Ungefär en månad efter att Dutt kom beställde jag boken Om lilla mig. Boken är som "Mitt första år" fast för barn som inte fått leva. I boken har vi fyllt i lite om händelser som förlossningen, begravningen och andra högtider under året.
I boken kan man också sätta in bilder på oss själva, magbilder och lite andra bilder på händelser som hänt under året. Jag känner att jag vill ha klart den här boken tills 1årsdagen och då är det just bilder som inte är framkallade. Därför har jag nu ägnat mig åt att leta igenom nästan ett års bilder där Dutt är i fokus. De jobbigaste bilderna har jag inte valt ut än och det är bilderna på Dutt. Det är länge sedan jag tittade på dom, men kände att jag idag inte riktigt orkade klicka på den mappen som heter "Förlossningen".
Dessutom ska jag inför 1årsdagen framkalla bilder till ett album som innehåller bilder från plusset i slutet av januari förra året och fram till nu. Det albumet skulle då innehålla bilder från det första graviditetstestet, första ultraljudsbilden, bild på Dutt, bilder från begravningen, asksättningen och bilder från minneslunden under de olika årstider som gått. Ett minnesalbum helt enkelt! Orkade inte ta tag i det idag också, men målet är att göra det de närmaste dagarna så att de hinner bli framkallade och insatta i ett album till den 17 maj.
Dagens positiva: En lugn söndag utan något måste. Skönt!! Dessutom är allt det jag skrivit ovan positivt då jag så länge tänkt att jag skulle ta tag i det. Idag blev i alla fall lite av det gjort.
Förstår att den mappen måste vara oerhört svår att öppna, många känslor som kommer tillbaks och de som finns blir starkare! Men det är fint att du har ett sådant album, Dutt är ju ändå eran förstfödde och det kan kännas bra för hans syskon när de blir äldre att ha ett album om sin ängla storebror! Kram
SvaraRaderaÅh så fint att göra ett album som minne. Men så svårt. Du är stark som orkar. Kramar från mig.
SvaraRaderaUnderbart att du tar dig tid och ork att göra detta. Det är nog ett viktigt steg i din sorgebearbetning. Det är viktigt att inte glömma. Man måste nog lära sig att leva med och hantera sorgen, inte försöka stoppa in den i något mörkt hörn. Då mår man nog inte så bra.
SvaraRaderaTänker på dig, och det svåra du måste gå igenom när du gör detta minnesalbum. Men du mår nog bättre sen när du gjort det. Och Dutt kommer ju alltid att vara storebror till era kommande barn, så glöm inte bort honom. De kommer att vilja veta, och ha frågor om honom, så då har du detta fina album att bläddra i tillsammans med dem...
kram
fia