandling inbokad på tisdag.
Det var inte så skönt när hon stack in nålarna men sedan kändes det inte. Den hon stack i magen pirrade till ordentligt och det skulle den tydligen göra. Sedan låg jag och slumrade i 25 minuter.
Om det förbättrar möjligheten med att lyckas med ivf vet jag inte, men den huvudvärk jag hade när jag kom dit var puts väck när jag gick därifrån. Så någon effekt hade det i alla fall.
Den här akupunktören brukar göra två behandlingar före äggplock och två efter äggåterföring. Därför har jag en ny behandling inbokad på tisdag.
Jag känner ingenting
Jag har nu tagit sprutor i tre dagar och jag känner verkligen ingenting. Kroppsligt ska man ju inte känna någonting, men psykiskt och känslomässigt borde jag ju ha tankar, förhoppningar, farhågor och nervositet.
Inget av detta känner jag. Just nu känns behandlingen som något rutinmässigt som är helt naturligt och vardagligt i mitt liv.
En väldigt märklig känsla då jag de tidigare gångerna alltid funderat på hur äggen växer, hur många vi kan få ut och så vidare. Just nu känns det som det kvittar. På fredag har vi vårt första ultraljud. Kanske känns det annorlunda efter det.
Men just nu känner jag mig bara oengagerad och blasé.
Inget av detta känner jag. Just nu känns behandlingen som något rutinmässigt som är helt naturligt och vardagligt i mitt liv.
En väldigt märklig känsla då jag de tidigare gångerna alltid funderat på hur äggen växer, hur många vi kan få ut och så vidare. Just nu känns det som det kvittar. På fredag har vi vårt första ultraljud. Kanske känns det annorlunda efter det.
Men just nu känner jag mig bara oengagerad och blasé.
tisdag 4 januari 2011
Promenad i snöfall
Efter att ha tagit dagens dos av både Puregon och Innohep så klädde vi på oss rejält och gick ut i det ganska kraftiga snöfallet.
Det var faktiskt riktigt mysigt!
Några bilder blev det också.
Har alla läst?
Artikeln om oss i Svenska dagbladet alltså.
Ja, tydligen är det så.
Idag var jag på återbesök på reumatologen och mycket riktigt hade även han läst artikeln.
Har just du missat att läsa artikeln så finns den här.
Besöket hos läkaren, som jag trots Östgötatrafikens trafikproblem, kom i tid till, resulterade i att jag ska sluta med Humira som är den medicin som jag tagit för mina reumatiska problem. Man vet inte riktigt hur eller om den påverkar fertiliteten något. Därför testar jag att plocka bort Humira nu under min behandling för att se om frånvaron av Humira kan ge ett plus.
Ja, tydligen är det så.
Idag var jag på återbesök på reumatologen och mycket riktigt hade även han läst artikeln.
Har just du missat att läsa artikeln så finns den här.
Besöket hos läkaren, som jag trots Östgötatrafikens trafikproblem, kom i tid till, resulterade i att jag ska sluta med Humira som är den medicin som jag tagit för mina reumatiska problem. Man vet inte riktigt hur eller om den påverkar fertiliteten något. Därför testar jag att plocka bort Humira nu under min behandling för att se om frånvaron av Humira kan ge ett plus.
måndag 3 januari 2011
Hoppas komma fram i tid
I morgon ska jag på rutinåterbesök på reumatologen och har tänkt att åka tåg, men det verkar svårare än vad man kan tro. Normalt sätt går det ungefär tre tåg i timmen mellan Norrköping och Linköping, men nu på grund av tågbrist så går det ett tåg i timmen. De övriga ersätts med buss. Förhoppningsvis...
Jag tror att jag har fått i ordning hur jag ska åka i morgon. Det viktigaste är ju att komma fram i rätt tid. Därför struntar jag då i tåget och tar en expressbuss istället. När jag sedan ska hem är jag dock förpassad till tågen då expressbussen slutar gå längre fram på förmiddagen. Då får jag väl gilla läget och tänka att jag inte har någon tid att passa...
Jag tror att jag har fått i ordning hur jag ska åka i morgon. Det viktigaste är ju att komma fram i rätt tid. Därför struntar jag då i tåget och tar en expressbuss istället. När jag sedan ska hem är jag dock förpassad till tågen då expressbussen slutar gå längre fram på förmiddagen. Då får jag väl gilla läget och tänka att jag inte har någon tid att passa...
Dags att testa något nytt - akupunktur
På onsdag ska jag testa något nytt - Akupunktur.
Enligt vissa ska det vara bra som komplement vid ivf-behandling. Den akupunktör som jag ska till har jobbat en hel del med akupunktur vid barnlöshet och ivf.
Hon brukade göra två behandlingar före äggplock och två behandlingar efter äggåterföring.
Det ska bli spännande. Jag har aldrig fått akupunktur förut och skulle det förbättra chanserna för att ägget att fastna så är det ju helt klart värt det. Vissa forskare hävdar i alla fall att det fungerar.
Enligt vissa ska det vara bra som komplement vid ivf-behandling. Den akupunktör som jag ska till har jobbat en hel del med akupunktur vid barnlöshet och ivf.
Hon brukade göra två behandlingar före äggplock och två behandlingar efter äggåterföring.
Det ska bli spännande. Jag har aldrig fått akupunktur förut och skulle det förbättra chanserna för att ägget att fastna så är det ju helt klart värt det. Vissa forskare hävdar i alla fall att det fungerar.
söndag 2 januari 2011
Påfyllning
Påfyllningen av hormoner har startat!
Den här gången har jag börjat på 250 enheter Puregon, vilket som känns som en väldigt gör startdos. Både min hemortsläkare och Fertiliterscentrum har ju godkänt den dosen så det måste ju vara okej.
Förra gången började jag på 200, fick höja till 250 och till 300 eftersom jag var lite trögstimulerad. Nu hoppas väl läkarna att min kropp ska reagera lite fortare.
Vad jag hoppas på av den här omgången är ju naturligtvis att vi lyckas bli gravida, men också att vi kan få ut lite fler ägg så att vi kan få odla äggen i fem dagar istället för det normal två dagar. För att få femdagarsodla måste man få minst fem stycken befruktade ägg. Förra gången hade vi fyra. Dessutom skulle det vara kul att få ytterligare några till frysen. De tre embryon vi har där nu behöver några kompisar.
I morgon ska jag ringa hemortsläkaren och rapportera att jag har startat behandlingen och då boka in ultraljud. Det första ultaljudskollen borde blir på fredag.
Sedan ska jag också ringa en akupunktör som tydligen ska ha erfarenhet av akupunktur vid barnlöshet och ivf. Det kan ju vara värt att prova. Dock kanske det är för sent att börja nu när jag redan börjat med sprutor, men jag tänkte jag skulle ringa och få veta lite mera i alla fall.
Någon av er där ute som har erfarenhet av akupunktur under ivf? När under behandlingen har ni fått akupunktur och hur många gånger?
Den här gången har jag börjat på 250 enheter Puregon, vilket som känns som en väldigt gör startdos. Både min hemortsläkare och Fertiliterscentrum har ju godkänt den dosen så det måste ju vara okej.
Förra gången började jag på 200, fick höja till 250 och till 300 eftersom jag var lite trögstimulerad. Nu hoppas väl läkarna att min kropp ska reagera lite fortare.
Vad jag hoppas på av den här omgången är ju naturligtvis att vi lyckas bli gravida, men också att vi kan få ut lite fler ägg så att vi kan få odla äggen i fem dagar istället för det normal två dagar. För att få femdagarsodla måste man få minst fem stycken befruktade ägg. Förra gången hade vi fyra. Dessutom skulle det vara kul att få ytterligare några till frysen. De tre embryon vi har där nu behöver några kompisar.
I morgon ska jag ringa hemortsläkaren och rapportera att jag har startat behandlingen och då boka in ultraljud. Det första ultaljudskollen borde blir på fredag.
Sedan ska jag också ringa en akupunktör som tydligen ska ha erfarenhet av akupunktur vid barnlöshet och ivf. Det kan ju vara värt att prova. Dock kanske det är för sent att börja nu när jag redan börjat med sprutor, men jag tänkte jag skulle ringa och få veta lite mera i alla fall.
Någon av er där ute som har erfarenhet av akupunktur under ivf? När under behandlingen har ni fått akupunktur och hur många gånger?
Är jag redo?
Idag är det dags att ta första sprutan för den fjärde behandlingen. Är jag verkligen redo för att starta en behandling igen?
Förra behandlingen slutade ju i minus för knappt en månad sedan så det känns inte så länge sen. Dock repade jag mig känslomässigt mycket fortare den här gången än vad jag gjorde när vi misslyckades i september.
Jag känner att trots att jag inte är redo just i denna sekund så vill jag inte vänta en månad extra för att starta. Väntat har jag gjort tillräckligt länge nu. Snart är det tre långa år sedan vi startade våra göra barn-försök.
Ska år 2011 bli det år som jag får ett plus? Jag hoppas på det, även om jag ibland tvivlar.
Om 45 minuter är det dags att ladda Puregon-sprutan igen och ja, jag ÄR redo!
Förra behandlingen slutade ju i minus för knappt en månad sedan så det känns inte så länge sen. Dock repade jag mig känslomässigt mycket fortare den här gången än vad jag gjorde när vi misslyckades i september.
Jag känner att trots att jag inte är redo just i denna sekund så vill jag inte vänta en månad extra för att starta. Väntat har jag gjort tillräckligt länge nu. Snart är det tre långa år sedan vi startade våra göra barn-försök.
Ska år 2011 bli det år som jag får ett plus? Jag hoppas på det, även om jag ibland tvivlar.
Om 45 minuter är det dags att ladda Puregon-sprutan igen och ja, jag ÄR redo!
lördag 1 januari 2011
Varför krångla till det?
Varför baka kakor av degen när man kan äta degen som den är?
Igår när vi var och handlade såg vi att de reade ut pepparkaksdeg för 5 kronor. Både jag och mannen är barnsligt förtjust i just pepparkaksdeg så vi köpte en förpackning som vi nu norpar en bit av då och då!
Barnsligt, men gott ;-)
Igår när vi var och handlade såg vi att de reade ut pepparkaksdeg för 5 kronor. Både jag och mannen är barnsligt förtjust i just pepparkaksdeg så vi köpte en förpackning som vi nu norpar en bit av då och då!
Barnsligt, men gott ;-)
Nya tag
På den första dagen på det nya året är det lite småsegt i det här hushållet. Jag är inte van att vara vaken till klockan två...
Igårkväll hade vi en trevlig stund med kompisar. Vi åt och drack gott och framåt midnatt blev det lite guitar hero också.
I morse vid halv sju så vaknade jag av en djävulsk mensvärk så nu har den kommit på riktigt. Så i morgon klockan 18.00 är det då dags att starta den fjärde behandlingen.
Den här gången måste det väl ändå fungera... Så nu ber jag, återigen, om hållna tummar, tår, tassar och allt annat som man kan hålla.
Igårkväll hade vi en trevlig stund med kompisar. Vi åt och drack gott och framåt midnatt blev det lite guitar hero också.
I morse vid halv sju så vaknade jag av en djävulsk mensvärk så nu har den kommit på riktigt. Så i morgon klockan 18.00 är det då dags att starta den fjärde behandlingen.
Den här gången måste det väl ändå fungera... Så nu ber jag, återigen, om hållna tummar, tår, tassar och allt annat som man kan hålla.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)