Redan när vi var på Neo med killen bara några dagar efter förlossningen kände jag att min reumatiska sjukdom började göra sig till känna med frossa och febertoppar på över 38 grader. Dessutom var då min huvudvärk fortfarande en envis följeslagare.
Någon vecka senare hade jag telefontid med min läkare och vi bestämde då att jag skulle börja med Humira igen så någon dag senare satte jag en sådan spruta i magen. De första dagarna efter kände jag ingen skillnad vare sig när det gällde febern eller huvudvärken, men sakta men säkert dämpades både huvudvärk, febern och frossan.
Nu, efter att ha tagit tre Humira-sprutor (ta en spruta varannan vecka) så har jag ingen feber och frossa och huvudvärken har också försvunnit. Den kanske inte försvunnit helt, men nu känns den normal. Jag vaknar nu inte om nätterna med en huvudvärk från helvetet. Det som väcker mig om nätterna nu är Olle och det är tusen gånger bättre än att vakna av att huvudet håller på att sprängas.
Dessutom håller jag på att trappa ner kortisonet också. Varje gång jag tar sprutan sänker jag dosen med 1,25 mg. Under graviditeten och tidigare har jag tagit 10 mg. Nu är jag nere på 7,5 mg och mitt må är att komma ner i 2,5 mg.
Hade jag ammat så hade jag inte kunnat ta Humira och jag vill inte tänka på hur dåligt kroppsligt jag hade mått nu i så fall. Trots att jag många gånger per natt vaknar av Olle så är jag relativt pigg på dagarna och orkar ta hand om honom och orkar göra andra saker som att ta långa promenader med vagnen.
Det är så skönt att må bra!
Underbart att höra!!
SvaraRaderaFantastisk medicin det där. Min lillebror tar Remicade för sin Chrons och är så gott som symptomfri. Från att ha varit döende. Det är tur att vi bor i Sverige!
SvaraRaderaTyvärr kunde inte jag börja med Remicade igen då man tydligen kan få kraftiga allergiska reaktioner när man haft uppehåll med den mer än tre månader.
RaderaDet är intressant att du berättar om din sjukdom i samband med att ha fått barn. Jag har själv RA och Sjögrens och är (förhoppningsvis) snart i planera barn-stadiet. Självklart har jag mycket frågor, funderingar och oro i tankarna och läkarna kan ju inte svara på allt. Så tack för att du berättar!
SvaraRaderaHärligt att det fungerar så bra!! Tänk, du kan få må bra OCH ha Olle där....
SvaraRaderaMånga varma kramar till er!!
Så härligt att läsa dessa rader! Att det känns bättre och bättre, du låter så positiv!
SvaraRaderaJag hade det inte helt lätt efter sonens födelse, men det är otroligt skönt när det vänder. Ha det underbart och njut av livet tillsammans!!! Kram Maria
Vad skönt för dig! Jag har tänkt skriva och fråga flera gånger hur du mår men tiden räcker aldrig numera :)
SvaraRaderaSâ skönt! Jag äter kortison nu under graviditetens sista veckor eftersom att jag har en märkliga utslag under graviditeten (pemhagoid gestationis). Jag undrar om du fick kortison intravenöst under förlossningen? Min läkare menar att om man gâr pâ kortison under gravidteten sâ är detta nödvändigt... Och därför vore det bäst att sluta helt med kortisonet nâgon vecka innan förlossningen. Ha det bra och njut av hälsan.
SvaraRaderaJa, jag fick kortisondropp under förlossningen, men jag hade inget uppehåll med tabletterna.
RaderaVad glad jag blir av att läsa att du mår bättre av Humira. Vad skönt att ni bestämde att du skulle börja så snart. Som jag har skrivit väntade jag ju alltför länge med att återuppta sprutandet så det tog flera månader innan jag började känna någon bättring, det hann snarare bli ännu lite sämre innan det vände. Nu har jag injektionspennan, men innan graviditeten hade jag den förfyllda sprutan. Vilket använder du?
SvaraRaderaDet viktigaste är att du mår bra så att du kan ta hand om din son, och det kan du nu och han kommer att växa upp alldeles utmärkt genom er flaskmatning! :) Kram till er
Jag använder den förfyllda sputan. Jag tycker det gör väldigt ont när man sprutar in vätskan.
RaderaÄr pennan smidigare? Är den som en insulinpenna eller?
Ja, pennan är som en insulinpenna. Det var min läkare som rekommenderade den som ett smidigare alternativ. Jag tycker dock den kan göra lite ondare än sprutan för när man trycker på knappen så skjuts nålen in med fart, med sprutan kontrollerade jag ju själv införandet av nålen och även injektionstakten, medan pennan pressar in vätskan av sig självt. Ok, jag kunde vara lite mjäkig med takten, kanske det jag saknar, att kunna fega lite? ;)
RaderaDen är ju mindre ömtålig att frakta än vad jag upplevde sprutan var, men samtidigt var den ju lättare att göra sig av med då man var borta genom att bara knipsa av nålen så kunde resten kastas i vanliga sopor, medan hela pennan måste kasseras i särskild behållare.
Det jag upplevde som största fördelen av att ha haft sprutor var ju att IVF-sprutorna hade jag inga problem att ta själv. :)
Härligt att du mår bättre!!! Kram
SvaraRadera