Pojkens rum nästan färdigt

Det har varit dåligt med uppdateringar från min sida den senaste dagarna. I lördags var dags för mitt kusinbarns dop. Han var så fin i sin dopklänning som var en osydd luciaklänning. Under hela dopet och främst när vi sjöng så stökade pojken omkring  magen. Jag hoppas att jag om ett antal månader får använda den dopklänning som är från 1960-talet. Alla vi tre syskon är döpta i den.

Den hänger nu i den nya garderoben! Vår privata hantverkare var här igår och hjälpte mannen att montera den. Så idag har vi gjort i ordning pojkens rum helt och håller. Saker har plockats in i garderoben, gardiner har hängts upp och alla kläder ligger nu redo i byrån. Häftigt!!

Och i morgon är det ny vecka. Igen!

Flyttat in

Sängen bäddad och klar

Igår flyttade tapeten in i pojkens rum och idag var det dags för spjälsängen och skötbordet. Det känns ju helt konstigt när jag nu kikar in i rummet och ser en spjälsäng!! Magiskt!

Skötbordet har vi fått ärva av våra vänner då vi i hans rum vill ha ett enklare skötbord till natten. Skönt att slippa gå ner till badrummet mitt i natten. I badrummet har vi monterat ett vägghängt stadigt skötbord som vi köpt begagnat. Istället för 3000 kronor kostade det 400 kronor.

Skötbordet i pojkrummet

Skötbordet i badrummet

De växer

Träden växer upp ett efter ett i pojkens rum!

Pojkens rum

För någon vecka sedan rev mannen ner den gamla garderoben i pojkens rum och i helgen så målade han taket.
På lördag blir det tapetsering då vår privata hantverkare kommer och hjälper till (min svärfar).
Vi har beställt en ny garderob från Ikea som kommer hem i början av december. Vi valde att ta hemkörning på den då paketen var för stora för vår bil och vi inte har någon dragkrok.

Men. Efter att det är tapetserat så kan vi börja inreda!! Shit, vad häftigt. Spjälsäng kan monteras och bäddas. Skötbordet kan monteras. Byrån placeras där den ska vara och de små små fina kläderna kan läggas ner i den.

Detta känns så overkligt så att jag får tårar i ögonen när jag tänker på det!
När vi flyttade in i huset hette ju detta rum Dutt-rummet och redan då hade vi planer på hur vi skulle göra om, men det blev ju tvärstopp på de planerna i solig dag i maj förra året.
Därför är det extra speciellt att nu får göra i ordning rummet!

Dagens mage

Idag var det dags för magbild igen och så här ser den ut den här veckan (28+5). På bild och när jag ser den i spegeln såg ser den mycket större ut än vad jag upplever att den är. Visst är den i vägen och det börjar kännas att den är tung när jag rör på mig.

De senaste veckorna har jag tvättat kläder och sängkläder. Mycket små kläder och sängkläder. Jag har fortfarande några maskiner kvar att tvätta, men sedan är det klart och då är det bara att vänta på att Storeman ska komma så att vi får testa alla kläder!!
Det är så underbart att det just är jag som nu får stå och hänga upp alla dessa kläder. Det är till och med roligt att stryka hans påslakan... Annars är inte strykning min favoritsysselsättning precis ;-)

Vecka 28 (27+0)

Idag påbörjas vecka 28! 12 veckor kvar. Det känns som en evighet, men jag vet att det kommer gå fort också. De senaste 10 veckorna har flugit förbi.

Angående symtom och krämpor känns det som om jag inte har så många just nu. Jag vaknar inte med sprängande huvudvärk om nätterna, utan jag vaknar enbart för att jag är kissnödig. Visst har jag lite svårt att sova då jag fortfarande känner av de "sönderhostade" områdena under ena bröstet och i ryggen, men det är på bättringsvägen. Sedan har jag ju min nästäppa och tröga mage, men det har jag vant mig vid...

De senaste dagarna tycker jag att lilleman varit lugnare i magen. Jag känner sparkar, men inte lika kraftigt som tidigare. Jag vet inte om det beror på hur han ligger eller om det är moderkakan (som är i framvägg) som vuxit sig större och som då dämpar sparkarna ännu mera. I natt efter att jag varit på toa var han aktiv en lång stund med sparkar långt nedanför naveln. Jag brukar kalla det området för "döda vinkeln" då det liksom är under den utstående magen så att jag inte på något sätt kan se sparkarna. Nu på morgonen har jag också känt honom i döda vinkeln så han kanske bara haft några lugna dagar. Igår hade jag funderingar på om jag skulle ringa förlossningen och rådfråga dom, men gjorde det inte. Jag får se hur det känns under dagen idag.

Igår var vi på andra föräldragruppträffen. Det känns som att vi är mycket mer beredda och pålästa på det som kommer hända trots att vi har tre månader kvar, medan vissa av paren bara har en månad kvar till Bf.  Antagligen har vi hunnit bearbeta och funderat på dessa frågor i fyra år, medan dom kanske bara haft dessa tankar sedan dagen de blev gravida för sju åtta månader sedan. Sedan är man ju också olika när det gäller hur mycket information man snappar upp i böcker och på nätet.

Jag har inte bestämt mig om gruppen ger mig något, men på något sätt känns det ändå bra att gå dit.

Idag ska jag försöka att börja tömma barnrummet på saker så att vi kan sätta igång och måla tak och riva garderob. Kanske slänger jag också in en maskin med pojkens kläder också... Den senaste veckan har jag blivit lite passiv då jag haft så ont på grund av hostan. Det har varit jobbigt att sätta sig ner, jobbigt att ställa sig upp, jobbigt att böja sig framåt. Det måste ha gjort ont, men nu börjar det som sagt att lätta.

Bakfull

Idag känner jag mig nästan lite bakfull efter dessa två dagar i Ullared. En shoppingtripp som jag velat göra sedan april 2008 och nu är genomförd. Det är väldigt märkligt att man kan längta efter att åka till en gigantisk butik för shoppa, men så har det varit.

Igår, när vi kom hem var jag ganska avslagen, men mannen packade upp alla saker vi handlat och lade det i två högar på golvet i vardagsrummet - en hög med saker vi köpt till bebis och en hög med saker som vi köpt till oss själv.

Mitt uppdrag idag är att bringa ordning på detta!

Vad vi handlat: Kläder, men inte jättemycket då vi har en hel del sedan tidigare, babygym, musikmobil att ha ovanför sängen, bäddset till spjälsäng, vagn och vagga, madrass till spjälsäng och vagga, filtar, handdukar, snuttefiltar, haklappar, skålar och skedar och mycket mera.

Till mig själv blev det lite kläder. Faktiskt några stycken från mammaavdelningen, men även några från "vanliga" avdelningen, påsklakansset, rislyktor, lite godis och naturligtvis lite plastpåsar ;-)

Ska under dagen försöka lägga upp lite detaljbilder på vissa saker med pris.

Tapeter inköpta

Förra helgen beställde vi tapeter till barnrummet och vi hämtade dom i fredags. Dyra var dom, men just då var det 30% rabatt så lite tjänade vi i alla fall. Det blev den tapet som vi tittade på för ett tag sedan. Vi tittade tunt lite på andra tapeter, men hittade ingen annan som vi gillade.

Japp, det är en kille som ska flytta in i rummet som där tapeten nu kommer bestå av träd med bland annat rosa fåglar och rosa körsbär... Som sagt. Jag är inte för pojkigt och flickigt så.... Blir han bög av att ha rosa fåglar på väggen så blir han ;-)
Kanske kan jag med denna tapet överföra mitt fågelskådarintresse på honom!

Att renovera barnrum

Det känns ju helt overkligt att tänka sig att vi ska renovera vårt lilla sovrum så att det mer liknar ett barnrum. När vi var på K-rauta för ett tag sedan kollade jag lite på deras tapeter och fastande för en tapet med träd och fåglar.

Igår var vi dessutom på Ikea för att kolla in deras garderober då den garderob som idag finns i rummet är av modell - "Borde kastats ut för länge sen". Det var så märkligt att kolla in de olika inredningarna och tänka "i de här smålådorna kan ju små strumpor få plats".

När vi hade kikat runt på garderoberna så gick vi vidare till babyavdelningen och för första gången tog jag inte på mig skygglapparna och skyndade snabbt förbi, utan vi stannade länge och kollade på spjälsängar, skötbord och allt annat. Jag skrev även upp aktuella priser så vi har något att jämföra med när vi kommer till Gekås.

Tänk om det verkligen blir så - Att vi någon gång efter årsskiftet är tre i det här huset!

Förstått? Nej!

Helen frågade i en kommentar om jag börjat känna sparkar än och det har jag inte gjort. Trodde jag gjorde det för några veckor sedan, men det var nog falskt alarm för sedan har jag inte känt något efter det. Det var säkerligen mina tarmar som spelade mig ett spratt. Med Dutt hann jag inte känna några sparkar och när han kom var jag i vecka 19+4 så jag tror att jag kommer få vänta till vecka 20 innan jag känner något.

Helen frågade också om jag förstått att jag blivit mamma. Nej det har jag inte. Jag ska inte vara allt för pessimistisk men med min erfarenhet så vågar jag inte tro på något sånt än. Jag skrev ett liknade inlägg när jag var gravid med Dutt. Visst, jag blev mamma, men en änglamamma till ett osynligt barn. Jag hoppas innerligt att jag den här gången får bli mamma till ett levande barn. När jag nu läser det inlägget gör det så ont. Det blir så verkligt att Dutt verkligen inte fick vara med oss längre än 20 veckor i magen.

Helen får helt enkelt ställa frågan igen när Miraklet ligger i sin vagga i sitt barnrum. Då kanske, kanske, kanske har jag förstått och förklara hur det känns...

Gravidhormoner?

För några veckor sedan köpte vi en ny soffa som vi ska få hem om några veckor. Detta innebär att våra gamla soffor, en tvåsits och en tresits, sett sina sista dagar. Men så kom vi på att en liten soffa i det blivande barnrummet kanske inte är någon dum idé.

Idag stod vi båda i barnrummet och mannen funderade på vart spjälsäng, soffa och skötbord kan placeras.
Han säger "Här kanske det kan passa med en soffa. Där kan man sitta i när man är hemma och bara lyssna på när Miraklet sover".
De orden räckte för att mina gravidhormoner i kroppen skulle komma i omlopp. Tårarna rinner en stund för jag tycker det var en fin beskrivning. Att bara sitta och lyssna på det lilla livets andetag...