måndag 19 december 2011

Julen är här - utan barn

Nu är åter en jul här och även denna jul blev en jul utan barn. Man hör alltid folk säga att julen är barnens högtid. Om man inte har några barn då? Ska man då inte fira jul?

När vi började förska bli gravida i april 2008 tänkte jag att julen samma år skulle bli den sista utan barn. Att vi julen 09 skulle ha en liten som drog tills sig allas blickar. Den julen kom och gick utan att något barn hade kommit till oss. Naturligtvis tänkte jag även då att det var den sista julen utan barn.
Innan jag visste ordet av var det helt plötsligt jul igen. Julen förra året, 2010. Då hade vi bara tre veckor tidigare fått ett negativt graviditetstest på vårt tredje ivf-försök. Sorgen över det låg som ett täcke över julstämningen. Skulle vi någonsin få fira jul med ett barn?

Så hände ju något!! I januari i år blev jag gravid. Den här julen skulle det äntligen finnas en liten krabat i huset under julen. Tänk vad underbart att få gå och handla alldeles för många julklappar till en tremånaders som överhuvudtaget inte förstår vad jul och presenter innebär. Tanken att 2010 års jul verkligen var den sista utan barn var oerhört skön att tänka.

Men, aldrig får man vara glad tillräckligt länge. Nu sitter jag här med fem dagar kvar till julafton och var är den där bebisen på tre månader som förundrat skulle sitta i sin babysitter och titta på julgranen och som allas uppmärksamhet skulle vara riktad mot?
Jo, han finns i minneslunden.
Alltså blev även årets jul en barnlös jul. I alla fall finns inga levande barn med.

Jag begär inte mycket, men om världen hade varit något rättvis hade jag i alla fall kunna fått varit gravid med Snöis nu i vecka 20 och någon av dessa dagarna fått gå på rutinultraljud. Det ultraljudet hade jag naturligtvis inte sett fram emot, men ändå.

Den här julen är en av de tyngsta och jobbigaste någonsin. Julen 2001 var också tung. Det var då den första julen utan mamma.

Vi försöker göra momenten. Det är en order från kuratorn. Därför har vi gjort knäck, kola, saffransmarsmallows, tryfflar, klätt gran och bjudit in vår närmaste familj på julafton.
 Tänk vad kul allt hade varit om Dutt hade fått deltagit i allt detta.
Tänk vad kul det hade varit att skickat julkort till släkt och vänner med tre namn. Nu skickade jag inga julkort alls istället.
Tänk vad kul det hade varit att slagit in julklappar och på julklappsetiketten kunnat skriva "God jul Dutt önskar Mamma och Pappa".

Tänk.

Jag vågar inte tänka att det här är den sista julen utan levande barn. Jag har gjort det så många år nu utan resultat. Men innerst inne finns ett litet litet hopp om att 2012 års jul så är vi tre i familjen och att Dutt då äntligen har blivit storebror.

15 kommentarer:

  1. Åh, fina Anna!
    Jag har inga ord till tröst...
    Skickar varma tankar och en kram!
    jag ska hålla tummarna allt jag kan, och bara tänka bra tankar för både er och vår skull. Kanske nästa jul blir allas vår sista utan en liten?
    Jag tycker om att läsa din blogg o få del av dina känslor. Man känner sig ibland mindre ensam. Så Tack.
    Önskar dig och din man en God Jul.
    <3

    SvaraRadera
  2. Jag hoppas så! Både för er och för vår skull...

    Kram

    SvaraRadera
  3. Jag fortsätter hoppas för er skull! försök att ha en så bra jul som det bara går. Många kramar och tankar till dig <3

    SvaraRadera
  4. Det är så gräsligt orättvist... Önskar att nästa jul ska bli lättare

    SvaraRadera
  5. Jag önskar så att Dutt har ett syskon nästa år vid denna tid. Tänker ofta på er. Kram

    SvaraRadera
  6. Jag är en tjej som har nu följt dig något år men jag har aldrig skrivit något. Du ska veta att jag gråter när du gråter och jag gläds när du gläds. Jag vet att du/ni har det tufft just nu men samtidigt vet jag att er tid kommer. den kommer!!! du kommer få uppleva julen med ett barn i din famn. god jul på er och ta hand om varann.

    SvaraRadera
  7. Åh! Det är så jobbigt med jularna! Jag känner verkligen igen mig. Allt jag önskar är att få skicka sådana där "löjliga" bebis-jul-kort när man klätt ut den lill*.

    Istället gör jag som du. Skickar inte ett enda och försöker glömma bort att det är en till jul som vi "firar" barnlösa.

    Stor kram!

    SvaraRadera
  8. Hej! Jag brukar titta in här ibland. Ville bara säga att jag känner så med mer och det är svårt att hålla tårarna tillbaka när man läser dina inlägg om era motgångar och sorger. Vill önska er en god jul och hoppas med er att Dutt ska ha blivit storebror och ni föräldrar innan nästa jul.

    SvaraRadera
  9. Julen är verkligen något speciellt så jag förstår hur du känner. För mig blir julen en tid då jag funderar mycket, reflekterar, drömmer och önskar. Kanske kan den en gång bli lika lycklig som den är sorgsen just nu? Det hoppas vi för oss båda. För mig är julen verkligen jobbig just nu...


    God jul! Hoppas den blir ännu bättre nästa år!
    Kram

    SvaraRadera
  10. Vi håller tummarna att nästa jul blir en härlig jul med Dutts lillasyster eller lillebror!

    SvaraRadera
  11. Tack alla ni för era fina kommentarer!!

    Jag har sagt det förut men säger det igen: De värmer i mitt hjärta!

    SvaraRadera
  12. Jag känner så igen dina tankar - man tror att den här julen, då ska allt vara annorlunda... Julen innebär så stora förväntningar och det är så mycket fokus på familjen och barnen och jag säger som du - vad gör man då om man inte har barn? Vilken plats har man då?

    Önskar som du att nästa jul ska vara gladare än den här!

    SvaraRadera
  13. Adoptera då, eller blik fosterförelder? måste alla ha sina genetiska barn?!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sedan detta inlägg skrevs julen 2011 har det hänt en del.

      Radera