fredag 14 oktober 2011

Dagen efter

Jag är förvånad över att jag mår så bra kroppsligt. Jag trodde jag skulle ha mera ont. Igår hade jag lite som mensvärk under eftermiddagen men det kunde två panodil och en Ipren avhjälpa. Idag har jag inte ont alls.

Jag trodde också att jag skulle blöda mera än vad jag gör. Just nu är blödningen minimal.

Skönt, så jag klagar inte...

Mentalt vet jag inte riktigt hur jag mår. Konstigt nog känns det också bra. Just nu i alla fall.

4 kommentarer:

  1. Visshet är nästan alltid skönare än ovisshet, hur resultatet än blir. Njut av de stunder du får må bra!

    Nu går det sannolikt inte att jämföra, men jag mådde ändå ganska bra efter mitt utomkveds. Det hann liksom inte bli en bebis i mitt huvud. Nu har ni redan misst ett "stort" barn, så känslorna är säkert helt annorlunda med er Snöis än med mitt X. Men man behöver inte må så dåligt.

    SvaraRadera
  2. Har följt dig lite spoadiskt från innan ni blev gravida med Dutt, ert gräsliga besked med honom och nu det som har hänt med snöis. Har egentligen inget vettigt att skriva som kan lindra något, ville mest bara lämna ett avtryck. Det är inte en rättvis värld vi lever i...

    SvaraRadera
  3. Skönt att du inte behöver ha mer ont i alla fall. Hoppas ni kan få en lugn skön helg tillsammans.

    SvaraRadera
  4. Vad glad jag blir när du i alla fall slipper ha ont i kroppen, då finns det kanske någon sorts rättvisa i världen trots allt. Hade du haft komplikationer efter skrapningen skulle jag haft svårt att tro på en rättvis värld. *Många kramar*

    SvaraRadera