Är man inte psykiskt instabil så är det så lätt att bli det under dessa dagar. Jag tror aldrig att man tycka att ruvardagarna är vettiga. Alla är helt galna!
Jag vill så gärna kunna ge Dutt en lillebror eller lillasyster till 1-årspresent.
Ska man diskutera symtom så kan jag kort och gott säga: Har inga! Brukar alltid ha ömma bröst fram till dag 7, men inte denna gången. Snarare tyckte jag idag att de började bli ömma, men nu känner jag ingenting igen. Jag tycker ibland att jag känner något diffust långt nere på höger sida - något slags myrpirr, men jag vet inte egentligen...
Jag minns från när jag faktiskt blev gravid att jag hade mindre ont i brösten än vanligt inför mens. Kände inget annat än mol livmodern och fick mitt livs chock (nåja... den fick jag förmodligen senare men till den dagen var det mitt livs chock) när jag plussade... *håller tummarna*
SvaraRaderaJag tror det är viktigt att ni har en plan om ifall det inte skulle ta si, så du inte trillar ner i en grop eller så utan vet vad du ska göra då liksom :-)
SvaraRaderaMen nu ska det ju inte bli så utan det ska bli bebis nu :-) Du är ju gravid nu tills motsatsen bevisas ;-)
Sinnersaint: i och med att vi fortfarande har tre embryon i frysen så finns det ju back up ifall det inte skulle lyckas den här gången.
SvaraRaderaHoppas så att det fäst en liten stjärna inne hos dej nu:) Tänker på dej! Kram
SvaraRadera