tisdag 6 september 2011

Dags att prata igen

Idag ska vi träffa kuratorn igen. Nu är det fem veckor sedan vi träffade henne sist.
Jag har en känsla av att dagens samtal kommer handla med om skräck, ångest och rädslan för blod än om sorg och Dutt. Det hoppas jag att Dutt förstår.

I natt har jag trots allt sovit bra. Jag trodde inte att jag skulle kunna sova då jag igår efter att jag kom hem från jobbet sov två gånger under eftermiddan och tidiga kvällen. Jag var väl trött helt enkelt.

Innan vi somnade igår pratade vi om tjuvtest eller inte. Den dagen som skulle passa bäst för test är idag och nu har jag redan morgonkissat så nu blir det inget test förrän på riktiga dagen på fredag. Vill inte testa i morgon eller torsdag då jag ska till jobbet direkt efteråt. Inte kul att åka till jobbet om man precis fått ett minus rakt upp i ansiktet. 
Samtidigt som hela min kropp skriker efter att få veta hur det gått så vågar jag inte testa i förtid. Vid Dutt-ruvningen tjuvtestade jag inte heller och på testdagen var jag skräckslagen när jag plockade fram graviditetstestet. Det var ren tortyr.

Hela hela tiden känns det som det rinner blod, men har det inte kommit något. Varje sekund och minut som det håller sig borta är en sekund och minut närmare ett PLUS!

7 kommentarer:

  1. Hej! Brukar inte skriva ngt men vill padda på att säga att jag håller tummarna hårt för er. Att du är så trött nu tror jag är ett jättebra tecken. Då jobbar kroppen hårt med att skapa en ny liten människa. Lycka till! Kram

    SvaraRadera
  2. Åh.... pina är vad det är. Jag håller tummarna så mycket. Jag brukar börja böda precis som du rätt så tidigt, den gången jag blev gravid var det som du har det nu.

    SvaraRadera
  3. Åh, jag håller tummarna stenhårt! Lycka till!

    SvaraRadera
  4. Håller tummarna så dom blir blå!

    SvaraRadera
  5. Dutt förstår säkert, det är skönt att få prata av sig! Snart får du plus, det känner jag på mig! Kram på dig

    SvaraRadera
  6. Hej, brukar heller inte skriva, hamnade in på din blogg av en slump, vilket har vart både positivt och negativt, usch va många tårar jag har släppt medan jag har läst din blogg, själv har jag en liten knatte på 14 månader och blev gravid med honom så fort jag slutat med mina piller, kan tycka att det är så orättvist, har vänner som håller på och kämpar med ivf, och vågade knappt berätta att jag var gravid för dem, men jag längtar så tills på fredag då vi får veta om det är ett PLUS, håller alla tummar och tår jag har! Hoppas det går vägen denna gången, HELA vägen, hälsa Dutt från mig och min lille knatte! kramar S

    SvaraRadera
  7. Nu hålls det tummar och tassar och tår för er ska ni veta! Det är bäst för Snöstjärnan att det blir ett fint plus för nu har vi snart kramp i tummar,tår,tassar och ja alltså...snart har vi kramp i hela kroppen!

    SvaraRadera