En anonym läsare skriver i en kommentar "Jag undrar lite hur det fungerar med den här medicinen som du tar,Humira,ökar den chansen att du blir gravid på "naturlig väg"? Det kan ju faktiskt vara så att nu när ni bestämt er för att ta en liten paus och kopplar bort det, att det är då det händer.Jag hoppas det för er skull,så ha mycket sex ;)."
Jag vill inte på något sätt förringa din kommentar och jag är tacksam för att du läser och kommenterar!! Men...
Att höra att man blir gravid för att man tar en paus är bland det värsta man kan höra när man varit i denna barnlöshetscirkus i fyra år.
Att man blir gravid om man slutar tänka på det är en av många myter som måste försvinna. Det finns en mängd såna myter bland annat:
*"jag känner ett par som adopterade, då blev de gravida".
*"köp en hund".
*"åk på en semesterresa så ska du se att du blir gravid".
Min ägglossning blir inte mer regelbunden bara för att vi tar en paus från ivf-behandlingarna.
Min ägg befruktas inte lättare för att vi åker på semester.
Mitt befruktade ägg fäster inte lättare för att vi adopterar.
Ingen läkare har sagt till oss att vi inte ska kunna bli gravid på egen hand, men eftersom mina ägg inte blir befruktade utan icsi-hjälp (spermien sprutas in direkt i ägget) så är nog möjligheten att bli gravid på "naturligt" sätt ganska liten.
Medicinen Humira som jag nu börjat ta gör att immunförsvaret hämmas vilket kan underlätta att ägget fäster, men för att det ska fästa är det ju en förutsättning att det först blivit befruktat... Vi kan sexa på i sommar för att vi känner för det, men till 99,9% säkerhet kommer vi ändå behöva genomgå den planerade ivf-behandlingen i höst för att ha en möjlighet att bli gravida.
Dessa myter måste försvinna!! Detta är en av orsakerna till att jag skriver och delar med mig av min historia. Kanske kan någon lära sig något om hur det är att inte kunna få barn på "naturlig" väg. Många tror att om man sexar några gånger så är det klappat och klart och nio månader senare kommer det en frisk bebis.
Så är det inte för alla. Inte ens när man väl blir gravid behöver det betyda att det blir ett barn nio månader senare. Många tragiska saker kan ske innan dessa långa nio månaderna har gått.
Gud vad jag känner igen mig i det du säger. Jag tror aldrig folk kommer förstå, Anna. Det är okunskap. Vi vill ju inget hellre än att bli gravida på naturlig väg, men när en massa år passerar och man har provat allt flera gånger om är man liksom tvingad att be om hjälp. Jovisst, mirakel kan ske för vissa, men långt ifrån alla. Jag brukar stänga av min hörsel när människor kommer med sina "goda" råd. Är säkert välment men man tar väldigt illa upp./ AH
SvaraRaderaTACK för att du belyser detta, kan inte göras nog med gånger..
SvaraRaderaKram och glad påsk
Jag håller med dig helt och hållet! De här mytena måste försvinna!
SvaraRaderaJag blir också så fruktansvärt trött på de där kommentarerna! Klart man inte funderat särskilt mycket på det här om man inte varit i vår sits. Men vi som får höra det här jämt och ständigt, vi som vet att det inte stämmer, vi blir trötta och irriterade. Bra att du skriver om det.
SvaraRaderaGlad påsk!
Kunde inte skriva det bättre, håller med dig till fullo!
SvaraRaderaJag hoppas att folk säger det för att dom vill försöka säga något "bra" något uppmuntrande. Att det blir fel i slutändan var nog inte dennes tanke. Jag kan inte sätta mig in i din sits. Jag vet bara hur mycket förtvivlande som når ut ur dina texter. Hur jobbigt det är för dig. Jag kommer aldrig säga att jag förstår. För jag vet inte. Jag har aldrig varit där. Jag vill inte veta, jag vill inte att någon ska behöva förstå det du och många andra par går igenom. Försöka tänka sig in hur livet skulle vara utan sina barn går inte. Att försöka tänka hur det känns för dig är omöjligt.
SvaraRaderaJag hoppas med hela mitt hjärta att det kommer ett barn till dig och din man snart.
Hoppas jag inte trampat dig eller någon annan på tårna. Det är svårt att skriva ( är ingen skribent ) utan att någon missförstår det man skriver. Tala är bättre än text.
Kramar
Har hört flera gånger att jag liksom på nått vis stressat fram mina missfall, att jag tänkt för mycket på det, velat för mycket liksom. Var tom hos en gynekolog som skulle vara kännd för att hjälpa till med allternativa behandlingar, vet du vad människan gjorde? Skrev ut p-ring och sa att jag skulle tänka på något annat i ett år och sedan vips skulle det ordna sig! En gynekolog sa det!
SvaraRaderaMen samtidigt vill väll folk säga något uppmuntrande... Fast det är inte så uppmuntrande att lägga något på en som man absolut inte kan göra något åt.
Jag kanske är fel person att skriva om detta med tanke på min ålder på snart 19år, men väldigt bra skrivet Anna! Vi blir såklart redan som unga inpräntade att vi ska använda alla skydd när vi har sex för vips så blir det ett barn...
SvaraRaderaVådå vips? När ska vi belysas med att barn inte något som man skaffar bara för att man känner för det senare, barn är något man får om man har TUR, Det är ett ständigt lotteri med den vackraste vinnsten en människa kan föreställa sig!
Jag har själv varit helt inställd på att barn får alla människor eftersom det är det jag har blivit lärd! Men det kommer att komma en dag som jag själv längtar fruktansvärt mycket till då jag får delta i det där lotteriet.
Det kanske kommer en dag då jagsjälv inte kan få barn.Vad ska jag då tro om mig själv, hur ska jag då våga söka hjälp, hur ska jag då glädjas åt andra om jag inte kan "framställa" ett barn, något som jag har blivit lärd, ska vara det självklaraste i världen.
Vi måste börja upplysa dagens ungdomar att det inte finns något "normalt". Det är inte fel om man behöver hjälp, för barn är inget man skaffar, barn är något man får om man har tur.
Jag läser din blogg dagligen i hopp och tro om att det snart ska vara eran tur!
Många påskkramar uppe från norr!
Hear hear. Håller med dig - nästa gång nån jäkel säger att jag ska slappna av, tänka på nåt annat, vara positiv, och favoriten, ALLA känner någon som hade försökt bli gravid jääääättelänge, sedan hade de en stor fest och blev skitfulla och kanske tog något litet party-pill - och vips så blev de gravida!! Och så är det meningen att man tacksamt ska säga "men GUD vad roligt, då går jag ut och super skallen i bitar och ser fram emot en bebis om 9 månader!" Speciellt hör jag detta nu eftersom jag slutade dricka för ett halvår sedan... Nu har till och med akupunktören sagt att jag ska ta några glas och "ha kul". Man får spader.
SvaraRaderaJag tror man ska akta dig för att dra alla över en kam. Själv är jag ganska övertygad om att man kan sätta psykologiska spärrar som förhindrar att man blir gravid. Precis som kropp och psyke hör ihop när det gäller mycket annat. Jag har flera exempel från min närhet där jag är ganska övertygad om att när man bytt fokus och mår lite bättre, har en graviditet plötsligt skett, det gäller till och med mig själv! MEN! Därmed inte sagt att det inte finns ofrivilligt barnlösa där avsaknad av barn beror på helt andra saker som att man tex låser sig rent mentalt. Rent fysiska problem som helt enkelt försvårar eller omöjliggör en graviditet på egen hand eller ens med hjälp av IVF. Och då har jag full förståelse för att man blir trött och less på kommentarer som "ut och res så ska du se att det blir barn". Men att det skulle vara en myt, nej det tror jag inte på. Men den gäller inte för alla, långt ifrån. Vi är alla väldigt olika helt enkelt. Lycka till i fortsättningen med barnalstrandet! Hälsningar Lena
SvaraRaderaBra skrivet. Fick själv höra efter mitt andra missfall att det var jag som framkallat det för att jag oroat mig för just det. Men jag behövde inte vara ledsen för det finns tydligen tabletter man kan ta. Detta goda råd kom från en vän, numer fd vän. Okunskap och idioti är ibland för nära.
SvaraRaderaJag kan inte ens räkna gångerna jag har hört det nu, när jag faktiskt blev spontant gravid med andra barnet. "Men tror du inte att det är så att nu när ni har barn så slappnade ni av och då blev du gravid?" Och ofta i kombination med klassikern "Man hör ju ofta om folk som adopterar och sen blir de gravida." Gaaaaahhh!!! Känns inte kul att vara ett "levande exempel" på att det faktiskt är så att det funkar om man slappnar av, för det måste ju ha varit därför vi blev gravida den här gången? Suck... Nej, det tror jag inte ett dugg på! Ibland säger jag ifrån att det inte finns några vetenskapliga belägg för att avslappning gör att det blir barn, och att statistiken vid adoption säger att mindre än 5% av de som adopterar blir gravida. Men oftast orkar jag inte längre, är så trött på att höra det hela tiden...
SvaraRaderaJag tror att människor är livrädda för det oförklarliga. Man vill alltid veta varför även fast det inte alltid går att veta varför. Så folk vill liksom hitta förklaringar, som att barnlöshet handlar om stress eller att man låser sig mentalt. Jag har till och med hört att det skulle bero på ren inbillning... Det oförklarliga skrämmer för att då kam det ju även drabba mig, man vill ha ett recept på att gör jag si eller så drabbas inte jag. Men riktigt så enkelt är det ju inte. Läkarvetenskapen har inte svar på alla frågor kring barnlöshet ännu, mycket är fortfarande bara tyckande. Det är inte vad kvinnan gör eller inte gör som avgör om man blir gravid eller inte, det är mer komplext än så.
SvaraRaderaHoppas ni kan slappna av och njuta av sommaren så ni är redo för nytt försök i augusti. Kram
Tänk inte på det sa en arbetskamrat! Nähä jag ska inte tänka på att vi kanske aldrig skulle få barn och att vi försökt i 5 år på vanligt sätt och ivf/icsi. 5 återföringar vid detta tillfälle.Man kan INTE tänka på något annat!
SvaraRaderaVi har inte/ingen? chans att få barn utan IVF/ICSI då mannen har få och slöa spermier + jag har endometrios, autoimmun sjukdom + att jag vet inte om det är stopp i äggledarna på grund av ärrbildning av endo, antar att vänster är förstörd. Vi har medicinsk stopp för naturlig graviditet.
Det är kanske annorlunda med oförklarlig barnlöshet. Men det sägs att chansen är lite mindre att bli gravid med ICSI, alltså om man behöver det. Då är det svårt på det vanliga sättet.Chansen är nog 0.00000000000001% att ett mirakel ska ske.
Till och med min mans föräldrar sa: Nu när du är gravid kanske det blir ett syskon på naturlig väg! NEJ, det är fel på oss båda, det är medicinskt stopp för oss!
Kram
Word. Kunde inte sagt det bättre själv..
SvaraRaderaSå sant! Men med din blogg och din öppenhet tror jag verkligen att du gör en skillnad. För de flesta människor tänker nog inte ens på att den kommentaren kan vara sårande, för de har ingen aning om vad ofrivillig barnlöshet kan bero på.
SvaraRaderaTack för ditt fina skrivande, och många kramar till er!
Det är ju så sanslöst detta - och så känner ju alla någon som... men även om man gör det så vet man inte hur mycket som finns i historiken. Visst händer det att par som förlorat sina barn, gjort 7 IVF:er och lagt sig ned att vila blivit gravida - det händer därför att många av oss har lite kvarvarande ägg, några friska pigga spermier och plötsligt bara händer det - det händer INTE för att de just då tog vila. Det bara händer ändå (många som känner mig använder mina föräldrar som exempel: de slutade försöka och *vips* var mamma halvvägs med bror innan någon fattade... Jodå, visst var det chockerande... men *vips* var 8 år!!! om det fungerat att lägga ned hade det hänt förr snarare än senare... och det kan väl kanske inte betecknas som lyckat att plötsligt vara en halv graviditet iväg bara sådär).
SvaraRaderaJag har hört att om jag bara träffar någon så ska jag få se *blink blink* Efter alltför många såna ideer stängde jag dörren, spände ögonen i kollegan och sa ungefär: "Jag vill inte höra mer om detta. Jag kommer inte bli gravid. Det kan finnas ett eller annat fint ägg men mina äggstockar tror de är dubbelt så gamla som jag!! Kanske träffar jag en fru som kan bli gravid med mig - men det var inte så du menade eller hur???"
Det är inte dumt, det de säger. Men det är sagt ur okunnighet av någon som inte vet vad som ligger bakom alla *vips* som faktiskt finns...
Det er så mange gode svar her at jeg egentlig ikke har så mye å tilføye. Må bare si meg enig med FC her - folk vet jo ikke noe om hva som ligger bak sånne "vips". Og det er selvsagt tilfellene "uforklarlig barnløshet" som kan oppleve dette. Vi havnet selv i den kategorien og tjener nå antakelig som et av de forhatte eksemplene for noen, men sannheten er at da jeg ble gravid og det gikk bra hele veien så var det rett etter et ivf-forsøk der embryoene ikke festet seg, men kroppen min var antakelig fremdeles full av hormoner fra medikamentene i forsøket og dermed fikk vi litt utilsiktet assistert befruktning som for omverdnen kan se ut som "Åh, de slappet av og vips ble hun gravid!"
SvaraRaderaJeg føler inderlig med deg og mannen din og håper så veldig at dere snart får oppleve at dere blir gravide og at alt går bra.
Varme klemmer!
Det är inte lätt att vara närstående till en ofrivilligt barnlös heller ska ni veta! Det stämmer, vi kan nog aldrig helt och hållet förstå hur det känns för er, och hjärtat blöder när man till exempel läser Annas blogg och inser att det ej gått vägen denna gången heller. Men vet ni vad jag är trött på? (gäller ej dig Anna utan mer mina personliga erfarenheter) Jag är så förbannat trött på när ingenting är bra, om man inte vidrör ämnet är man okänslig, försöker man peppa så är det fel och man säger "fel" saker, om man försöker vara neutral eller "normal", alltså lever på med sitt liv och sina barn och finns som stöd till den barnlösa (lyssnar och stöttar så gott man kan) men ändå glädja åt sina egna barn, då är det fel!! Det blir så konstlat, hela relationen blir så konstlad och man vill inget illa utan vad man än gör och säger så blir det fel! Det känns som att den barnlösa lever i en bubbla som man ska förväntas förstå fast man omöjligt kan, och man vågar knappt vara normal till slut i dennes närhet. Långt inlägg blev det men det jag försöker säga är att vi som ej är ofrivilligt barnlösa inte vill Er något illa och kan omöjligt förstå och veta vad som är de rätta orden, vi gör så gott vi kan!! Det är som jag sa när jag blev påhoppad efter att ha försökt muntra upp en ofrivilligt barnlös: Vad ska vi annars säga än de positiva orden? Ska vi vara negativa? säga, neej du har rätt, du kommer nog aldrig få något barn! Det är ju sjukt! Det är klart att vi vill försöka vara stöttande och starka, smitta av oss med positiv energi när den andra är ledsen och negativ! Sen är kanske inte orden precis som ni önskar men herregud...
SvaraRaderaJag är som sagt en anhörig till en ofrivilligt barnlös och relationen har blivit förstörd på grund av just det här, personen släpper inte in i sin bubbla och allt man säger är fel trots att jag gör mitt bästa, jag är så trött på detta!!
Hoppas att ni förtår mig rätt, ville ge en anhörigs syn på detta! Önskar Er alla ofrivilligt barnlösa att ni kommer få era små guldklimpar snart, jag lider med Er!
/en som kommer fortsätta att säga det hjärtat vill säga så länge avsikten inte är att såra!
Jag beklagar att din relation till din barnlösa anhöriga blivit förstörd. Att vara anhörig är naturligtvis inte lätt heller - hur mycket ska man fråga och bry sig och så vidare... Som sagt kan man som utomstående omöjligt förstå allt, men samtidigt måste man som den barnlösa tänka på det också. Dom runt omkring KAN inte förstå allt man går igenom. Bara det med alla medicinska termer är ju en djungel för den som aldrig varit där.
RaderaJag tycker det är jättetråkigt att er relation blivit dålig på grund av barnlösheten. Visst lever man i en bubbla som barnlös många gånger, men samtidigt måste man bevara de relationer som man har.
Även vi som barnlösa måste ha förståelse för er icke-barnlösa. Ibland är det naturligtvis svårt, men det måste vara ett "givande och tagande".
Kram till dig
Vilket viktigt å bra inlägg å många bra kommentarer som alla (å kanske särskilt de som inte själva är ofrivilligt barnlösa) kan lära sig mycket av vad gäller bemötande å relationer.
SvaraRaderaLängtan - ursprungskommentaren var nog säkert enbart välment å en genuin undran om ifall medicinen kan tänkas ha nån påverkan på tillståndet. Men jag förstår din å andras trötthet på att hantera alla välmenta kommentarer som dock bygger på just myter. Det är inte kul att behöva vara en som ska lära andra en massa.
Kram!
Jag kan hålla med om att myter inte hör hemma i denna typ av forum. Jag blir själv dödstrött på de. Den senaste jag hörde var om ett par som blev gravida efter att de skaffat hund.
SvaraRaderaDäremot kanske jag ger mig ut på ett minfält när jag säger att jag även kan hålla med Anonym som skriver om sina erfarenheter av att vara anhörig till en som är ofrivilligt barnlös. Vi måste få leva i vår bubbla för vi har sånt fokus men var går gränser där vi blir egoister? Hur mycket kan vi kräva av nära och kära? Jag befinner mig själv i bubblan emellanåt och mår riktitg pissigt och tycker att livet är ett rent helvete och ser bara svart. Just nu mår jag ganska bra och det kanske är därför jag är mer mottaglig av vad Anonym skriver.
Kram!
Kunde inte skrivit det bättre själv. Vet inte hur många gånger jag fått höra att om jag bara slutar tänka på det så ska det nog gå bra... Hur ska man sluta tänka, och varför fungerar det för andra, som tänker lika mycket...?? Det ÄR inte lätt att vara anhörig/nästående till en ofrivilligt barnlös, men vissa saker behöver man inte höra... Jag är numera på "andra sidan", stolt mamma till en dotter, och jag önskar av hela mitt hjärt att andra ofrivlligt barnlösa får uppleva samma lycka.
SvaraRaderaStor kram och lycka till <3
Håller med dig...
SvaraRaderaDet är nästan så att jag vill strypa de personer som fäller sådana kommentarer. Vet ju att de menar väl, men har man hört det tusentals gånger så är det inte så kul längre. Och hur lätt är det att koppla bort det när man ständigt blir påmind om det!!! Önskar att folk tänkte lite längre än näsan räcker ibland. Tror de verkligen att vi inte fått den kommentaren innan????
Hoppas verkligen att du inte ger upp hoppet. För vad blir vi utan hopp?
Det är viktigt det anonym skriver om att vara anhörig. Vi måste hjälpas åt båda 'sidor' att ändå göra något hållbart av situationen. Det är så typiskt att det ska behövas en blogg och kommentarsfält för att kommunicera! Eftersom man aldrig kan förstå, och alla är olika, så tror jag att det bästa man kan göra är att KOMMUNICERA! fråga vad den andra behöver för stöd. Bara säga att jag kan inte förstå, men vill vara ditt stöd, vad behöver du av mig, kan jag få dig att må bättre?
SvaraRaderaDet gäller oavsett vilken sorg eller problem man är utsatt för, inte bara barnlöshet. Håller ni med?
Och som barnlös, försöka se välviljan även om det är svårt, och förklara att de orden sårar.
Och för båda att vårda det man har i livet som är bra - de relationer man tycker om tex! Båda parter får nog inse att det FINNS ingen tröst, förutom ett barn. Så fort man börjat försöka skaffa barn kommer det alltid att vara något som saknas tills barnet kommer.
Och vad gäller kommentarer om att slappna av och liknande, så upplever iaf jag att det värsta, det är att det känns väldigt nedlåtande - jag som är inne i det här och försökt få reda på allt som kan påverka, vad får dig att tro att jag inte redan hört detta? Tror du jag är dum eller? Och dessutom som flera sagt, det är inte bara så enkelt. Så undvik att vara så specifik i din uppmuntran. Ett allmänt stöd, utan för många ord, räcker ofta långt.
Ha det bra, alla! Och lycka till:-)