Jag är van vid att precis veta vilken vecka jag befinner mig i. Vid en ivf-graviditet vet man ju exakt när ägglossning skett och när man sedan är på ultraljud flyttas veckorna aldrig.
Nu har jag ingen aning, men räknar jag på en 28dagarscykel med ägglossning på dag 14 så går jag idag in i vecka 6 (5+0).
I morse och på förmiddagen hade jag en dålig känsla i kroppen. Det kändes som att allt gått åt skogen redan. Kanske fick jag den känslan för att jag i natt sovit hela natten utan varken toabesök eller illamående. Naturligtvis behöver man inte ha symtom hela tiden och under mina två tidigare graviditeter har jag inte haft så jättemånga påtagliga symtom.
Trots att jag varit gravid två gånger tidigare så kan jag inte komma ihåg hur tidigt symtom kom. Jag minns ju att jag var skittrött ett tag, men jag kommer inte ihåg i vilken vecka det kom. Illamående på nätterna var jag också, men inte heller där kommer jag ihåg när det började. Det jag kommer ihåg är min tröga mage och det har börjat i vecka 5, så även nu...
Jag antar att det inte är sista gången som jag kommer få dåliga känslor i den här graviditeten och jag får väl tillåta mig att ha dom och vara beredd på att dom kommer. Så här det bara. Med den bakgrund jag har vore det konstigt om jag inte var orolig alls...
Återigen vill jag tacka för alla era kommentarer. Det känns skönt att ni följer oss på vår resa till en barn.
Trög mage var första symptomet för mig med, kom redan innan jag hade testat. Illamående till och från, och TRÖTTHET som inte var av denna världen. Mitt Hb dippade direkt, så det var inte så konstigt (hade bara Hb100 i v. 8+0, normalt sett går väl inte Hb ner förrän senare). Men i början kom och gick symptomen och inte ens senare var symptomen starka varje dag.
SvaraRaderaKramisar
Som du själv säger - det vore konstigt om du inte vore orolig. Det är ju de flesta som inte har er historia bakom sig. Oro är helt normalt! Tillåt dig själv att känna de känslorna, inget skulle bli bättre genom att du förnekar vad ditt hjärta känner.
SvaraRaderaMen att du sovit gott i natt tror jag bara är något att glädjas över. Två graviditeter behöver absolut inte vara lika varandra, trots att mamman är den samma. Så när du nu är gravid för tredje gången är det inte konstigt att du upplever vissa skillnader. Jag är öertygad om att ert lilla mirakel växer, frodas och mår bra där inne! :)
Ta hand om dig/er :)
Kram Rebecca
Klart du oroar dig med ditt bagage. Skulle jag oxå göra. Det har jag gjort alla graviditeter ändå. Ingen graviditet är den andra lik.
SvaraRaderaKram Malin
Jag är i vecka 21 (20+3) och har inte märkt att jag är gravid alls. Förutom att jag var kissnödig mycket innan. Har precis börjat känna svaga sparkar och magen har precis börjat växa typ en millimeter. ;)
SvaraRaderaVi har försökt i mer än 4 år och jag kan ärligt säga att trots att vi varit på flera UL och sett Bebis - så kan jag inte förstå det! :)
Kommer nog inte tro på det förrän magen växer lite mer och man känner Bebis tydligare.
Denna graviditeten kommer bli bra för Er! Måste vara en stark krabat som fixat allt själv.
Dessutom så kommer Dutt och Snöis inte tillåta annat än att det går bra.
Grattis till Er och lycka till! :D
Kram
Man blir nog mer nojig när man varit med om barnlöshet, ivf, missfall mm så det är inte konstigt att du känner så! Du vet ju att symtomen varierar beroende på dag och jag hoppas att du snart får göra ulj så du blir lite mer lugn. Men visst kommer du "hålla" på så här de kommande 30veckorna, men det är föståeligt! Kram
SvaraRaderaRäknar man inte veckor efter sista mensens första dag? Då spelar det väl ingen roll hur lång cykel man har och när ägglossningen inträffade? Eller är jag helt ute och cyklar?
SvaraRaderaAnna...
Vilken dag man byter vecka och därmed vilket bf-datum man får beror också på när ägglossning/befruktning sker också. Jag är som sagt inte jättekunnig på detta då jag alltid veta när min ägglossning varit vilket ju blir vecka 2+0.
RaderaDåliga känslor i graviditeten får man ju räkna med men för dig måste det kännas så mycket större.
SvaraRaderaMen nu bara är det så att det är er tur, nu blir det bebis! Oddsen är på er sida men tyvärr kan man ju inte hjälpa att man är orolig som tusan.
Kram Lo
En vän till mig som varit gravid fyra gånger (två missfall och två fina barn) sa till mig när jag nojade om symtom, att alla hennes graviditeter varit olika. Det lugnade mig lite.
SvaraRaderaSjälv har jag i denna graviditet fått alla symptom som jag haft tidigare, men betydligt senare och jag funderar på om det kan vara skillnad i att vi körde ostimulerat FET med de två tidigare gångerna var ivf med hormoner. Men jag har också oroat mig även om jag inte har din historia, så det är verkligen fullt förståeligt.
Kram
Man kan ju må väldigt olika under olika graviditeter också, så även om det inte alls skulle kännas som de tidigare gångerna behöver det inte betyda att nåt är fel. Det kommer att gå bra nu, det måste det göra!
SvaraRaderaJag har två barn (11 och 18 år) och det enda jag har märkt när jag varit gravid, är att mensen uteblivit. I övrigt ingenting - jag har kort och gott aldrig mått bättre än när jag varit gravid (vilket kanske kan kallas ett symtom, förstås).
SvaraRadera/M
Vi följer dig och håller våra tummar!
SvaraRaderaVa häftigt att det bara skiljer knappt 2 veckor mellan våra graviditeter! Du har så rätt Anna, vi är båda värda att detta ska gå bra :) många varma kramar!
SvaraRaderaUSch det är så jobbigt med den där väntan! Jag har gjort ultraljud i vecka 7-8 flera gånger bara för att kunna lugna mig själv eller slippa gå till vecka 12 innan missfallen sätter igång. Som du säger tolkar man minsta lilla symptom dåligt, och alla säger olika saker, att det är normalt och det är normalt, osv.
SvaraRaderaHoppas hoppas på att det är som det ska!! från en som också väntar och väntar :)
Jag glömde säga att jag tror på åttonde gången gillt, ivf eller inte! Och ja, det är skitjobbigt att vänta. Man får nog acceptera det...
SvaraRadera