fredag 30 april 2010
Psykfall
Snart är både jag och mannen två psykfall. Sedan igår vid lunch har jag haft lite blodiga flytningar när jag varit på toaletten.
Testdags är som bekant i morgonbitti. Allt annat än ett minus är en otrolig bonus. Under dagen idag har tron mer och mer fallnat. Har börjat ställa in mig på en ny ivf-behandling efter sommaren.
Snälla, hålla alla tummar som ni har.
Testdags är som bekant i morgonbitti. Allt annat än ett minus är en otrolig bonus. Under dagen idag har tron mer och mer fallnat. Har börjat ställa in mig på en ny ivf-behandling efter sommaren.
Snälla, hålla alla tummar som ni har.
onsdag 28 april 2010
Dumskalle
Igår var jag dum nog att tjuvtesta och naturligtvis blev det minus... Vad hade jag trott?
Kommentaren från en anonym läsare gav mig lite hopp tillbaka då hon skriver "Jag fusktestade innan testdagen och fick minus ända fram tills testdagen som visade ett stort fett plus & blev vår dotter."
Jag lever på den tron att jag helt enkelt testade för tidigt. Någon annan orsak kan det ju inte vara.
Kommentaren från en anonym läsare gav mig lite hopp tillbaka då hon skriver "Jag fusktestade innan testdagen och fick minus ända fram tills testdagen som visade ett stort fett plus & blev vår dotter."
Jag lever på den tron att jag helt enkelt testade för tidigt. Någon annan orsak kan det ju inte vara.
måndag 26 april 2010
Hur trött kan man vara?
Idag var det dags att gå till jobbet igen efter en tids frånvaro.
Redan efter tio minuter på jobbet var jag darrig och matt i benen. Dessutom vaknade jag med huvudvärk och den värken är fortfarande kvar.
Trots allt fick jag en hel del gjort idag, men jag orkade bara jobba till halv tre. Sedan begav jag mig hemåt och sedan dess har jag varit strandad i soffan.
Ruvardag 9 idag och känner ingenting idag heller. Vet inte om det är bra eller dåligt. Det som gäller är väl bara vänta och se.
Men väntan är jobbigt.
I morgon är det ledig dag och då ska jag söka tre jobb för det verkar tyvärr så att facket inte kan göra något för mig när det gäller min tjänst.
Redan efter tio minuter på jobbet var jag darrig och matt i benen. Dessutom vaknade jag med huvudvärk och den värken är fortfarande kvar.
Trots allt fick jag en hel del gjort idag, men jag orkade bara jobba till halv tre. Sedan begav jag mig hemåt och sedan dess har jag varit strandad i soffan.
Ruvardag 9 idag och känner ingenting idag heller. Vet inte om det är bra eller dåligt. Det som gäller är väl bara vänta och se.
Men väntan är jobbigt.
I morgon är det ledig dag och då ska jag söka tre jobb för det verkar tyvärr så att facket inte kan göra något för mig när det gäller min tjänst.
söndag 25 april 2010
Ruvardag 8
Idag är det ruvardag 8 och mer än halva ruvartiden har gått. Även om jag försöker undvika att analysera eventuella symtom så är det näst intill omöjligt att låta bli. Har surfat runt på nätet för att se vad andra ruvare som sedan fått ett plus, har känt och inte känt.
Det jag känner just nu är att jag är kissnödig jämt och ständigt. Igår kände jag också lite smärta i mindre delen av magen på högra sidan. Dessutom är jag trött, men det kan ju mycket väl ha med min blodförlust att göra.
Testdag är ju den 1 maj, men vi får se om jag kommer att tjuvtesta nångång här i veckan. Man vill ju inte få ett minus.
Men å andra sidan kan det ju faktiskt bli ett plus också!! Om det skulle bli ett plus vet jag faktiskt inte hur jag skulle reagera. Det kan bara tiden utvisa...
Det jag känner just nu är att jag är kissnödig jämt och ständigt. Igår kände jag också lite smärta i mindre delen av magen på högra sidan. Dessutom är jag trött, men det kan ju mycket väl ha med min blodförlust att göra.
Testdag är ju den 1 maj, men vi får se om jag kommer att tjuvtesta nångång här i veckan. Man vill ju inte få ett minus.
Men å andra sidan kan det ju faktiskt bli ett plus också!! Om det skulle bli ett plus vet jag faktiskt inte hur jag skulle reagera. Det kan bara tiden utvisa...
fredag 23 april 2010
Varför är det så svårt?
Att försöka att få barn i två år är lång tid. Ett antal personer i min närhet vet om att vi har försökt få barn länge och att vi nu håller på med ivf. Men de som står mig närmast, den närmaste släkten, har ingen aning.
Varför är det så svårt att berätta om detta för dom?
När jag låg halvt förvirrad på den hårda bristen på sjukhuset i måndags pratade mannen om detta, att vi egentligen borde berätta för dom. Allra helst när det händer såna allvarliga saker om att jag hamnar på sjukhus.
Ikväll ringde pappa.
Naturligtvis frågade han hur det var.
Det mest ärliga svaret hade ju varit: Jag har varit inlagd på gyn på grund av en kraftig blödning och vi hoppas på att du trots det snart ska bli morfar.
Svaret som kom var istället: Ja, det är bra. Själv då?.
Nästa helg har min syster länge pratat att åka hem och besöka pappa och dessutom planterar på mammas grav, eftersom hon fyller år ganska snart. Pappa frågade ju förstås om vi också kommer hem.
Problemet är ju att jag har testdag på lördan. Hur kul är det att åka hem till pappa några minuter efter att man ev. fått minus på stickan.
Faan, vad allt ska vara besvärligt.
Varför är det så svårt att berätta om detta för dom?
När jag låg halvt förvirrad på den hårda bristen på sjukhuset i måndags pratade mannen om detta, att vi egentligen borde berätta för dom. Allra helst när det händer såna allvarliga saker om att jag hamnar på sjukhus.
Ikväll ringde pappa.
Naturligtvis frågade han hur det var.
Det mest ärliga svaret hade ju varit: Jag har varit inlagd på gyn på grund av en kraftig blödning och vi hoppas på att du trots det snart ska bli morfar.
Svaret som kom var istället: Ja, det är bra. Själv då?.
Nästa helg har min syster länge pratat att åka hem och besöka pappa och dessutom planterar på mammas grav, eftersom hon fyller år ganska snart. Pappa frågade ju förstås om vi också kommer hem.
Problemet är ju att jag har testdag på lördan. Hur kul är det att åka hem till pappa några minuter efter att man ev. fått minus på stickan.
Faan, vad allt ska vara besvärligt.
Eldprovet
Idag kommer det stora eldprovet på hur mycket ork jag har.
Snart ska vi åka till Ica maxi och handla. Mannen får väl i värsta fall köra mig i den där kundvagnen som har en bil framför...
Dagen till ära har jag till och med jeans på mig!!
Snart ska vi åka till Ica maxi och handla. Mannen får väl i värsta fall köra mig i den där kundvagnen som har en bil framför...
Dagen till ära har jag till och med jeans på mig!!
torsdag 22 april 2010
Borde jag känna något?
Idag är det ruvardag 5. Har säkt på nätet för att se om man borde känna något som skulle tyda på att Plutt fastnat eller inte. Svaren jag hittar är väldigt tvetydliga så där blev jag inte klokare.
Jag känner inga symtom som skulle tyda på att Plutt fastnat men inte heller några symtom som talar för motsatsen. Kommer jag känna något framöver tro?
Just nu har jag den dagliga 30 minutersvilan efter att ha tagit progesteron-vaggisen. Då är en bärbar dator i knät perfekt.
Inte heller idag har det kommit något nytt blod. Kanske vågar jag koppla bort det nu och helt koncentrera mig på ruva.
Jag känner inga symtom som skulle tyda på att Plutt fastnat men inte heller några symtom som talar för motsatsen. Kommer jag känna något framöver tro?
Just nu har jag den dagliga 30 minutersvilan efter att ha tagit progesteron-vaggisen. Då är en bärbar dator i knät perfekt.
Inte heller idag har det kommit något nytt blod. Kanske vågar jag koppla bort det nu och helt koncentrera mig på ruva.
Redan ensam
Idag har mannen redan åkt iväg till jobbet. Så nu är jag ensam resten av dagen.
Men han har fixat så att jag har lättlagad mat både till lunch och middag idag!
Han är gud värd!
Men han har fixat så att jag har lättlagad mat både till lunch och middag idag!
Han är gud värd!
onsdag 21 april 2010
Vågar jag pusta ut?
Två dagar helt utan blod.
Vågar jag pusta ut och tro att såret i slidväggen läkt?
Vågar jag pusta ut och tro att såret i slidväggen läkt?
Hur ska jag klara mig själv?
Har nu på förmiddagen till och med orkat duscha!!! Men jag var tvungen att vila efteråt.
Har även ringt min chef och meddelat att jag lever...
Ringde även Rmc och meddelade hur allt hade gått. Fick prata med samma sköterska som min man med skräck i rösten pratade med i måndags. Sköterska hade tänkt på oss och undrat hur det hade gått. Hon tyckte att det var bra att jag hörde av mig för att meddela vad som hänt och hur jag mådde.
I eftermiddag börjar mannen att jobba igen så då måste jag själv orkar hämta vatten, frukt och själv orka laga mat (som tur är finns en färdig matlåda som jag skulle haft på jobbet). Det kan bli en utmaning!
Fortfarande är jag livrädd för att det ska komma blod. När jag torkat mig idag så har det varit lite lite färgat på pappret. Förhoppningsvis är det bara gammal skräp som ska ut.
Har även ringt min chef och meddelat att jag lever...
Ringde även Rmc och meddelade hur allt hade gått. Fick prata med samma sköterska som min man med skräck i rösten pratade med i måndags. Sköterska hade tänkt på oss och undrat hur det hade gått. Hon tyckte att det var bra att jag hörde av mig för att meddela vad som hänt och hur jag mådde.
I eftermiddag börjar mannen att jobba igen så då måste jag själv orkar hämta vatten, frukt och själv orka laga mat (som tur är finns en färdig matlåda som jag skulle haft på jobbet). Det kan bli en utmaning!
Fortfarande är jag livrädd för att det ska komma blod. När jag torkat mig idag så har det varit lite lite färgat på pappret. Förhoppningsvis är det bara gammal skräp som ska ut.
tisdag 20 april 2010
Orkar lite mera nu
Först av allt måste jag säga Tack till alla som kommenterar. Det ger så mycket!!
Börjar känna mig lite piggare, men är livrädd för att känna den där rinnande, varma känsla mellan benen som jag gjorde igår. Än så länge inte en droppe blod. Hoppas innerligt att jag slipper känna den igen.
Har nu nästan glömt bort att jag är ruvare, men förhoppningsvis är jag ju fortfarande. Eftersom embroyt är för litet att se på ultraljud så kunde ju inte läkaren med säkerhet veta om det fanns kvar, men eftersom blödningen var utanför livmoder så tyder allt på det.
Börjar känna mig lite piggare, men är livrädd för att känna den där rinnande, varma känsla mellan benen som jag gjorde igår. Än så länge inte en droppe blod. Hoppas innerligt att jag slipper känna den igen.
Har nu nästan glömt bort att jag är ruvare, men förhoppningsvis är jag ju fortfarande. Eftersom embroyt är för litet att se på ultraljud så kunde ju inte läkaren med säkerhet veta om det fanns kvar, men eftersom blödningen var utanför livmoder så tyder allt på det.
Dagen i helvetet
Igår vid halv tio på förmiddagen bröt helvetet ut. Jag skulle på toa och när jag drar ner trosorna ramlar en gigantisk blodklump ner på golvet. Blir ju naturligtvis hysterisk. Ringer på mannen som två minuter innan gå för att ta en joggingrunda. Fort som tusan kommer han hem och hittar mig blodig och gråtande på toaletten. Ringer med en gång Rmc, men de kan inte ringa upp förrän efter en timme. Blödningen upphör och jag kan gå in i duschen och tvätta av mig. När jag nästan fått på mig kläderna känner jag att det börjar rinna igen. Sitter på toaletten och det bara rinner blod. Till slut ringer Rmc, men sköterskan vill först prata med läkaren så återigen väntan. Efter en stund får vi rådet att jag ska ligga ner.
Det fortsätter att blöda och när klockan är halv två har vi åter en ny telefontid med Rmc. Nu börjar jag bli matt och skakig. Rmc rekommenderar att ta kontakt med gynakuten. Mannen ringer dit och vi får komma upp med en gång. Väl där går vi före inbokade patienter och de upptäcker en blödning från ett blodkärl där kanylen gått igenom slidväggen vid äggplocket.
De stoppar in en lång gasbinda sk. tamponad som ska fungera som ett tryck mot blodkärlet och sedan fick jag vila. Länge... När klockan är närmare 18 så tycker sköterskan att jag kan sätta mig upp. Klarar det i ca 1 minut innan jag blir yr och kallsvettig. Blodtrycket är då 105/75 och blodvärdet strax över 100.
Det beslutas då att jag blir kvar på gynavdelningen över natten.
Läkaren plockade bort tamponaden i morse och nu är jag hemma igen. Ingen blödning har uppkommit efter det.
Jag är nu oerhört matt och trött och har blivit sjukskriven resten av veckan.
Det som var bra besked var i alla fall att det inte blödde från livmodern och att livmodertappen var stängd, vilket borde betyda att Plutt inte tagit skada.
Nu gäller det att vila och äta järntabletter så att blodvärdet kan gå upp lite.
Det fortsätter att blöda och när klockan är halv två har vi åter en ny telefontid med Rmc. Nu börjar jag bli matt och skakig. Rmc rekommenderar att ta kontakt med gynakuten. Mannen ringer dit och vi får komma upp med en gång. Väl där går vi före inbokade patienter och de upptäcker en blödning från ett blodkärl där kanylen gått igenom slidväggen vid äggplocket.
De stoppar in en lång gasbinda sk. tamponad som ska fungera som ett tryck mot blodkärlet och sedan fick jag vila. Länge... När klockan är närmare 18 så tycker sköterskan att jag kan sätta mig upp. Klarar det i ca 1 minut innan jag blir yr och kallsvettig. Blodtrycket är då 105/75 och blodvärdet strax över 100.
Det beslutas då att jag blir kvar på gynavdelningen över natten.
Läkaren plockade bort tamponaden i morse och nu är jag hemma igen. Ingen blödning har uppkommit efter det.
Jag är nu oerhört matt och trött och har blivit sjukskriven resten av veckan.
Det som var bra besked var i alla fall att det inte blödde från livmodern och att livmodertappen var stängd, vilket borde betyda att Plutt inte tagit skada.
Nu gäller det att vila och äta järntabletter så att blodvärdet kan gå upp lite.
söndag 18 april 2010
Gårdagens besök
Gårdagens besök på Rmc gick lätt och smidigt. När vi kommer dit kl 11 står de två andra paren som också hade äggplock i torsdags där. Då det var lördag så var det väldigt lugnt på mottagningen. Endast en läkare och en labbpersonal var i tjänst.
Vi slog oss ner i väntrummet och efter en stund var det vår tur att prata enskilt med läkaren. Då fick vi veta att av de fyra ägg som plockades ut i torsdags så hade ett befruktats och var tidigare på morgonen 3-celligt (helst ska det vara 4-celligt efter 2 dygn). Läkaren sa att det kanske hinner bli 4-celligt innan det sätts tillbaka. Tyvärr fick vi inga ägg till frysen så misslyckas det här försöket så få vi börja om helt från början.
Efter samtalet blev vi visade till vår lilla "bås" och blev ombedda att klä på oss den snygga operations-outfiten igen med sjukhusskjorta, knästrumpor, tossor och operationsmössa. Mannen tog på sig sina tossor, mössa och rock. Efter en kort väntan var det vår tur.
Nu nästan vant hoppar jag upp i gynstolen. Då de endast var två personal idag fick mannen sköta ultraljuden på magen på mig. En kateter förs in i livmodern där embroyt finns. Snabbt och smärtfritt gick det. Innan jag reser mig från gynstolen ser vi med hjälp av ultraljudet vår lilla plutt som en vit prick på skärmen.
Sedan fick jag gå och vila tio minuter och då var det dags att ta pregesteronet och åter vila en halvtimme.
Klockan halv ett åkte vi därifrån och hoppas innerligt att nästa gång vi sätter våra fötter på Rmc är när ett ultaljud ska ske för att bekräfta graviditet.
Vi slog oss ner i väntrummet och efter en stund var det vår tur att prata enskilt med läkaren. Då fick vi veta att av de fyra ägg som plockades ut i torsdags så hade ett befruktats och var tidigare på morgonen 3-celligt (helst ska det vara 4-celligt efter 2 dygn). Läkaren sa att det kanske hinner bli 4-celligt innan det sätts tillbaka. Tyvärr fick vi inga ägg till frysen så misslyckas det här försöket så få vi börja om helt från början.
Efter samtalet blev vi visade till vår lilla "bås" och blev ombedda att klä på oss den snygga operations-outfiten igen med sjukhusskjorta, knästrumpor, tossor och operationsmössa. Mannen tog på sig sina tossor, mössa och rock. Efter en kort väntan var det vår tur.
Nu nästan vant hoppar jag upp i gynstolen. Då de endast var två personal idag fick mannen sköta ultraljuden på magen på mig. En kateter förs in i livmodern där embroyt finns. Snabbt och smärtfritt gick det. Innan jag reser mig från gynstolen ser vi med hjälp av ultraljudet vår lilla plutt som en vit prick på skärmen.
Sedan fick jag gå och vila tio minuter och då var det dags att ta pregesteronet och åter vila en halvtimme.
Klockan halv ett åkte vi därifrån och hoppas innerligt att nästa gång vi sätter våra fötter på Rmc är när ett ultaljud ska ske för att bekräfta graviditet.
lördag 17 april 2010
Nu - RUVARE
Klockan 11.30 idag så blev jag äntligen en ruvare.
Då återfördes ett 4-celligt embryo till min livmoder. Tyvärr blev det inga embryon som kunde frysas, men det hade jag inte räknat med, med tanke på att vi bara fick ut fyra ägg totalt.
Nu återstår en lång väntan. Den 1 maj ska graviditetstest tas som naturligtvis ska visa ett stort plus!
Under ruvarperioden kommer jag fortsätta att ta Innohep samt komplettera med Trombyl för att minska risken för blodproppar och för att öka blodflödet i kroppen. Dessutom ska jag fortsätta ta progesteron som är ett hormon som stimulerar embryot att fästa i livmodern.
Så här nära gravid har jag aldrig varit förut.
Då återfördes ett 4-celligt embryo till min livmoder. Tyvärr blev det inga embryon som kunde frysas, men det hade jag inte räknat med, med tanke på att vi bara fick ut fyra ägg totalt.
Nu återstår en lång väntan. Den 1 maj ska graviditetstest tas som naturligtvis ska visa ett stort plus!
Under ruvarperioden kommer jag fortsätta att ta Innohep samt komplettera med Trombyl för att minska risken för blodproppar och för att öka blodflödet i kroppen. Dessutom ska jag fortsätta ta progesteron som är ett hormon som stimulerar embryot att fästa i livmodern.
Så här nära gravid har jag aldrig varit förut.
fredag 16 april 2010
Snart nervsammanbrott
"Om det inte skulle ske någon befruktning av äggen, vilket är ovanligt, får ni besked om det dagen efter äggplockningen per telefon". Så står det på det informationsblad vi fick igår efter äggplockningen.
Ingen har ringt än, men jag vågar inte till 100 % tro att det blir ET i morgon än. Först efter kl 16 vågar jag det.
För en stund sedan ringde en mobiltelefon och jag blev livrädd. Efter en kort sekund kom jag på att det inte var min signal utan min mans...
Ingen har ringt än, men jag vågar inte till 100 % tro att det blir ET i morgon än. Först efter kl 16 vågar jag det.
För en stund sedan ringde en mobiltelefon och jag blev livrädd. Efter en kort sekund kom jag på att det inte var min signal utan min mans...
Påbörjat nästa steg
Igår kväll påbörjade jag nästa steg i behandlingen. Tre gånger per dag ska jag ta vagiatorier, även dom naturligtvis fullproppade med hormoner. Hormoner som ska stimulera att plutten fastnar. Efter varje tablett måste jag ligga i 30 minuter. På kvällen tar jag den när jag går och lägger mig, men i morse fick jag gå upp och sedan gå och lägga mig igen.
Problemet blir tabletten som ska tas på eftermiddagen de dagar jag är på jobbet. I och för sig inte helt fel med en halvtimmes vila vid tvåtiden...
Idag har jag tagit sjukdag eftersom jag inte visste hur jag skulle må. Konstigt nog mår jag riktigt bra!
Är fortfarande lite rädd att telefonen ska ringa. Hoppas att den håller sig tyst.
Problemet blir tabletten som ska tas på eftermiddagen de dagar jag är på jobbet. I och för sig inte helt fel med en halvtimmes vila vid tvåtiden...
Idag har jag tagit sjukdag eftersom jag inte visste hur jag skulle må. Konstigt nog mår jag riktigt bra!
Är fortfarande lite rädd att telefonen ska ringa. Hoppas att den håller sig tyst.
torsdag 15 april 2010
Äggplock avklarat
Då var det avklarat. Det jag oroat mig mest för under den här behandlingen - äggplocket.
Morgonen började tidigt - 0530. Redan då var jag hungrig, vilket inte var bra eftersom jag inte fick äta någon frukost utan bara dricka klara söta drycker. Så de blev ett antal glas juice innan vi for iväg, med mannens simmaren i ett provrör i innerfickan.
Väl på Rmc satt det två par till som skulle genomgå äggplock. Vi blev visade till vårt lilla "bås" som bestod av en brits och en pinnstol. Mannens simmare togs omhand av personalen.
Jag fick ta på mig årets snyggaste outfit - sjukhusskjorta, långa vita knästrumpor och blåa tossor. Läkaren kom och ha hej och det som kändes skönt var att läkaren var den som vi träffat på våra inför-samtal. Så det är hon som vet vår historia bäst. Sjuksköterska sätter även en kanyl i armvecket
Sedan var det en lång väntan. Under tiden uppmanades jag att dricka mer juice. Till slut kändes det som det sprutade juice ur öronen...
Till slut var det vår tur att gå till operationsrummet. Då skulle min outfit kompletteras med en grön operationsmössa. Mannen fick tossor, skyddsrock och operationsmössa.
Då var det dags att gå in i operationssalen och det första jag tänker "Hjälp vad folk". Tror att det var totalt fem personer, alla i skyddsutrustning. När jag sätter mig i gynstolen är det första gången på hela dagen som jag verkligen blir nervös.
Allt börjar med "underredestvätt" både utanpå och inuti. Sköterska börjar sedan att pumpa in morfin i kanylen och sedan kommer det värsta. Ultraljudsstaven som, dagen till ära, är försedd med en kanyl längst fram... Ultraljudsstaven är jag vid det här laget van vid, men när läkaren sticker kanylen genom livmoderväggen och in i äggstocken så ville jag nästan inte vara med längre... Men efter en kort stund säger sköterskan "Nu har vi fått ut det första ägget". Då kändes det genast lite lättare. Jag ville gärna blunda för att kunna koppla bort situationen bättre, men då var både sköterskan och läkaren på mig. De ville ha koll på mig så jag mådde bra av morfinet.
När allt är färdigt och ultraljudsstaven tas ut känns det som en syndaflod som rinner. En blödning har uppstått. Läkaren trycker in tussar och låter dom ligga där en stund. Blödningen stoppas snabbt så det var aldrig någon fara. Som tur var.
När jag leds tillbaka till min brits så tänker jag att jag äntligen få äta något. Nä, inte. Då var jag tvungen att vila en halvtimme innan jag fick något i magen. När klockan är 11 får jag äntligen äta lite. Då har jag inte ätit något på ca 13 timmar.
Klockan 12 får vi åka hem och nu på eftermiddan har jag mått förvånansvärt bra. Lite öm i de nedre magtrakterna, men inte alls så ont som jag trodde.
Totalt sex äggblåsor punkterades som resulterade i fyra ägg blev det.
Om befruktning sker ska vi tillbaka till Rmc för ET (embryo transfer) på lördag kl 11.
Morgonen började tidigt - 0530. Redan då var jag hungrig, vilket inte var bra eftersom jag inte fick äta någon frukost utan bara dricka klara söta drycker. Så de blev ett antal glas juice innan vi for iväg, med mannens simmaren i ett provrör i innerfickan.
Väl på Rmc satt det två par till som skulle genomgå äggplock. Vi blev visade till vårt lilla "bås" som bestod av en brits och en pinnstol. Mannens simmare togs omhand av personalen.
Jag fick ta på mig årets snyggaste outfit - sjukhusskjorta, långa vita knästrumpor och blåa tossor. Läkaren kom och ha hej och det som kändes skönt var att läkaren var den som vi träffat på våra inför-samtal. Så det är hon som vet vår historia bäst. Sjuksköterska sätter även en kanyl i armvecket
Sedan var det en lång väntan. Under tiden uppmanades jag att dricka mer juice. Till slut kändes det som det sprutade juice ur öronen...
Till slut var det vår tur att gå till operationsrummet. Då skulle min outfit kompletteras med en grön operationsmössa. Mannen fick tossor, skyddsrock och operationsmössa.
Då var det dags att gå in i operationssalen och det första jag tänker "Hjälp vad folk". Tror att det var totalt fem personer, alla i skyddsutrustning. När jag sätter mig i gynstolen är det första gången på hela dagen som jag verkligen blir nervös.
Allt börjar med "underredestvätt" både utanpå och inuti. Sköterska börjar sedan att pumpa in morfin i kanylen och sedan kommer det värsta. Ultraljudsstaven som, dagen till ära, är försedd med en kanyl längst fram... Ultraljudsstaven är jag vid det här laget van vid, men när läkaren sticker kanylen genom livmoderväggen och in i äggstocken så ville jag nästan inte vara med längre... Men efter en kort stund säger sköterskan "Nu har vi fått ut det första ägget". Då kändes det genast lite lättare. Jag ville gärna blunda för att kunna koppla bort situationen bättre, men då var både sköterskan och läkaren på mig. De ville ha koll på mig så jag mådde bra av morfinet.
När allt är färdigt och ultraljudsstaven tas ut känns det som en syndaflod som rinner. En blödning har uppstått. Läkaren trycker in tussar och låter dom ligga där en stund. Blödningen stoppas snabbt så det var aldrig någon fara. Som tur var.
När jag leds tillbaka till min brits så tänker jag att jag äntligen få äta något. Nä, inte. Då var jag tvungen att vila en halvtimme innan jag fick något i magen. När klockan är 11 får jag äntligen äta lite. Då har jag inte ätit något på ca 13 timmar.
Klockan 12 får vi åka hem och nu på eftermiddan har jag mått förvånansvärt bra. Lite öm i de nedre magtrakterna, men inte alls så ont som jag trodde.
Totalt sex äggblåsor punkterades som resulterade i fyra ägg blev det.
Om befruktning sker ska vi tillbaka till Rmc för ET (embryo transfer) på lördag kl 11.
onsdag 14 april 2010
För att tänka på annat än ägg
För att vi inte bara skulle sitta hemma och tänka på morgondagens äggplock åkte vi iväg med vår lilla minigrill för att grilla korv vid en närbelägen sjön. Inte ett moln på himlen och solen sprutade värme på oss.
På sjö låg fortfarande isen kvar men under tiden vi satt där så försvann isen faktiskt mer och mer.
Gick en liten sväng efter att korven var uppäten och jag hittade faktiskt utslagna vitsippor. Dock bara två, men ändå!
På sjö låg fortfarande isen kvar men under tiden vi satt där så försvann isen faktiskt mer och mer.
Gick en liten sväng efter att korven var uppäten och jag hittade faktiskt utslagna vitsippor. Dock bara två, men ändå!
tisdag 13 april 2010
Sista sprutan innan äggplock
Om några minuter tas den sista sprutan (förutom Innohep då). Detta är ägglossningssprutan som ska tas exakt 36 timmar innan äggplock.
Nästa anhalt är äggplock!!
Nästa anhalt är äggplock!!
En lektion för medioker
Fick en kommentar av medioker där hon hade lite funderingar om den hur den normala kroppen fungerar.
Så därför kommer här en biologilektion...
När allt fungerar normalt så växer det oftast till en äggblåsa i varje cykel och ur den kommer ett ägg som är redo för att befruktas. Ibland släpper två ägg, för det finns ju tvåäggstvillingar...
Vid en ivf-behandling tar man medicin för att stimulera tillväxten av äggblåsor. Att få fram så många som möjligt helt enkelt. Det är inte säkert att det är ägg i varje äggblåsa.
För min del känner jag att åtta blåsor är ganska få. Har läst om såna som fått som många som 30 äggblåsor efter en stimulering. Antagligen är jag lite mer svårstimulerad än andra, vilket man inte kan veta förrän efteråt. Naturligtvis kan åtta äggblåsor räcka för att få fram kanske 5 ägg och kanske blir det två av dessa fem som blir befruktade.
Du ska inte skämmas för att du inte kan detta med ivf och stimulering. Jag skulle gärna vara utan den kunskap jag nu besitter.
Jag skulle gärna bara kunnat hoppa ner i sängen och sexa runt lite och sedan bli gravid. Tyvärr gick inte det, men istället fick jag massa kunskap om ivf ;-)
Så därför kommer här en biologilektion...
När allt fungerar normalt så växer det oftast till en äggblåsa i varje cykel och ur den kommer ett ägg som är redo för att befruktas. Ibland släpper två ägg, för det finns ju tvåäggstvillingar...
Vid en ivf-behandling tar man medicin för att stimulera tillväxten av äggblåsor. Att få fram så många som möjligt helt enkelt. Det är inte säkert att det är ägg i varje äggblåsa.
För min del känner jag att åtta blåsor är ganska få. Har läst om såna som fått som många som 30 äggblåsor efter en stimulering. Antagligen är jag lite mer svårstimulerad än andra, vilket man inte kan veta förrän efteråt. Naturligtvis kan åtta äggblåsor räcka för att få fram kanske 5 ägg och kanske blir det två av dessa fem som blir befruktade.
Du ska inte skämmas för att du inte kan detta med ivf och stimulering. Jag skulle gärna vara utan den kunskap jag nu besitter.
Jag skulle gärna bara kunnat hoppa ner i sängen och sexa runt lite och sedan bli gravid. Tyvärr gick inte det, men istället fick jag massa kunskap om ivf ;-)
måndag 12 april 2010
På torsdag blir det äggplock!
I morse var det åter dags att åka till Rmc för kontroll av äggens tillväxt. Antalet äggblåsor räknades till ca åtta stycken. Tyvärr några färre än vad jag hade hoppats på.
Trots detta är det dags för äggplock på torsdag klockan 07.30. Så ikväll har jag tagit den sista Puregonsprutan och i morgonkväll är det dags att ta ägglossningssprutan.
Nu är det verkligt och på lördag eftermiddag har jag förhoppningsvis en liten plutt boende i mig och hoppas ju naturligtvis att den trivs så den flyttar in och bor kvar i nio månader.
Trots detta är det dags för äggplock på torsdag klockan 07.30. Så ikväll har jag tagit den sista Puregonsprutan och i morgonkväll är det dags att ta ägglossningssprutan.
Nu är det verkligt och på lördag eftermiddag har jag förhoppningsvis en liten plutt boende i mig och hoppas ju naturligtvis att den trivs så den flyttar in och bor kvar i nio månader.
söndag 11 april 2010
Dagens sprutor klara
Nu har jag sprutat klart för idag.
I morgon klockan 8 är det dags för ultraljud igen. Jag hoppas att äggblåsorna nu har vuxit till ordentligt sedan senaste ultraljudet i onsdag.
Det kan vara så att det är dags för äggplock på onsdag. Detta beror på resultatet av kontrollen i morgon.
Ojoj, nu är det nära!
I morgon klockan 8 är det dags för ultraljud igen. Jag hoppas att äggblåsorna nu har vuxit till ordentligt sedan senaste ultraljudet i onsdag.
Det kan vara så att det är dags för äggplock på onsdag. Detta beror på resultatet av kontrollen i morgon.
Ojoj, nu är det nära!
lördag 10 april 2010
Olika projekt i hushållet
Medan jag sysselsätter mig med att sticka sprutor i mig själv så har mannen haft ett annat projekt - Göra chips.
Jag höll mig ifrån köket då jag var helt säker på att oljan skulle självantända. Han lyckades att få till lite chips utan att bränna ner lägenheten så nu ska de ätas upp.
Jag höll mig ifrån köket då jag var helt säker på att oljan skulle självantända. Han lyckades att få till lite chips utan att bränna ner lägenheten så nu ska de ätas upp.
fredag 9 april 2010
Jag kunde hålla mig
När jag idag skulle hämta ut den sista förpackningen med Puregon gick jag den nu för mig, klassiska rundan - Kappahl, Hm och Lindex för att kolla om det fanns något fint att lägga i lådan under sängen. Tro det eller ej så köpte jag ingenting. Hittade ingenting som jag tyckte passade på min blivande lilla plutt.
torsdag 8 april 2010
Ett märkligt sätt att göra barn
Ivf - vilket otroligt märkligt, men än dock fascinerande sätt att göra barn.
Kvinnan ger sig själv sprutor av olika slag i cirka två veckor. Under tiden kollar läkare upp om äggblåsorna växer som dom ska. Ett bra resultat är ju naturligtvis att ha så många som möjligt utan att bli överstimulerad.
När läkaren bedömer att äggen är klara plockas äggen ut med hjälp av en kanyl. Då äntligen blir mannen delaktig genom att ge sitt bidrag. Simmarna kontrolleras och de trötta och slöa tvättas bort. Endast de bästa blir kvar.
Sedan möts äggen och simmarna i en lite skål och förhoppningsvis fattar de tycke för varandra. Två dagar senare ligger åter kvinnan i den fasansfulla gynstolen och får ett litet embryo instoppat i livmodern.
Sen kommer de två längsta veckorna i världshistorien- tiden som ruvare. Efter två veckor tar man ett graviditetstest som förhoppningsvis är positivt.
Väldigt spännande och otroligt att det kan fungera att göra barn på det här viset! En otrolig möjlighet för oss som inte lyckats på vanlig väg.
Kvinnan ger sig själv sprutor av olika slag i cirka två veckor. Under tiden kollar läkare upp om äggblåsorna växer som dom ska. Ett bra resultat är ju naturligtvis att ha så många som möjligt utan att bli överstimulerad.
När läkaren bedömer att äggen är klara plockas äggen ut med hjälp av en kanyl. Då äntligen blir mannen delaktig genom att ge sitt bidrag. Simmarna kontrolleras och de trötta och slöa tvättas bort. Endast de bästa blir kvar.
Sedan möts äggen och simmarna i en lite skål och förhoppningsvis fattar de tycke för varandra. Två dagar senare ligger åter kvinnan i den fasansfulla gynstolen och får ett litet embryo instoppat i livmodern.
Sen kommer de två längsta veckorna i världshistorien- tiden som ruvare. Efter två veckor tar man ett graviditetstest som förhoppningsvis är positivt.
Väldigt spännande och otroligt att det kan fungera att göra barn på det här viset! En otrolig möjlighet för oss som inte lyckats på vanlig väg.
Sprutor till jobbet
I morse när jag gick till jobbet hade jag en laddning sprutor i väskan.
En väldigt märklig känsla att ha sprutor med sig till jobbet.
Klockan 10 larmade telefonen och då var det dags att dra sig undan in på kontoret. Plocka upp sprutan Orgalutran ur väskan, drar upp tröjan och med ett bestämt tryck sticka in nålen i magen.
Vilken syn det hade varit ifall någon av kollegorna stormat in på kontoret då...
En väldigt märklig känsla att ha sprutor med sig till jobbet.
Klockan 10 larmade telefonen och då var det dags att dra sig undan in på kontoret. Plocka upp sprutan Orgalutran ur väskan, drar upp tröjan och med ett bestämt tryck sticka in nålen i magen.
Vilken syn det hade varit ifall någon av kollegorna stormat in på kontoret då...
onsdag 7 april 2010
Tänk om
Om man skulle våga leka med tanken att äggplocket går bra, ägg blir befruktade och det fastnar mjuk och fint i min livmoder. Sedan att Bebis ligger kvar där under tiden som jag sprutar Innohep och äter Trombyl så skulle beräknat förlossningsdatum bli 4 januari 2011!
Jag vågar faktiskt inte tänka hela denna tankekedja, utan just nu är det ett steg i taget som gäller. Nästa steg är sprutan som ska tas i morgon kl 10.
Men tänk om...
Jag vågar faktiskt inte tänka hela denna tankekedja, utan just nu är det ett steg i taget som gäller. Nästa steg är sprutan som ska tas i morgon kl 10.
Men tänk om...
Mer fart på äggfabriken
Nu har jag fått nya ordinationer från Rmc. Från och med ikväll och fem kvällar framåt ska jag höja dosen av Puregon till 200 enheter. Antagligen för att få ytterligare fart på äggblåsorna. Dessutom ska jag från och med i morgonförmiddag och fem dagar framåt börja ta Orgalutran-sprutor. De sprutorna förhindrar att det blir en spontan äggglossning.
Alltså får jag plocka med mig den sprutan till jobbet... mindre roligt men det får väl gå.
Så från och med i morgon kommer jag ta tre sprutor om dagen. Puh, men vad gör man inte för att bli gravid...
Nytt ultraljud är inbokat på måndag klockan åtta.
Alltså får jag plocka med mig den sprutan till jobbet... mindre roligt men det får väl gå.
Så från och med i morgon kommer jag ta tre sprutor om dagen. Puh, men vad gör man inte för att bli gravid...
Nytt ultraljud är inbokat på måndag klockan åtta.
Första kontrollen färdig
Var i morse på Rmc för kontroll av utvecklingen av äggblåsor. Totalt sex äggblåsor hittades vilket verkade ganska normalt efter fem sprutdagar. Storleken på dom var ca 8 mm så än är det ett tag kvar till äggplock.
Tog även blodprov som ska analyseras under dagen. Så just nu sitter jag och väntar på att de ska ringa och säga vilken dos på Puregon-sprutan jag ska fortsätta med samt att jag ska få en ny tid för ultraljud som troligen blir redan på fredag.
Mycket sjukhusbesök blir det.
Tog även blodprov som ska analyseras under dagen. Så just nu sitter jag och väntar på att de ska ringa och säga vilken dos på Puregon-sprutan jag ska fortsätta med samt att jag ska få en ny tid för ultraljud som troligen blir redan på fredag.
Mycket sjukhusbesök blir det.
tisdag 6 april 2010
Ultraljud nästa
I morgon är det då dags för ultraljud för att se om alla sprutor fått igång tillväxten av ägg. Jag hoppas på att det finns en hel äggfabrik där nere. Det känner jag att jag är värd!
måndag 5 april 2010
Det tar sig
Ytterligare två sprutor avklarade och idag klarade jag mig utan blåmärken.
När mobilen larmar 17.55 tycker jag att det är otroligt jobbigt. Då är det dags att plocka fram Puregonpennan, skruva på en ny nål, ladda ordinerad dos och sedan trycka in nålen i magen. När den är färdig ska jag ta fram Innohepsprutan och trycka in den i låret. Trodde att det skulle kännas lättare än vad det gör, men det känns jobbigt.
Nu är det en sprutdag kvar tills jag ska till Rmc för att hoppa upp i den inte allt för bekväma stolen för att se om det bildats några äggblåsor. Jag hoppas verkligen på det. Annars känns ju detta lönlöst.
När mobilen larmar 17.55 tycker jag att det är otroligt jobbigt. Då är det dags att plocka fram Puregonpennan, skruva på en ny nål, ladda ordinerad dos och sedan trycka in nålen i magen. När den är färdig ska jag ta fram Innohepsprutan och trycka in den i låret. Trodde att det skulle kännas lättare än vad det gör, men det känns jobbigt.
Nu är det en sprutdag kvar tills jag ska till Rmc för att hoppa upp i den inte allt för bekväma stolen för att se om det bildats några äggblåsor. Jag hoppas verkligen på det. Annars känns ju detta lönlöst.
söndag 4 april 2010
Blå och blåare blir jag
Tredje dagen idag med sprutor.
Har fortfarande inte vant mig. Puregon-sprutan tar jag i magen och det fungerar bra. Innohep-sprutan tar jag i låret och det går sämre. För det första gör den sprutan ondare och för det andra får jag ganska rejäla blåmärken som dessutom gör ont. Även på magen har jag fått blåmärken men de är mycket mindre och gör åtminstone inte ont.
Är det någon som har erfarenhet av Innohep? Finns det något sätt att undvika blåmärken eller är det bara att inse fakta att man får vara blåprickig en tid framöver?
Ska även fråga när jag är på Rmc på onsdag om detta tänkte jag.
Har fortfarande inte vant mig. Puregon-sprutan tar jag i magen och det fungerar bra. Innohep-sprutan tar jag i låret och det går sämre. För det första gör den sprutan ondare och för det andra får jag ganska rejäla blåmärken som dessutom gör ont. Även på magen har jag fått blåmärken men de är mycket mindre och gör åtminstone inte ont.
Är det någon som har erfarenhet av Innohep? Finns det något sätt att undvika blåmärken eller är det bara att inse fakta att man får vara blåprickig en tid framöver?
Ska även fråga när jag är på Rmc på onsdag om detta tänkte jag.
fredag 2 april 2010
Dagen S
Idag är Dagen S. S som i spruta!
Klockan 18 ikväll är det dags för den första sprutan av Puregon och Innohep. När denna sprutperiod är slut lär jag se ut som en nåldyna på magen.
Klockan 18 ikväll är det dags för den första sprutan av Puregon och Innohep. När denna sprutperiod är slut lär jag se ut som en nåldyna på magen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)