Igår visade Svt novellfilmen Liv, lust & längtan som bygger på regissörens egna erfarenheter när det gäller barnlöshet och ivf-behandlingar.
Hon har verkligen lyckats fånga den sorg, ilska och frustration som man som barnlös upplever. Jag kände igen mig i många scener och då främst när hon säger "vilken 14åring eller pundare som helst blir gravid utan att ens försöka"... Vet inte hur många gånger jag tänkt på just det. De scener där hon möter eller ser personer med barn och barnvagnar tog jag också extra till mig då just jag känt att det är jobbigt att ser alla barnvagnar på stan.
Det är så bra att såna här filmer görs. Frågan är bara vilka som såg den? Är det bara vi som kämpar/kämpat för att bli gravida eller tilltalar den även "vanligt" folk?
Anna i gbg skrev en kommentar på gårdagens inlägg om filmen där hon skriver så här: "Kul att veta är kanske att filmen bygger på regissörens egna upplevelser, hon var själv ofrivilligt barnlös i flera år och genomgick IVF osv. I augusti, i samband med att denna film gjordes, gjorde hon sitt senaste IVF-försök, med lyckat resultat och för drygt en månad sedan fick hon en jättefin liten dotter :-)"
Ni som missade filmen igår så finns den att se här
Ja ibland blir man fundersam när man träffar folk som "råkat" bli gravid. Hur gör man då undrar jag? Kommer ihåg min ilska när jag jobbade på kvinnokliniken i Oslo och på en gyn avd låg kvinnor som förlorat sina barn samt kvinnor som kom in för abort. Helt absurt. En tonårs tjej kom in och jag skulle förklara hur abort tabletterna fungerade och hon bara tog dom ifrån mig och sa Jag vet, jag har gjort det förut. Jag vart helt mållös. Livet är orättvist kan man bara konstatera!
SvaraRaderaMår lite lätt illa av just det där faktiskt. Hoppas hon har en annan syn idag.
Radera//J
Hej Anna!
SvaraRaderaJag får nog klassas som "vanligt folk" tror jag då jag inte behövt genomgå den kamp ni gör/gjort för att bli gravid. Jag såg dock denna film efter ditt tips och blev väldigt berörd av den starka skildringen av längtan och förtvivlan som tyvärr är en verklighet för alltför många. Sevärd och den lämnade mig funderande och tacksam för det jag har, tack för tipset!
Lycka till med Miraklet!
/Mia
Jag är inte barnlös och fick inte kämpa mer en "normalt" för mina 2 barn. Jag såg den. Jag tycker att det är ett bra ämne att ta upp då vi, ej barnlösa, ibland kan verka okänsliga och otacksamma i vårt handlande. Det är bra att se den sidan och då kanske nästa gång tänka till innan man frågar: När ska ni skaffa barn då?"
SvaraRaderaAnonym; bra att tänka till innan man ställer den frågan men förhoppningsvis så småningom inte behöva det därför att du lärt dig att den frågan ställer man inte, någonsin. Man kan fråga till en nära vän "vill ni ha barn?", tex. Men man frågar bannemig inte den där avskyvärda, ignoranta och oempatiska frågan När (vadå när, som att det kan planeras??) ska ni skaffa (Skaffa? beställa? vad menar du, människa?) barn.
SvaraRaderaVi ska se den i helgen nu, men jag tycker det är mycket bra att det visats mycket på tv om barnlöshet och ivf för då får vi som är detta mer förståelse av vår omgivning! Mer sånt i media...........
SvaraRaderaHoppas din make har det bra idag på sin låååång promenad, om du pratar med honom så hälsa ifrån oss... Kram
Tack för tipset! Får se om jag orkar, jag vet inte om jag är redo att återleva det just nu.
SvaraRaderaKRAM
För de flesta är det ändå naturligt att man planerar in barn när det passar i livet. Jag blev gravid på första försöket med min dotter och planerar att jag ska bli gravid i nov dec. När ska ni skaffa barn frågan har jag aldrig ställt då det låter mer som en uppfodran. Många frågar dock oss när vi ska skaffa barn nummer 2 och då säger jag att jag planerar att bli gravid i slutet på året. Om det blir så vet man ju aldrig men det tror jag!
SvaraRaderaJag kollade den igår, visste inte alls vad den skulle handla om utan brukar alltid slötitta på novellfilmerna när jag har tid. Men när jag insåg var det handlade om blev jag så ledsen... det var en fantastisk liten film, de har verkligen fått med alla känslor och jag grät så mycket. Har ett barn sen innan som är 2,5 gjorde abort förra midsommaren för jag väntade tvillingar med kromosomfel, i julas fick jag missfall och nu i midsomras fick jag konstaterast missfall igen :( Då hade vi även varit på tidigt vul och sett ett litet hjärta slå och oturen att något skall ske efter man sett det är typ 3 % så vi har verkligen haft otur. Jag hoppas någongång i framtiden att vi kan få ett till friskt barn, men nu känns det hopplöst... Är så otroligt glad för eran skull, har följt dig länge och är så fantastiskt att ni blivit gravida!! ni kommer få gå igenom något så fantastiskt så ni anar inte :)
SvaraRaderaDe är nog många som undrar varför vi inte skaffar ett syskon, har inte berättat för alla vad som hänt, men sånt frågar man inte om.. det kan bero på så mycket just det här att man inte kan få ett till barn elelr att det inte vill sig hela vägen, men en sak är säker när jag väl fått ett barn så kommer de märka :) :)
Jag kunde inte kolla när den gick men tänkte se den nu i efterhand.
SvaraRaderaJa det där med 14 åringa och pundare har jag "mått dåligt" över många gånger. Att 14-åringar blir gravida kanske inte är så konstigt för man är säkert mer fertil då, men ibland när jag hört om någon som berättat att de växt upp hos alkoholistföräldrar, och att mamman var konstant full när hon blev gravid och under hela graviditeten och rökte som en borstbindare eller kanske tom drogade, då blir jag så arg över att livet är så orättvist. En mamma som behandlar sitt lilla foster så och får behålla det i magen, medan jag som inte vågar äta en getost för att jag inte vet om den är pastöriserad eller inte (trots att det är ganska liten risk att den skulle innehålla bakterier ändå), jag får inte behålla mina foster!