Den konstiga känslan av chock och overklighet sitter fortfarande i. Jag har haft tusen tankar i huvudet i natt och har därför sovit jättedåligt. Idag gick jag till och med upp innan klockan ringde vilket aldrig sker annars...Jag försöker att få in i huvudet att vi i början av nästa år kommer att bli föräldrar igen. Jag vågar inte tro att det kommer gå bra hela vägen, men någonstans långt borta känner jag det - Hoppet!
Idag minns jag också de känslor vi hade för ett år sedan - Den dagen som vi begravde vår förstfödda son. Jag kommer aldrig glömma den känsla det vara att sitta bredvid den lilla kistan med vetskapen om att däri låg vår lilla lilla efterlängtade pojke tillsammans med två hemmasydda röda tyghjärtan och en litet mjukisdjur i form av en kaninpojke.
Den här sången sjöng solisten. Den är så fin och passande: Jag ska alltid älska.
Så fint, sorgligt och smärtsamt. Tårarna rinner för fullt. Å så detta mirakel som just nu gror i din livmoder det är magiskt, Dutt måste svingat ett trollspö åt er familj. Himmelsk kärlek !!!!
SvaraRaderaWow alltså! Ibland pratar folk om mirakel... Igår såg jag att det är utförsäljning på såna här: http://shop.textalk.se/se/article.php?id=25226&art=10629248
SvaraRaderaDu borde skaffa en! :-)
Håller alla tummar å tår för er å lilla livet.
Kram!
hej...har följt din blogg ganska länge och blev så underbart överlycklig när jag såg ditt plus, har själv plussat för bara ca en vecka sen och jag blev sååå lycklig..kan tänka mig att det känns tusen gånger bättre för er efter allt ert kämpande...är det några som förtjänar detta så är det ni...önskar er allt gott! Kommer följa eran resa till en liten bebis i famnen...tänk, nästa år får vi båda se våra guldklimpar....
SvaraRaderaHerregud så roligt för er!! Har gått in på din blogg flera gånger idag för att se att det verkligen är sant. Ringde tillochmed min man och berättade nyheten. Det här är ni SÅ värda, jag håller mina båda tummar att allt går bra nu... Själv är jag i v 15 efter en ivf och fattar fortfarande inte att mirakel kan ske.
SvaraRaderaStor kram till dig och din man!
Hoppet finns alltid inom oss, vi är många som känner att du kommer lyckas hela vägen nu! Så himla roligt för er!!!! Kram
SvaraRaderaGrattis!
SvaraRaderaJag är i nästan samma sits som du (vår IVF-pojke klarade sig och är nu en pigg 1,5 åring).
I februari i år märkte jag att jag var mkt anfådd, och mensen var sen (inte ovanligt då jag är oregelbunden). Och när jag tog ett gravtest så var det positivt ! Helt galet!
Kan säga att jag nu är i V20 och har fortfarande inte riktigt kunnat förstå/ta det till mig....
Känns så overkligt att det kan vara så enkelt.
Stort grattis !
Förstår hur du känner!
SvaraRaderaMassa KRAMAR
C
Här kommer det återigen ett stort grattis till er. Kram
SvaraRadera