torsdag 19 maj 2011

Dutt har fått post idag

 Idag kom det ett brev från Spädbarnsfonden tillägnat Dutt. Från hans moster.
Jättefint skrivet!
Dutt, jag och M tackar.

8 kommentarer:

  1. Så fint gjort! Vi barnlösa kanske borde göra detsamma, kan man göra det i Dutts namn eller behöver man mer info? Kram Janet

    SvaraRadera
  2. Naturligtvis kan vem som helst ge en gåva i Dutts namn, men för att vi ska få veta det behöver ni vår adress. Jag vill inte sätta ut adressen här på bloggen, men om ni mejlar till mig på langtantillbarn@gmail.com kan ni få vår adress.

    SvaraRadera
  3. Gud vad jag gråter av att läsa eran berättelse. Jätte fint skrivet och jag är så ledsen för er skull. Kortet var jätte fint gjort av din syster.
    Önskar er all styrka och att ni tar er igenom detta tillsammans.
    Många tårar men stora bamse kramar.

    SvaraRadera
  4. Så fint! Kram Nhea

    SvaraRadera
  5. Så fint gjort.
    Tårarna rinner ner för mina kinder nu.
    Kram

    SvaraRadera
  6. Jag ramlade in på din blogg idag och när jag läser vad som hänt kan jag inte sluta gråta. Jag och min sambo har fått gått igenom en snarlik situation alldeles nyligen. Vår son dog i magen i v.26..Hjärtat slutade bara slå. Han räknades till "plötslig spädbarnsdöd i magen" tills den dagen då jag fick krysta ut honom under en normal förlossning(ganska snarlik din faktiskt, men jag fick krysta för att få ut honom, och jag använde mig bara av morfin och lustgas). När han kom ut såg man att han saknade fingrar och de fingrar han hade såg väldigt konstiga ut. Han saknade även tår. Barnläkaren lät ganska säker när han sa att vår son antagligen hade en kromosomsjukdom som drabbar 1 av 100 000 och beror helt på slumpen. Ren otur alltså. Svaret från obduktionen får vi dock inom ett par veckor.. Nu har det gått 3 veckor, och det enda man kan göra är att ta en dag i taget.. Jag ville bara att du ska veta att du inte är ensam vännen.. Om du vill får du mer än gärna skriva till mig, kanske är skönt att få prata med någon som vart/är i samma situation, men det är helt upp till dig! Det är bara så du vet att du alltid är välkommen att skriva. Ta hand om varandra nu, och tillåt er själva att vara ledsna, det är en del av bearbetningen.. Många varma kramar!

    SvaraRadera