Den svenska sommaren gjorde att dopet fick hållas inomhus, men det gick lika bra det. Vi blev ju gudföräldrar ändå.
Jag läste en liten dikt som jag tyckte passade bra med tanke på den relation vi har med våra gudbarn och deras föräldrar. Det är en dikt skriven av Siv Andersson:
Att få ett litet gudbarn
är en gåva och en ära
- att man är så betrodd
att stå ett liv så nära.
Man länkas till varandra
med ett gudomligt band.
Så själsligt är man nära
fast man bara ses ibland.
Ett gudbarns liv man följer
av omtänksamma skäl.
För man har fått till uppgift
att se till barnets väl.
Och även i det tysta
finns detta alltid kvar
- att man känner något särskilt
för det gudbarn som man har.
Efter dopet blev det fika med tårta för de cirka 65 gästerna.
Till våra två gudbarn: Ni är alltid välkomna till oss.
Vilken fin dikt. Vad många gäster! 65st på ett dop =)
SvaraRaderaHej! Såg att du (eller någon annan) lämnat din blogg som länk i min blogg. Undrar bara vem du är... :-) Ha det fint!
SvaraRaderaSorry det var jag som länkade! Måste tryckt fel för mitt namn föll bort!
SvaraRaderaTyckte att ni skulle kunna ha utbyte av att läsa inne hos varandra!
Kram Nhea