tisdag 21 maj 2013

Vilken natt

Jag vaknar mitt i natten och känner att jag har lite ont i ett band runt kroppen just nedanför bröstbenet. Jag klarar inte av att somna om utan går ner till vardagsrummet och sätter mig. Där slumrar jag väl till en stund men värken försvinner inte. När klockan sedan är halv sex har värken tilltagit och jag känner nu att jag inte kan andas ordentligt för att jag har så ont. Mannen ringer sjukvårdsupplysningen och de skickar samtalet vidare till 112. De skickar en ambulans och när dom kommer sitter jag nästan dubbelvikt i soffan. De tycker att vi ska åka in till akuten. I ambulansen tas EKG, vilket är helt normalt.

Väl inne på akuten är det inga väntetider utan ganska snart kommer två sjuksköterskor och tar hand om mig. Mer EKG, puls, lite blodprover och blodtryck. Ekg är fortfarande normalt och även blodtrycket, men det sjunker efter en stund. Då får jag lite dropp och även morfin i smärtstillande syfte. Både läkare och  sjuksköterskor försöker att förstå varför jag har så ont, men ingen blir riktigt kloka. En teori är en kraftig magkatarr. Jag blir även skickad på en lungröntgen där de även scannar över kroppspulsådern samt hela buken. Även det är helt normalt.

Värken avtar något, kanske tack vare morfinet och vid halv tio får jag åka hem.

Jag har fortfarande ont och nu tror jag själv att det kanske är ett kraftig anfall av magkatarr. När jag kom hem tog jag tabletter för det så får vi se om det ger någon verkan.

Om det nu är magkatarr så r jag förvånad över att det kan göra så jävla ont!!

Sedan jag kom hem har jag i stort sätt bara sovit. Idag hade jag ett besök på vårdcentralen inbokat hos läkare för att diskutera mitt psykiska mående, men det är nu uppskjutet till torsdag.
Dessutom har jag fått en tid till kuratorn. Äntligen... När tiden är inte förrän en 31 maj så det är fortfarande ett tag kvar...

10 kommentarer:

  1. Men fy vilken natt! Usch och fy! Hoppas det blir bättre och att det inte är något annat än magkatarr. Magkatarr kan göra så in i helsike ont! Krya på dig!

    SvaraRadera
  2. Usch din stackare. Kollade de gallsten. Jag hade liknande smärtor när vår dotter var ca 7 veckor och de kunde inte komma på vad det från början men sen visade det sig att gallan var full med små stenar, det hade börjat påverka min lever så jag fick ta bort gallan ganska omgående. När jag fick anfall så blev det ett rejält tryck på bröstet och jag fick svårt att andas. Hoppas du mår bättre snart. Krya på dig!

    SvaraRadera
  3. Tycker precis som Helena att det låter som att det skulle kunna vara ett gallstensanfall. För mig brukar det just sitta som ett band runt kroppen och jag har svårt för att ta djupa andetag. Gör galet ont! Det som funkar bäst är att krypa ihop i fosterställning och andas ytligt. Jag har haft gallstensanfall i flera år utan att fatta det, var först vid mitt senaste som jag kopplade.
    Låter verkligen som en jobbig natt, hoppas att denna blir bättre!

    SvaraRadera
  4. Stackare! Det är jobbigt att ha så ont och inte få exakt svar vad det är! Då vet man ju inte vad man ska göra om det händer igen heller!

    SvaraRadera
  5. Det kan inte vara gallsten då?

    SvaraRadera
  6. Jag skulle gissa på gallsten.

    SvaraRadera
  7. I början av mitt besök pratade de om gallsten och jag antar att var det dom kollade med kontrast intravenöst och magnetröntgen över buken.

    Idag mår jag mycket bättre!

    SvaraRadera
  8. Skönt att du mår bättre, fy va hemskt det låter! Det låter som du beskriver när ja kände när ja hade ångestattacker för ett par år sedan när ja mådde psykiskt dåligt.
    Kram

    SvaraRadera
  9. Usch vad läskigt! Vad skönt att du mår bättre! Tack för en bra blogg, har följt dig rätt länge nu! Är så glad att det gick vägen för er! Jag och min man var också ofrivilligt barnlösa, men fick våran efterlängtade son i december. Kram!

    SvaraRadera
  10. Kan det inte ha vart en ångestattack? Då kan det göra riktigt ordentlig ont i bröstet..

    SvaraRadera