tisdag 4 oktober 2011

Totalt jävla mörker

Jag hade en bra känsla när vi satt i väntrummet idag. Den känslan försvann ganska fort ska jag säga.
Läkaren sa innan jag lade min i gynstolen att fostret borde vara ca 15 mm idag. När jag väl ligger där letar hon efter hjärtljuden alldeles för länge. Ganska snart inser jag att hon inte kommer att hitta några. Hon mäter fostret till 10 mm. Hon misstänker alltså ett MA (missed abortion), vilket innebär att graviditeten stannat av fast kroppen inte har fattat det än...

Läkaren anser att vi borde ha sett ett hjärta idag då jag ändå är i vecka 7+6.
Efter ultraljudet pratar vi en stund och hon tror på en 10% ig chans att detta ska gå bra. För oss är känslan att det redan är kört. Vi kan inte hänga upp oss på de där 10%. Vi har aldrig haft turen med oss när det gäller detta så varför den här gången.

Nästa tisdag har vi en läkartid inbokad på mödravården och vi hoppas då att hon kan göra ett vaginalt ultraljud för att se hur läget är då...

Efter ultraljudet hade vi planerat att åka till Ikea och köpa kök och sedan skulle M jobba och jag ta tåget hem. Behöver jag säga att vi satte oss i bilen och åkte rakt hem. Väl hemma kröp vi ner i vår obäddade säng och där rann tårarna utan att ta slut. Sedan har tårarna kommer gång på gång under hela dagen.

Hela dagen har varit svart. Jag fattar inte hur jag ska orka med det här. Det känns som om vi känner igen den här känslan av tomhet av mörker. Ska vi behöva förlora två barn på ett halvår?
"Turligt" nog har vi kuratortid i morgon...

Sist men inte minst vill jag tacka för alla era fina kommentarer. Ni är GULD värda.

43 kommentarer:

  1. Gråter en skvätt när jag läser. Så orättvist är det.

    Kram

    SvaraRadera
  2. Håller tummarna för de där 10 procenten och behåller er i mina tankar.

    SvaraRadera
  3. Det är helt absurt hur jävligt livet verkligen är! Jag är så oerhört ledsen för eran skull. Önskar er all lycka och jag hoppas att ni snart får erat efterlängtade barn. Kram!

    SvaraRadera
  4. Fy fan vad ledsen jag blir!!
    Vet att inget kan trösta just nu men glöm inte att du är starkare än du tror. En dag ska du få lön för mödan!!!

    MÅNGA KRAMAR!!

    SvaraRadera
  5. Jag är så otroligt ledsen för er skull! Stor kram!

    SvaraRadera
  6. Hej..

    Jag följer den här bloggen nästan varje dag men är dålig på att kommentera.

    Det är svårt att skriva nåt för att försöka göra det lite bättre, det går liksom inte. Men jag ville ändå säga att efter mina missfall så kom det äntligen en flicka. Livet innan var becksvart, outhärdligt och jag trodde aldrig jag skulle bli lycklig.

    Er dag kommer. Nästa gång går det vägen. Ge inte upp kära ni.

    Varma kramar och styrka på vägen.

    //Camilla

    SvaraRadera
  7. NEJ, NEJ, NEJ!
    Så oerhört ledsen med er. Så ofattbart orättvist...
    Varma, ledsna tankar

    SvaraRadera
  8. Finns inga ord. Vet din känsla i just den upplevelsen, och den är hemskt. Mina varmaste kramar...

    SvaraRadera
  9. 10% är i o f s bättre än inget, men jag förstår hur ni känner. Kramar!

    SvaraRadera
  10. Håller tummarna för dessa 10 procent!!!!! Usch vad livet e grymt.....Massor me kramar <3

    SvaraRadera
  11. Håller tummarna för dessa 10 procent!!!!! Usch vad livet e grymt.....Massor me kramar <3

    SvaraRadera
  12. Hej ..
    Jag är så ledsen för er skull, så otroligt ledsen.. :(

    Stora kramar <3

    SvaraRadera
  13. Det är så ofattbart ont att ni ska utsättas för det här. Känner inte er alls men tårarna bränner i ögonen, det är fan inte rätt nånstans att detta händer er. Har själv gått igenom 3mf varav ett MA, det var så oerhört jobbigt och livet kändes hopplöst. Så hur det nu känns för er kan jag bara föreställa mig. Massor med tankar.

    SvaraRadera
  14. Martin och jag har känt oss nere hela dagen efter att jag läst ditt inlägg. Så tragiskt att ni får gå igenom detta, sänder all vår empati till er! Kram

    SvaraRadera
  15. Jag undrar också hur mycket ni ska behöva vara med om. Kram.

    SvaraRadera
  16. Gråter när jag läser om vad som har drabbat er idag.

    SvaraRadera
  17. Oh nej! Jag är så ledsen att det här händer er!! Hittar inga ord förutom att jag beklagar och gråter för eran skull. Fruktansvärt :,( massor av kramar

    SvaraRadera
  18. Skickar de varmaste kramar till er!

    SvaraRadera
  19. Kan knappt förstå det jag läser. Hur mycket är det meningen att två stackars människor ska stå ut med?
    Beklagar verkligen!

    SvaraRadera
  20. Det gör så ont att läsa detta, kan inte förstå varför naturen kan vara så ond. Jag tänker på er i denna mörka stund och hoppas att det inte ska vara kört. Många kramar

    SvaraRadera
  21. Fy fan vad livet är orättvisst.

    Varför ska det blir så här för er?

    Tårarna rullar sakta ner för mina kinder nu när jag har läst detta.

    KRAM KRAM

    SvaraRadera
  22. Så tråkigt, mitt hjärta värker med er! Sänder massor med kramar till er!

    SvaraRadera
  23. Vi finns här för er med matlådor,kramar, öron som lyssnar och axlar att gråta mot. Vad ni än behöver, så finns vi här. Kramar.

    SvaraRadera
  24. JO, du orkar!! Ni har klarat er hittills och jag vet att ni kommer klara er nu också. Har följt din blogg ett tag, och den styrka du/ni visat är otrolig, nästan overklig. Även om det inte känns så nu, så finns styrkan där inne. Håll ut, ett andetag i taget, ett steg i taget. Många kramar Cecilia

    SvaraRadera
  25. Vill bara säga att jag är så ledsen för er skull och att jag tänker på er även om jag inte känner er... Många kramar

    SvaraRadera
  26. Tänker på er. Stora kramar

    SvaraRadera
  27. gråter när jag läser dina inlägg. sörjer med er! Kram

    SvaraRadera
  28. Fyfan så orättvist... Hur mycket ska ni behöva gå igenom?? Jag sänder en massa styrketankar åt ert håll. Tänker på er!

    SvaraRadera
  29. Som du säger så är det bättre att vara realist. Fan vad trist. Tänker på er!

    Om det finns någon jävla rättvisa i denna värld så borde ni få utdelning på dessa 10%...

    SvaraRadera
  30. Följer din blogg varje dag och känner er smärta. Väntar på min tredje IVF och oroar mig redan nu. Ska man aldrig få glädjas vid en ev graviditet? Så mycket som kan hända, så mycket som redan hänt er. Livet är tungt och svårt... Hoppas så ni får utdelning med tiden... Alla Dutts kläder, hoppas dom kommer till användning snart...

    SvaraRadera
  31. Ånej!!! Beklagar verkligen... Stackars, stackars er... Blev så ledsen när jag läste detta... Men ni kommer orka! Plötsligt är dagen här så fin får hålla er friska bebis i er famn. Stor kram!

    SvaraRadera
  32. Så förfärligt orättvist...

    *kramar om*

    SvaraRadera
  33. <3 Det gör ont i hela mig när jag läser :-( Varm kram till er!

    SvaraRadera
  34. Tänker på er!/Kram Nilla.

    SvaraRadera
  35. Tänker på dig och din man! Finns inga ord som känns rätt... Kramar

    SvaraRadera
  36. När jag läser det här går det direkt in i hjärtat. Det du beskriver om att man inte vågar hänga upp sig då det inte har fungerat tidigare och då allt känns svart, är ord som jag och min man har tänkt många gånger i vår kamp om att få ett barn. VI är många som lider med er och tänker på er....Jag hoppas och kommer att hålla tummarna på att NI har de 10% på er sida! Kram

    SvaraRadera
  37. Hur mår du idag?
    Lider såå med dig!
    Kram Lo

    SvaraRadera
  38. Kära Anna (och M)!
    Varmaste tankar till er!

    SvaraRadera
  39. Usch vad jag gråter när jag läser, så oerhört ledsen för er skull...
    Massa varma och styrkande kramar till dig!

    SvaraRadera
  40. Verkligen ledsen för er skull... Men fortsätter hålla tummen för det bästa. Vilken tur att ni har varandra. Ta hand om er.

    SvaraRadera