Helen frågade i en kommentar om jag börjat känna sparkar än och det har jag inte gjort. Trodde jag gjorde det för några veckor sedan, men det var nog falskt alarm för sedan har jag inte känt något efter det. Det var säkerligen mina tarmar som spelade mig ett spratt. Med Dutt hann jag inte känna några sparkar och när han kom var jag i vecka 19+4 så jag tror att jag kommer få vänta till vecka 20 innan jag känner något.
Helen frågade också om jag förstått att jag blivit mamma. Nej det har jag inte. Jag ska inte vara allt för pessimistisk men med min erfarenhet så vågar jag inte tro på något sånt än. Jag skrev ett liknade inlägg när jag var gravid med Dutt. Visst, jag blev mamma, men en änglamamma till ett osynligt barn. Jag hoppas innerligt att jag den här gången får bli mamma till ett levande barn. När jag nu läser det inlägget gör det så ont. Det blir så verkligt att Dutt verkligen inte fick vara med oss längre än 20 veckor i magen.
Helen får helt enkelt ställa frågan igen när Miraklet ligger i sin vagga i sitt barnrum. Då kanske, kanske, kanske har jag förstått och förklara hur det känns...
Jag kände riktigt bra med sparkat från våran Kim samma dag som RUL kom med dåliga prognosen till oss men efter den dagen kände jag inget mera. Jag hade moderkakan bakvägg med di andra två hade jag framvägg och kände knappt nada förrens di sista veckorna tror jag..
SvaraRaderaDet där måste bero på att barn är olika aktiva också, för även om man har moderkakan på ett visst ställe så när det gäller min lille hade det varit omöjligt att inte känna något förrän sista veckorna. Min lille tryckte ju ut foten så att hela magen buktade ut och sparkade på revbenen så att jag fick jätteont och tryckte bakåt mot pulsådern så att jag kände att jag inte fick blod i huvudet och kände mig snurrig, och han var väldigt livlig och är det än. Sen är jag kort också så jag kanske inte har så mycket plats för barnet, sånt kanske spelar roll om man känner barnet eller inte.
RaderaFör jag blir alltid så förvånad när folk säger att de inte har känt barnet för för mig vard det ju som om man hade stoppat in en stor hund i en liten balong ungefär :) så kändes det. Och det var sista månaderna alltså, inte sista veckorna.
Sen förstår man knappt att man är mamma när den lilla ligger där heller :)
SvaraRaderaMin lille är tre nu och ibland känner jag mig inte som en mamma för det är så svårt att vara förälder. Man är ett antal individer som lever under samma tak och älskar varandra väldigt mycket. Eller så är det att jag tycker att en mamma ska vara på ett visst sätt och att jag känner att jag inte lever upp till det.
Jag tror inte jag kände sparkar förrän vecka 25 eller så, så du behöver inte oroa dig om du inte känner direkt.
Jag är verkligen så himla glad för er skull! Undrar om det snart kommer upp en ny magbild? :)
SvaraRaderaPå lördag eller söndag kommer det bli en ny magbild.
RaderaJag tror jag var i vecka 21 innan jag kände några sparkar första gången, så du tänker nog helt realistiskt.
SvaraRadera