Idag har jag äntligen orkat plocka bort saker som jag förknippar med min Dutt-graviditet. De mammakläder jag hann använda har lagts ner i en låda. Jag är så glad att jag kan ha mina vanliga kläder igen så jag slipper mammakläderna just nu. Dessutom har vi plockat bort gravidböcker, informationen vi hann få från Mödravården och de positiva grav-testen (klarade inte av att slänga dom). Dessutom hade jag dagen före ultraljudet börjat att sy en inredning till en vagga som jag skulle göra av en gammal rottingkorg. Den stod mitt i vardagsrummet när vi kom hem från ultraljudet. Då åkte den upp i det tomma sovrummet (tidigare kallat Dutt-rummet). Nu har den åkt ut i garaget.
Det är med smärta i hjärtat som alla dessa saker hamnat i lådor, garderober och i garaget, men jag försöker att ha ett litet, litet hopp om att sakerna trots allt snart kommer att tas fram igen.
Jag måste hoppas på det! Det finns inget alternativ.
Självklart kommer du få plocka fram dem igen, till Dutts kommande syskon!
SvaraRaderaKram
Jag hoppas verkligen att ni ska få plocka fram alla saker igen snart. Men jag förstår att det känns svårt just nu.
SvaraRaderaKram!
Jag har läst din blogg ett tag men har inte kunnat förmå mig att skriva någonting. Alla ord känns så futtiga och torra. Som om det är ord som man borde säga för saken skull.. I sorgen och hopplösheten, i mörkret och från djupet av mitt hjärta, jag hoppas att en spira av ljus ska lysa från den djupa brunn ni befinner er i och att ängeln som bar Dutt under sina vingar till himelen snart lämnar en liten korg med Dutts syster eller bror vilandes i. Tills dess, jag tänker på er.
SvaraRaderaVi hoppas verkligen att ni ska behöva plocka fram sakerna igen, till Dutts lillasyster eller lillebror. Vi tänker på er massor.
SvaraRaderaJa, det måste gå. Jag hoppas så för er skull!!
SvaraRaderaKram
Åh, jag hoppas att er Dutt kommer att få en bror eller syster! Jag tänker på er, ofta.
SvaraRaderaJag hoppas också av hela mitt hjärta att ni får plocka fram sakerna igen. Kram /Charlotta
SvaraRaderaJag hoppas också.
SvaraRaderaJag hoppas på att ni en dag blir gravida igen och får ett friskt barn.
SvaraRaderaKram
Kan tänka mig att det gör ont att plocka undan alla Dutts saker men det är samtidigt så skönt att läsa när du skrivit att du hoppas att du får ta fram dem snart igen, blev så glad när jag läste den meningen, det betyder ju att ni har massa kämparglöd kvar trots det tråkiga som hänt.
SvaraRaderaMånga varma kramar
Jag hoppas allt jag kan att ni får plocka fram sakerna en vacker dag! Stor kram!
SvaraRaderaMin syster har varit med om samma sak som ni, och hon har nu flera barn. De gjorde också flera ivf:er, men det gick lättare efter första barnet.
SvaraRaderaJag tänker på er ofta!
Jag hoppas också på det... att alla hans saker på vinden blir till ett litet syskon så småningom.
SvaraRaderaOch jag har inte heller slängt gravtesten. Jag har istället tänkt samla de saker som hör ihop med graviditeten - från det nyårskonfetti som föll i min väska till gravtester, ultraljudsbilderna, bilden på honom som född och bilder från urnsättningen - och samla dem till någon form av liten bok. Inte riktigt material för fotoalbumet men för en särskild bok om det jag ändå fick med honom. Jag samlar liksom de få minnen jag har - inte kan jag slänga gravtesterna heller!