Så länge sedan

Jag lever. Jag lovar. Oerhört länge sedan jag uppdaterade nu.

Jag vet inte om bloggen är död eller inte, men nu lever den upp för en liten stund i alla fall.

Sedan den 7 januari jobbar jag igen. Det kändes oerhört ovant. Senast jag var på jobbet innan dess var den 23 augusti 2012. De första dagarna var ganska förvirrande, men nu känns det som om jag inte varit bort...

Detta innebär att pojken och pappa har dagarna för sig själva och de fördriver dagarna med öppen förskola, babysång, promenader, spårvagnsturer och pulkaåkning. Jag jobbar ju inte heltid så vissa vardagar är vi hemma alla tre, vilket är trevligt.

Olle har hunnit blir 13 månader och några dagar och det är fullt fart på honom. Inte en lugn stund. Just nu kämpar vi med att han bara ska sova en gång på dagen och för det mesta orkar han vara vaken hela förmiddagen för att sedan slockna vid tolvtiden. Nattsömnen har fortfarande en del att önska med uppvaknanden allt för många gånger och då har han väldigt svårt att somna om. Det finns antagligen inte så mycket att göra åt det utan "bara" acceptera det...

Han har inte riktigt lärt sig att stå utan stöd än men jag tror att det inte är långt borta. Sedan är det bara en tidsfråga innan han traskar omkring här.

Igår klappade han händerna för första gången och vi tror att han säger både "Mu" och "Mjau". Inte det vanligaste orden att lära sig först kanske, men...

Vi har också ansökt om förskola till hösten. Helt plötsligt blev han så stor. Det är ju bara stora barn som går på förskola ju :-)

Idag var vi på Familjegudtjänst med dopfest i församlingshemmet där alla som döptes under förra året var speciellt inbjudna för att få en virkad dopängel samt en pekbibel. Vi vuxna fick sedan smörgåstårta.

Vet nu inte om jag har några läsare kvar, men jag kommer antagligen att komma in här och skriva då och då, men just nu finns inte tiden och jag prioriterar mer att vara med familjen än att skriva här på bloggen.

Dop och mat

I lördags var det alltså så dags för dopet. Det dop som jag planerat sedan Dutt låg i magen... Vädret var strålande med sol från klar himmel så att använda min klänning var inga problem.
Dagen började tidigt då jag och min syster åkte till församlingshemmet och ordnade lokalen och dukade. Mannen åkte sedan för att hämta maten som vi beställt i restaurangen på hans jobb.

Vi försökte också att få Olle att sova och äta lagom innan dopet så att han inte skulle bli supertrött eller hungrig i kyrkan. Det lyckas vi faktiskt ganska bra med och den sista tuppluren tar han i vagnen på väg till kyrkan.

Väl i kyrkan får han på sig dopklänningen och hättan. Han blev så fin!

När vi sedan går i kyrkgången är det kul att se alla gäster som kommit bara för Olles skull. Långväga gäster, allt från Malmö, Falun, Göteborg och Oslo, men också gäster som bor i samma stad som oss.

Själva dopet flyter på bra. Mannen läser tackbönen, min syster läser evangeliet, jag läser en dikt och ett av våra fadderbarn häller upp dopvattnet. Dessutom sjunger vi tre psalmer och solisten sjunger två sånger.

Olle blir lite ledsen ett par gånger, men när präster börjar prata igen så tystnar han.

Efter dopet blir det samling i församlingshemmet där det blir mat och fika. Olles presentbord blir mer än fullt och vi är så tacksamma för alla presenter han fick. Bland annat fick han en tripptrappstol, bestik, ett halsband, ett antal böcker, lite kläder och fotalbum.

Hela dagen blir lyckad och jag tror att gästerna tyckte det också. När vi kom hem var vi alla tre ganska möra och även hela söndagen var vi trötta... Det tär att döpas...

På söndagen fick jag då äntligen fira min första morsdag med ett levande barn!! Förra året på morsdag så fanns ju faktiskt Olle i magen, fast vi då inte visste om det. Även då fick jag en morsdagpresent med ett vykort där mannen skrivit "Nästa år så...." Tänk att han fick rätt!!

I måndags var vi på Bvc och den lilla killen är inte så liten längre. Nu väger han 7500 gram och är 66 cm lång. Han har nu kommit ikapp och ligger nu på normalkurvan när det gäller längd och vikt. Han har ju legat något under den fram tills nu.
Vi pratade nu om att börja med lite smakprover av vanlig mat och vad man kan börja med. Vi har dessa dagar testar litegrann med gröt, potatispuré och vitt bröd. När han får in det i munnen får han kväljningar och rynkar ihop hela ansiktet och sakta med säkert kommer allt som vi stoppat in ut igen... Han är antagligen inte riktigt redo för riktig mat än, så vi tar det ganska lugnt. Det kommer säkert framöver...

Dopet

Bjuder på en bild från gårdagens dop. Lite mer detaljer kommer när jag får tid att skriva lite mera. (bild borttagen)

Läkarbesök och dop

Efter tisdagens ambulansfärd och undersökningar på akuten mår jag sedan igår som vanligt igen. Hade ont hela tisdagen och var jättetrött. När jag vaknade igår så mådde jag som om ingenting hade hänt. Märkligt hur det kan bli!

Idag har jag varit på läkarbesök på vårdcentralen för att diskutera mitt psykiska mående. Läkaren jag fick träffa var lugn och förstående och ställde frågor om hur jag kände mig psykiskt. Ganska fort ansåg hon att jag inte mår bra och att jag behöver vara sjukskriven, till att börja med två veckor. Dessutom skrev hon ut antidepressiva tabletter till mig för att göra att jag ska komma upp till ytan igen och känna mig bättre.

Jag var lite nervös att läkaren skulle förringa mina känslor och symtom, men det gjorde hon absolut inte. Så nu kommer jag alltså vara sjukskriven och min man vara föräldraledig, vilket innebär att jag kan få avlastning på dagen och att vi kan hjälpas åt med allt här hemma.


Just nu är lillkillen inte helt lätt att roa. Skriker och är ledsen vad vi än hittar på med honom. En leksak är roligt i högst tre minuter och sedan gallskriker han och är otröstlig. Han är just nu väldigt svår att förnöja och det har varit så nu i några dagar. Kanske är det tänder på gång eller är det tidigt tro (han blir fem månader på söndag)?


Dopet är nära nu och en rosett är nu fastsydd på klänningen. Tack, Sara, för bilden du skickade på er rosett, men vi hittade en annan modell på nätet som vi gjorde.

I morgon kommer Moster hit och blir kvar till lördagen. Vi får även besök av Olles faddrar M och J och deras barn H och A (våra fadderbarn). Vi har inte träffats på länge så det ska bli kul att träffas igen.

Inte bara dop

På lördag är det inte bara dop, utan då är det också Ofrivilligt barnlösas dag. Detta är tredje året som den dagen finns och den uppmärksammas dagen före Morsdag.

Jag tycker det är jätteviktigt att den ofrivilliga barnlösheten uppmärksammas så att "vanligt" folk kan få mer information och förståelse för hur stort detta problem är och hur det påverkar dom som kämpar.

Att Olles dop infaller på den dagen tycker jag känns lite speciellt. När jag står där i kyrkan kommer jag sända många tankar till er som fortfarande kämpar och skänka hopp och tro om att även ni kommer få lyckas bli gravida och till slut få ert längtansbarn.

Dutts dag

Igår var det då dags för Dutts andra födelsedag. Mycket har hänt sedan vi uppmärksammade hans första födelsedag förra året. I år kändes allt inte lika tung, grått och dystert.
Till lunchfikat hade jag gjort rulltårtsbakelser med rabarberkompott som sylt. Det hade vi även i förra årets tårta.
Sedan gick vi alla tre till kyrkogården med blommor, ljus och ballonger.
Tänk att vi igår fick vara tre som närvarade hos Dutt på hans födelsedag. Förra året försökte jag tror och hoppas att det skulle bli så, men hoppet var inte så stort.

Senare på kvällen tittade vi i det minnesalbum som jag gjorde i ordning förra året. Tårarna kom, men det kändes på ett annat sätt än tidigare. Tårarna gjorde inte lika ont som tidigare.
Jag klarade dock inte av att se bilden på Dutt som finns längst bak i albumet dolt med ett papper över, just för att man ska kunna välja om man vill se eller inte. Igår valde jag att inte vika upp pappret. Jag minns så väl hur han såg ut när han låg där i våra händer. Liten och så fin.
Dutt kommer alltid finnas med oss, sida vid sida, vad som än händer i framtiden. Inte minst kommer han att vara närvarande nästa lördag när lillebror döps i kyrkan några meter ifrån minneslunden. Jag vet inte hur mycket prästen kommer uppmärksamma Dutt, men säkerligen kommer Dutt att nämnas.

Mer dopplanering

Igår ringde prästen för att bestämma en tid att träffas inför dopet. Vi bestämde att han skulle komma på torsdag eftermiddag. Efter bara fem minuter ringer han igen och undrar om han kunde komma om bara några timmar och visst det gick ju bra tyckte vi. Så igårkväll vid sju kom han. Prästen är ju, som jag skrivit tidigare, den präst jag är "uppvuxen" med. Han var präst i den kyrka som jag tillhörde som barn, han begravde min mamma, han vigde M och mig och han begravde Dutt. Självklart ska han ju då också döpa Olle eller hur? Sluta cirkeln på något sätt.

Vi har nu bestämt psalmer. Tre stycken blir det." Gud har en famn", "Tryggare kan ingen vara" och "Med vår glädje över livets under". Dessutom har vi bestämt att M läser tackbönen och jag läser en dikt. Sedan får vi se vem som läser evangeliet. Kanske blir det min syster. Olles faddrar kommer kommer också få lite uppgifter, men det vet dom inte om än ;-)

I söndags var sista dagen för anmälan till dopet så nu vet vi hur många som kommer. Det kommer blir 33 gäster plus M, jag och Olle. Jag hoppas att det blir en fin dag. Det känns som jag planerat för denna dag sedan jag såg plusset med Dutt i januari 2011. Så nu äntligen blir dagen verklighet.

Dopet närmar sig

När jag bokade kyrkan för dop i januari kändes den 25 maj jättelångt fram, men nu är vi snart där!

Jag har nu köpt band som vi ska ha på dopklänningen och jag har i helgen försökt att få till en fin rosett. Än är jag inte nöjd, så jag får göra några försök till...  Jag tycker att det gröna bandet blev väldigt snygg och det passar ju bra nu när hela naturen grönskar! När jag var på Gekås köpte jag servetter som hade ungefär samma gröna färg i sig. Lite färgtema med andra ord... Till bordsdekorationer kommer vi återanvända de gipshjärtan i guld som jag gjorde till vårt bröllop.
Till dopklänningen finns en hätta eller vad man kallar den. Jag tycker att Olle ska ha den medan mannen är mer tveksam. Vad tycker ni? (Bild borttagen)

Inköp i Ullared - Gärna tips från er

I början av maj åker jag,min syster med sambo till Ullared i två dagar för att shoppa lite. Så just nu funderar jag på inköpslistan. Naturligtvis kommer jag köpa lite kläder till lillkillen. Jag har inventerat hur mycket kläder han har i större storlekar och han har en hel del, men tanken är att jag ska köpa kläder kanske till och med storlek 86. När vi var där förra gången köpte jag kläder upp till storlek 74. Trots att han vid förra besöket på bvc var 60 cm lång sitter fortfarande storlek 56 perfekt på honom så de större storlekarna får vänta lite, men bra att passa på att köpa lite när jag ändå är där.

Sedan har jag tänkt att köpa lite leksaker. Vad för leksaker kan vara kul för lillkillen upp till ett års ålder? Visst kan en plastburk fungera som leksak till en halvårsbebis, men det är ju alltid kul med lite "riktiga" leksaker. Ni som har /har haft barn i den åldern - vad har era bebisar gillat? Gåstol?, hoppgunga? byggklossar? snuttefiltar?, skallror? Eller något helt annat?? Kom gärna med tips!!

Dessutom ska jag se om det finns lite grejer till dopet, då främst till bjudningen efteråt. Servetter och pappdukar till exempel. Sedan vet jag inte vad vi ska dekorera borden med. Ljus känns inte helt rätt i slutet av maj. De kommer antagligen inte synas... Blommor är ju annars ett säkert kort!

Sångerna klara

Nu har vi bestämt vilka sånger solisten ska sjunga på dopet. Det blir "Livet i min famn" och "Störst av dem är kärlek". Jag hoppas att det kommer bli riktigt bra.

Anmälningarna till dopet droppar in, men än är det en månad kvar av anmälningstiden så jag hoppas att det droppar in ännu fler som kommer.

Dopklänningen har jag nu handtvättat med galltvål. Den var ju inte direkt smutsig, utan tvätten var mest till för att fräscha upp den eftersom den legat i ett förråd sedan 1978. Det jag ska ordna till dopklänningen är ett band. Frågan är bara vilken färg. Jag vill i alla fall inte ha blått. Jag har funderat på grönt. Det kan ju passa till årstiden. För vid dopet måste ju våren kommit på riktigt...

3 månader

Idag är vår lilla kille tre månader. Han är dock inte så liten längre... Vi var på Bvc idag och nu är han 60 cm lång och väger 5980 gram. Inte konstigt att jag tycker han är tung att bära på ibland...
Dessutom fick han sin 3-månadersvaccination idag. när han fick sputorna så skrika han kort men intensivt, men nu på eftermiddagen och kvällen sover han hela tiden. Dock en väldigt orolig sömn med mycket skrik emellanåt så jag antar att det är lite biverkningar. Hoppas på att det är snabbt övergående.

På vägen hem från Bvc postade vi dopinbjudningarna så speciellt utvalda ha post att vänta i morgon förhoppningsvis!

Annars rullar dagarna på. Jag känner att jag återigen är sämre i min reumatiska sjukdom. På nätterna har jag feber (i natt 38,0) och huvudvärk. Jag ska på läkarbesök hos min läkare på torsdag så får jag ta upp detta. Jag vill ju må så bra som det bara går så att jag har ork att ta hand om och njuta av vårt underverk.

Igår var vi och besökt mitt jobb och Olle blev naturligtvis uttittad ;-) Senast jag var på jobbet var samma dag som vattnet sedan gick på kvällen. Då var jag där för att plocka undan på mitt kontor och nu kunde jag äntligen visa upp underverket! Alla på jobbet vet om vår kamp så alla var jätteglada när vi träffades igår.

På torsdag ska mannen få fira sin födelsedag som förälder till ett levande barn för första gången!! Vi får se vad Olle lyckats köpa för något till sin pappa.

Inbjudningarna klara

Nu är inbjudningskorten till dopet färdigskrivna och ska skickas ut den närmaste veckan.
Vi hoppas på att många av de inbjudna kan komma!

Klänningen har kommit

För några dagar sedan fick jag hem min klänning som jag beställde från Mom2moM. Jag har tänkt att ha på dopet i maj. Den passade perfekt och var jättefin!

I det tidigare inlägget undrade Hanna om jag ska ha något över typ kavaj ifall det inte är så varmt som jag hoppas. Jag har en vit bolero som nog skulle tro kan passa till, men jag hoppas att det är så fint och varmt väder så jag inte behöver ha något över klänningen.

Nu är mina kläder klara till dopet. Nu ska jag bara fundera på hur jag ska tvätta Olle dopklänning. Den har legat i ett förråd sedan 1978 och behövs naturligtvis fräschas upp. Den är ju helt gjord i spets så att slänga in den i tvättmaskinen vågar jag inte. Handtvätt med galltvål kanske?

Dopklänning till oss båda

Olles dopklänning är ju klar sedan länge, men jag vill också ha något snyggt till den stora dagen! Olle får nöja sig med en gammal klänning från 1967, medan jag vill köpa nytt :-)
Jag har kollat runt lite på nätet och hittade den här klänningen på Mom2moM. Först tänkte jag att det bara var mammakläder, men när jag läste lite om de olika kläderna så ska de passa lika bra under graviditeten som efteråt.

Jag gillar verkligen färgen och modellen på den här klänningen så nu är den beställd. Alltid lite svårt att köpa kläder på nätet, men jag hoppas att den kommer passa.

Även solisten kan!

För ett tag sedan mejlade jag den solist som sjöng på Dutts begravning för att höra om hon skulle kunna sjunga även på Olles dop. I fredags fick jag ett mejl där hon meddelade att hon så gärna ville sjunga på dopet.
Det kändes verkligen jättekul. Hon är jätteduktig och sjöng jättefint på begravningen. Nu ska vi bara komma överens om vilka sånger hon ska sjunga, men det är ju ett tag kvar så det är ju ingen panik. Frågan är också hur många sånger hon ska sjunga. Min tanke är två eller tre.
Ni som haft solist - Hur många sånger har hon/han sjungit?

Passande sånger?

De senaste dagarna har jag kollat runt efter passande solosånger till dopet. Jag har mejlat den solist som sjöng på Dutts begravning för att höra ifall hon vill och kan ställa upp även nu. Än har jag inte fått något svar. Kan inte hon så får jag försöka hitta någon annan.

Jag har hittat två jättefina sånger som jag tycker är väldigt passande, men kan inte riktigt bestämma vilken som passar bäst. Vad tycker ni?

Den ena heter "Livet i min famn" och den andra heter "Tänk att livet landat just här"

Önskar er alla en trevlig helg!!

Present från ett fadderbarn till ett annat

Idag fick vi ett litet paket på posten. Det var från våra kompisar (Olles blivande faddrar) och deras barn (våra fadderbarn). Till oss vuxna fanns en god chokladkaka och till Olle en skallra.
Skallran hade vårt äldsta gudbarn valt ut. När han var tillsammans med mamma i en affär hade han hittat den. Mamma sa att "den där är ju du för stor för, det är ju en bebisleksak". Då förklarar A att den inte var till honom utan till "Anna och M:s bebis".
Fina A. Tack så mycket säger Olle!

Det roliga är att jag gillar den här serien med bebis-och barnprylar. Förra veckan stod jag själv och tittade på denna skallra och de andra prylarna i serien, men köpte aldrig något. Sedan tidigare har Olle en snuttefilt från samma serie.

Idag har vi varit på invägning på Bvc och nu börjar killen bli riktigt stor - 4550 gram och 54 cm. Idag har vi dessutom haft besök av två kollegor från jobbet. Även av dom fick vi present. Tack så mycket!

Tillfrågat faddrar

Igår pratade jag med en av de tilltänkta faddrarna till killen. Vi är faddrar till deras två pojkar och därför kändes det självklart att dom skulle vara faddrar till vår kille.
Naturligtvis ville dom det. Jag hade inte trott något annat ;-)

När M berättade att de ska vara faddrar för Olle, för vårt äldsta gudbarn sa han "Vem ska hälla i vattnet? Det kan jag göra! ring och säg det".
Härliga unge! Så klart att han tillsammans med sin mamma eller pappa kan få hälla upp dopvattnet!

Gudstro?

På mitt inlägg om att kyrka och präst var bokat till dopet fick jag en kommentar från en anonym läsare som undrar hur min gudstro ser ut.
En inte helt lätt fråga att svara på då en tro kan ha många olika betydelser.
När jag var barn följde jag ofta med min mamma på gudstjänster i kyrkan och jag minns då att jag gillade miljön i kyrkan och gillade att sjunga med i psalmerna. När jag sedan började skolan var jag med i kyrkans barnkör vilket innebar att kören med jämna mellanrum sjöng i kyrkan och då fick jag automatiskt följa med i vad som hände i kyrkoåret. När det väl var dags för konfirmation var det helt naturligt att jag skulle göra det och då blev det också många kyrkobesök och mer lärdom om den kristna tron.
Som barn och ungdom var jag nog mer ofta i kyrkan än vad mina jämngamla kompisar var.

Även nu är jag ju med i en kyrkokör och "uppträder" med jämna mellanrum i kyrkan under gudtjänsterna. Hade jag inte en tro skulle jag antagligen välja en fristående kör för att slippa sjunga sånger med kristet tema och slippa att delta i gudtjänsterna.

När vi skulle gifta oss var det också helt naturligt att det skulle vara i kyrkan och även nu med dopet är det helt naturligt att det ska vara ett kyrkligt dop.

Om någon frågar mig så säger jag inte att jag är kristen. Någonting tror jag på men har svårt att definiera på exakt vad... Så tror jag det är för många. Alla som har kristendomen som religion är nog mer eller mindre kristna. Vissa går i kyrkan ofta, andra vid speciella högtider som advent, vissa endast vid begravning, bröllop och dop och vissa har kristendomen som en del i sin vardag.

Detta kanske blev lite oklart, men jag har inte dopet i kyrkan bara för att "det att ska vara så" eller att det är en fin lokal. Jag har läst på nätet att så kan vara fallet ibland.

Kyrka och präst bokat

Planeringen för Olles dop har så smått börjat. I tisdags fick jag klartecken från "vår" präst att han kan döpa Olle den dag vi önskat. Igår ringde jag sedan kyrkan och den var ledig den dagen samt bokade en lokal i församlingshemmet för tillställningen efter dopet.
Så lördag den 25 maj döps Olle. Dagen före Mors dag. Den lördagen har ju de senaste två åren varit "De ofrivilligt barnlösas dag". Jag vet inte om dagen kommer uppmärksammas i år men jag hoppas det. Det behövs! Jag tyckte därför att det passade att Olle döps just på den dagen och dagen därpå kan vi fira Mors dag för första gången. En fullbokad helg med andra ord!

Gästlistan är nästan spikad. Kan alla komma så blir vi ungefär 35 personer. Jag hoppas verkligen att så många som möjligt av de som vi bjuder har möjlighet att komma. Jag har tänkt att inbjudningskorten ska skickas så att de kommer fram lagom till påskhelgen. Då har gästerna fortfarande lång tid på sig att bestämma sig om de kan komma. Vissa av gästerna bor lite längre bort och då känns det bra att de får inbjudningskorten i god tid.