Vi kör - i morgon!

Klockan åtta i morse var vi som sagt hos vår distansläkare.
Hon hade tänkt att ringa mig nu när hon kom tillbaka från sin semester för att höra hur allt var, men så fick hon istället se att vi bokat in en tid med henne...

Vi berättade lite om det som hänt och att vi nu ville göra nästa försök. Hon såg inga hinder i det då jag redan haft en vanlig mens sedan Dutt kom.

Carlanderska hade skickat en journalanteckning till henne om hur han tyckte att nästa behandling skulle vara med dos och läkemedel. Jag kommer även denna gång göra korta metoden med Puregon, men den här gången en högre dos. 300 enheter/dag. I stort sätt den högsta dosen man kan ta tydligen. Detta för att förhoppningsvis få ut flera ägg än tidigare. Som alla andra gånger ska jag även ta Innohep.

Vi tittade i kalender och räknade ut att jag borde få min mens någongång i helgen och sedan börja med sprutor dagen därpå.

Jag åkte till jobbet efter detta och på eftermiddagen börjar jag i ryggen känna den välbekanta mensvärken. Mycket riktigt så kom den på dag 24 den här månaden. Det betyder att jag sätter den första sprutan i magen redan i morgonkväll!

Konstigt nog känner jag mig nästan lycklig och förväntansfull. Märkligt!

Jag har bett er så många gånger tidigare, men nu behöver jag era tummar mer än någonsin!