onsdag 9 november 2011

Arla morgonstund

Så här fin soluppgång hade vi utanför vår hus i morse.
Kyrktornet tillhör den kyrka och kyrkogård där Dutt finns.

Under hela sommaren har kyrkan varit dold bakom träden, men nu när alla löv är borta så syns den igen. När jag ser kyrktornet tänker jag på Dutt. Det är så skönt att trots allt ha så nära till honom.

5 kommentarer:

  1. Så otroligt vackert!!
    Ja, det är som du säger alltid blandade känslor när det kommer gravidbesked. Vi borde ju vara väl kvalificerade medlemsansökanden till gravidklubben, vi som köat så länge.
    Tänker mycket på er!!

    Många varma kramar

    SvaraRadera
  2. Åh, vilket jätte fint kort! :)

    Kul att du hittade till mig! :)
    Inte första gången jag är, utan läser din blogg nästan dagligen! :) Tänker på er mycket! <3 Och förstår inte varför det ska vara så jäkla orättvist..

    Tack så jätte mycket för dina tummar! Det värmer! :)

    Kramar!

    SvaraRadera
  3. Åhh vilken hemst story du berättar i din presentation =/
    Jag är en tjej som drömmer om att bli gravid..Har just startar en blogg.. kika gärna in hos mig!
    =)
    KRAM

    ps. kommer följa din blogg.

    SvaraRadera
  4. Tack så jättemycket! Jag tror också på AHA:-)

    Och som alla andra har skrivit, vilken utomordentligt fin utsikt. Och säkert en trygg tanke att ni alltid är nära Dutt - bara ett enda litet ögonkast.

    Kram!

    SvaraRadera