onsdag 12 mars 2014

Hejdå

En anonym läsare skriver och undrar så här: "Jag blir bara lite fundersam.. du skriver ingenting om kärleken mellan er, glädjen när han lär sig nya saker t.ex... Eller bebisgos.. Det känns konstigt att läsa när det endast handlar om Olles sömn och dylikt. Menar inget illa men bloggen känns ganska "tom"..? Jeane Quidote skrivelser om sin lille är ju väldigt levande och kärleksfulla. Känns lite konstigt här och det tror jag bloggläsare kanske undrar lite över.. Jag gillar bebisbloggar då jag själv fått en underbaring för 8 månader sen.. Det finns ju så mycket som händer hela tiden med barnen vilket är kul följa."

Jag har länge funderat på hur det ska bli med den här bloggen och nu är beslutet taget. Detta är det sista inlägget.

Jag har mer och mer kommit ifrån bloggandet, både med att skriva och att läsa andras bloggar. Jag har liksom annat att tänka på... Tidigare kunde jag tänka i blogginlägg, men det gör jag inte längre och varför ska jag då tvinga fram blogginlägg. Jag tror att jag gjort det den senaste tiden och då blir det inga inlägg med inlevelse utan bara "faktainlägg".

Anonym har helt rätt. Bloggen är tom och kommer alltså vara så framöver. Skulle det vara så att det är någon ny läsare som hittar hit så finns det 2011 inlägg att läsa så helt tom är faktiskt inte bloggen... Allt har en början och allt har ett slut och detta är slutet på mitt bloggande. Jag känner mig inte ens ledsen över det, utan det känns befriande.
Det händer hela tiden jättemycket i våra liv och framför allt i barnets liv, men jag har varken lust eller tid till att dokumentera det på nätet längre, så att helt okända människor kan läsa det. Nu blir vår lilla familj privat igen.
Jag känner att jag inte vill lämna ut en oskyldig liten ettårings liv på nätet utan att han kan säga vad han tycker. Jag har lämnat ut tillräckligt av mig själv under dessa år som jag bloggat så nu får det räcka.

Kanske kommer jag ta bort alla bilder på barnet som finns här på bloggen också just för att inte lämna ut honom för mycket.

Detta var från början en ivf-blogg och när jag väl blev mamma så kändes det som att det var svårt att ändra fokus på bloggen.

Vill passa på att tacka alla som flitigt läst och kommenterat min blogg i både glädje och sorg. Ni har varit till stort stöd!!
Jag hoppas också att jag kunna hjälpa andra som varit i liknade situation som vi.

Till er som fortfarande kämpar: Jag tänker på er och hoppas av hela mitt hjärta att ni en dag ska få ett litet barn i er famn.

Jag kommer fortfarande läsa eventuella kommentarer och mejl så även om jag inte skriver mera här så läser jag det.

Tack för ordet!

Ps: I söndags gick barnet sina första stapplande steg. Ds.

24 kommentarer:

  1. STORT LYCKA TILL framöver och stort tack för att du har delat med dig av din långa resa till er lilla skatt <3
    Kram

    SvaraRadera
  2. Stort lycka till med allt! <3

    SvaraRadera
  3. Tack för allt du har delat med dig av och ett stort lycka till framöver.
    De största av kramar till dig och din familj! <3

    SvaraRadera
  4. Oj då! Förvisso roligt att någon tycker om MIN blogg men... var och en måste ju själv avgöra vad han/hon vill skriva om.

    Jag har ju följt din blogg länge (även om jag också är ganska dålig på att läsa regelbundet nuförtiden), i med- och motgångar, och tycker naturligtvis att det är tråkigt att du inte ska skriva mer. Men jag förstår också. Man vill på något sätt leva i det verkliga livet nu när man äntligen nått dit man vill. Har tänkt tanken själv. SÅ jag önskar dig lycka till med det, livet i verkligheten.

    Ett grattis till Olle, till hans första steg!

    Stor kram från Jeane!

    SvaraRadera
  5. Tack så mycket för allt du har delat med dej!! Kram

    SvaraRadera
  6. Konstig kommentar från anonym, tycker jag. Givetvis älskar vi alla våra barn, och tycker de är underbara. Det är väl på nåt sätt underförstått. Det behöver man inte älta i sin blogg, tycker jag. Men förstår inte heller varför man skriver på FB till sin respektive att man älskar honom/henne. Man kan väl säga det direkt till personen istället...
    Jag förstår iaf att ni älskar er son över allt annat, men ibland måste man bara få skriva av sig om sånt man tycker är jobbigt eller tar upp ens tankar och funderingar utan att bli ifrågasatt. Barnens sömn är en mycket stor del av det som upptar en förälders tankar, och det tycker inte jag är konstigt.
    Whatever... Önskar dig stort lycka till med allt framöver, och tack för allt du delat med dig av!
    Kram

    SvaraRadera
  7. Kram till dig och tack för att jag fått följa dig de här åren! Må gott och lycka till framåt!

    Kram!

    SvaraRadera
  8. Kram och tack för att du har delat med er av er resa. Lycka till med livet som mamma. ❤️

    SvaraRadera
  9. Tack för att jag har fått ta del av ditt liv. Jag har både gråtit och jag har skrattat när jag läst din blogg. Jag önskar er all lycka i livet!

    SvaraRadera
  10. Tack för att du har delat med dig så!
    Jag förstår ditt resonemang fullt ut.

    Många kramar och lyckoönskningar till er hela familjen

    SvaraRadera
  11. Så tråkigt att du slutar blogga, men jag har full förståelse för det.
    Tack för att jag har fått följa med på din resa!
    All lycka till dig och din familj!

    SvaraRadera
  12. Det var jag som skrev inlägget då jag verkligen undrade, och det var så jag kände som du skrev, att det bara var "faktainlägg" till skillnad mot förut då det var mycket mer "känslor" om man nu kan/får uttrycka sig så..

    Givetvis vill man inte vara som någon nyfiken gam som lägger sig i, men när saker läggs ut offentligt och man läser och ändå "engagerar" sig lite så kan man nog inte låta bli att undra, det är mänskligt ändå.. Vid varje inlägg kom jag på mig själv att sitta lite frågande efteråt, så därför frågade jag..

    Om du känner att det känns tvingande så ska du ju självklart inte behöva skriva. Önskar allt gott.

    SvaraRadera
  13. Hej Anna, du minns inte mig, men jag heter oxå Anna, en tjej uppe i Sthlm. Också med RA och jag hade oxå svårt att bli gravid, varav jag fastnade för din IVF blogg. Jag blev tillslut gravid men fick en dotter alldeles för tidigt.
    Din blogg var väldigt fin och känslomässig. Jag tackar för dom inläggen och hur du påverkat mig och många andra. All lycka till med livet och sonen.
    Kommer så klart att sakna dina inlägg!

    Kram Anna

    SvaraRadera
  14. Tack och lycka till.

    SvaraRadera
  15. Tack för åtskilliga blogg-inlägg!

    Kramar

    SvaraRadera
  16. Tack för att du delat med dig. Har följt din resa och skrek högt när jag läste att bebis var på väg. Förstår dig att du väljer att sluta. Ha det så gott och ta hand om varandra!

    SvaraRadera
  17. Tack Anna, det har varit fint att få läsa din blogg! Jag har full förståelse för att du vill ägna dig åt verkligheten och inte leva i bloggarnas värld. Det finns massor att upptäcka där ute tillsammans med din fina familj! Stor kram till dig!

    SvaraRadera
  18. Tack för allt ditt stöd när jag genomgick allt hemskt i höstas. Dina fina mail och ord kommer alltid finnas kvar hos mig. Och framförallt din blogg som jag läste om och om igen. Många kramar till er fina familj.

    SvaraRadera
  19. Tack för den här tiden. Tack för förtroendet att låta oss dela den här resan med er. Tack för allt mod och hopp ni visat och skänkt.
    Jag önskar dig och din familj det allra bästa.

    SvaraRadera
  20. Har bara läst ett par inlägg, men tack för trevliga sådana, och framför allt ha en härlig framtid med familjen och lillen!
    /Pappa till en 10-månaders (IVF-tillkommen) tjej :-)

    SvaraRadera
  21. Följde dig under graviditeten o våra ivf-barn föddes med en dag emellan...vår Maja föddes på juldagen! Tack för tiden o läsningen :-) Önskar er ett härligt liv!
    /Josefine

    SvaraRadera
  22. Hur har ni det? Ett uppföljningsinlägg hade varit sååååå kul

    SvaraRadera
  23. Går fortfarande in här varje dag och hoppas att du ska ha skrivit något litet inlägg. Saknar att läsa din blogg. Hoppas ni har det bra i alla fall. :) Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har tänkt att skriva ett inlägg. Ha tålamod. Det kommer :-D

      Radera