Inget nytt

Snart är ytterligare en dag avklarad på förlossningen utan att någonting har hänt, vilket är så det ska vara...

Överlevnadskit

På eftermiddagen tog vi rullstolen ner till cafeterian där syster mötte upp. Vi fikade en stund och mer os upp på rummet fick vi ett överlevnadskit med bland annat två pocketböcker, kortlek och godis.

Under dagen har jag fått några frågor. Rebecca undrar hur vår julafton kommer att se ut? Vet inte om jag har något svar på det riktigt. Det jag vet är att vi kommer vara på sjukhuset. Om det på julafton finns en pojke utanför magen eller inte har vi ingen aning om. Det kan bara tiden utvisa... Har pojken kommit kommer vi på julafton finnas på Neo-avdelningen och behagar han att vara kvar i magen kommer jag ligga i samma säng som jag gör nu...

Elin konstaterar att pojken tidigare varit välväxt på tillväxtultraljud och att borde vara bra nu. Det är helt rätt. Vid förra tillväxten, den 27 november, låg han 23 plus på tillväxtsskalan, vilket innebar att han då vägde ungefär 2 kg. Så nu är det bara positivt att han är lite större än normalt.

M undrar om det är förlossningen som gäller nu till han har kommit och ja, så är det. Sedan kommer det vara Neo ett tag och hur länge det blir där beror ju helt på hur pojken mår.

Förlossningen vill ha koll på mig och jag tycker att det är tryggt att vara här även om det vissa stunder blir långtråkigt. Mannen och jag försöker att skaffa oss lite rutiner här, vilka bland annat är ctg-kurva cirka åtta på morgon och kväll, lunch vi tolv, en rullstolssväng efter lunch, sedan lite vila, middag vid fem och kvällsfika vid åtta. Sedan blir det mycket tv-tittande, kortspel, försöker läsa böcker och tidning (har dock dåligt fokus på det).

Vi försöker att hålla modet uppe och att varje kväll tänka på att ytterligare en dag gått och inte tänka på hur många dagar det är kvar.