tisdag 4 september 2012

Vecka 19 (18+0)

Tänk att jag får fortsätta med dessa veckoinlägg... Det är ju bara för bra för att vara sant!
Enligt min app i telefonen ska Miraklet vara lika stor som en paprika idag. Jag tycker de där liknelserna alltid är lika roliga. Hur kan en liten bebis vara lika stor som en paprika?? Framför mina ögon får jag bilden av en tjock och rund paprika med ett bebishuvud på toppen ;-) Nå väl, jag hoppas att Miraklet inte är någon paprika utan en helt normal minibebis där inne i magen.

Jag vägde mig idag och jag har faktiskt bara gått upp cirka tre kilo sedan plusset. Jag tror att det är ganska okej. Jag trodde att vågen skulle visa mer med tanke på allt jag äter och att rör mig något mindre nu än tidigare.

Kroppsligt mår jag väl inte jättebra just nu. Huvudvärk, nackvärk och nästäppa som jag vaknar av antingen på natten eller morgonen. I natt vaknade jag vid tvåtiden av en grym huvudvärk så jag satt nere i soffan en timme ungefär för att sedan gå och lägga mig i sängen igen med ett antal kuddar under huvudet för att på bästa sätt motverka nästäppan. Följden blir ju att sovställningen blir jätteobekväm...

Sedan några dagar tillbaka har jag vid vissa tillfällen ont mitt på skinkorna som ibland strålar fram på framsidan av låren. Vet inte vad det står för. Foglossning? Ligamentsmärtor? Det kommer bara ibland och då främst när jag är ute och går. Jag kände det igårkväll när jag gick hem från bussen efter körövningen.

De kommande veckorna har för mig många viktiga delmål. Först rutinultraljudet den 12 september (vecka 19+1). Sedan är den 15 september också ett viktigt delmål (vecka 19+4). Då är jag lika långt gången i denna graviditet som när Dutt kom i maj förra året. Då har jag alltså varit gravid längre än vad jag någonsin varit. Den 18 september har jag gått halvtid. Det känns också speciellt. Jag vet att jag hade sett fram emot den dagen med Dutt, men snubblade precis på mållinjen... Det SKA jag inte göra den här gången!

7 kommentarer:

  1. Kan också vara ischias nerven som e lite klämd, de har än idag tyvärr. Absolut ska ni får uppleva den känslan som inte går i beskriva riktigt när man får sin lilla liv i famnen för första gången den är magisk

    SvaraRadera
  2. Det är nog ischiasnerven du känner av. Foglossning känns mer i svanken, där där fogarna lossnar i bäckenet, å ligamenten känns det i när det sträcker framme i magen på sidorna å lite längre ner:-)

    SvaraRadera
  3. hej!
    Gick in och blev jätteglad att allt går bra för dig och det verkar som att lite oro är borta nu när man läser dina inlägg:). Jätteglad för din skull.Se till att njuta och delmål är superbra, jag använde mig mt av delmål i graviditeten och även förlossningen med mitt barn...du är jätteduktig!!

    kramar från tjejen som skrev ( inlägget vad tjänar du och bebis på att du oroar dig?) :=).

    lycka till med allt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej igen! Ja, du har rätt att oron lagt sig lite. Framför allt efter ultraljudet för snart två veckor sedan då vi fick veta att hjärnan såg normal ut. Sedan finns ju oron över att andra saker kan hända, men jag försöker att se framåt så mycket som möjligt.

      sedan gillar jag inte att vara gravid, men jag kommer gilla det som graviditeten ger desto mer!!

      kram

      Radera
    2. skönt! Du är jätteduktig! Nu när min pojke kommit till världen (oroar man sig lika mkt som att vara gravid)..nästan mera....Så man får jobba med oron ständigt...


      Vill önska dig lycka till med knodden! Det kommer att gå jättebra!

      Det är väldigt olika hur man mår när man är gravid....jag mådde väldigt bra...och kände mig lätt i kroppen...och ut kom en bebis på över 4 kilo....blev lite överraskad att han var så stor:)...

      hoppas du får en trevlig dag

      hälsningar Maria

      Radera
  4. Självklart ska du kunna det!
    Det här är en stark liten bebis:)allt kommer gå fin fint.
    Som de andra har skrivit ischias...jobbigt till tusen men allt är värt det lilla knytet:)

    SvaraRadera
  5. Men vad fort det går! Känns som du skriver nya veckoinlägg ungefär varannan dag :)
    Själv närmar jag mig slutet av föräldraledigheten, och kunde jag stanna tiden så skulle jag...

    Jag hade antagligen, vad en barnmorska kallade det, falsk ischias. Som tur var bara sista veckorna och då gällde kryckor utanför lägenheten... Foglossning blir ofta bättre i vatten (alltså typ vattengympa), det blev tyvärr inte ischiasen... Hoppas smärtan håller sig på en "lagom" nivå.

    Lycka till med delmålen, ser fram emot att följa dem här :)

    SvaraRadera