söndag 2 februari 2014

Så länge sedan

Jag lever. Jag lovar. Oerhört länge sedan jag uppdaterade nu.

Jag vet inte om bloggen är död eller inte, men nu lever den upp för en liten stund i alla fall.

Sedan den 7 januari jobbar jag igen. Det kändes oerhört ovant. Senast jag var på jobbet innan dess var den 23 augusti 2012. De första dagarna var ganska förvirrande, men nu känns det som om jag inte varit bort...

Detta innebär att pojken och pappa har dagarna för sig själva och de fördriver dagarna med öppen förskola, babysång, promenader, spårvagnsturer och pulkaåkning. Jag jobbar ju inte heltid så vissa vardagar är vi hemma alla tre, vilket är trevligt.

Olle har hunnit blir 13 månader och några dagar och det är fullt fart på honom. Inte en lugn stund. Just nu kämpar vi med att han bara ska sova en gång på dagen och för det mesta orkar han vara vaken hela förmiddagen för att sedan slockna vid tolvtiden. Nattsömnen har fortfarande en del att önska med uppvaknanden allt för många gånger och då har han väldigt svårt att somna om. Det finns antagligen inte så mycket att göra åt det utan "bara" acceptera det...

Han har inte riktigt lärt sig att stå utan stöd än men jag tror att det inte är långt borta. Sedan är det bara en tidsfråga innan han traskar omkring här.

Igår klappade han händerna för första gången och vi tror att han säger både "Mu" och "Mjau". Inte det vanligaste orden att lära sig först kanske, men...

Vi har också ansökt om förskola till hösten. Helt plötsligt blev han så stor. Det är ju bara stora barn som går på förskola ju :-)

Idag var vi på Familjegudtjänst med dopfest i församlingshemmet där alla som döptes under förra året var speciellt inbjudna för att få en virkad dopängel samt en pekbibel. Vi vuxna fick sedan smörgåstårta.

Vet nu inte om jag har några läsare kvar, men jag kommer antagligen att komma in här och skriva då och då, men just nu finns inte tiden och jag prioriterar mer att vara med familjen än att skriva här på bloggen.

6 kommentarer:

  1. Hej Anna!
    Jag har följt din blogg ganska länge och vet att du liksom jag har reumatiska problem. Jag undrar om du skulle kunna tänka dig att skriva ett inlägg om hur det var att vara gravid och ha reumatism?
    Jag är själv i starten av en graviditet och brottas med ledvärk och saknar mina mediciner. Fick veta att jag skulle må så bra under graviditet, men det gör jag ju inte alls! :/
    Blir det bättre en stund in i graviditeten eller går det upp och ner hela tiden? Hade du några skov när du var gravid? Fick du ha kvar några mediciner och i så fall vilka?
    Upplevde du problematik under förlossningen som du härrör till reumatismen?
    Det skulle vara skönt att få veta hur du hade det/upplevde det, även om vi kanske inte har samma reumatiska sjukdom. (Jag har RA och Sjögrens syndrom.)
    Detta var bara en tanke, förstår om du inte har tid, ork eller lust.
    /Helena

    SvaraRadera
  2. hej,
    jag finns kvar, du är en av favoriterna tillsammans med Andrea Engsäll och Cecilia Blankens : )
    Kram Hanna

    SvaraRadera
  3. Jag finns kvar! :) Vad kul att läsa om Olles framsteg. Kram!

    SvaraRadera
  4. *räcker upp handen* Finns kvar och kikar in då och då för att se om du uppdaterat!

    SvaraRadera