Somna om?

Hur gör/gjorde ni när era små vaknade på natten och inte kunde somna om? Olle vaknade i natt klockan ett och klockan blev nästan halv tre innan han kom till ro igen.

Min egna känslor

Anonym undrade "Men jag undrar lite över hur du själv mår nu ? Det känns som att det saknas lite glädje och lycka i dina inlägg....hoppas det bara är jag som tolkar det fel ?"

Jag har nog medvetet låtit bli att skriva om mina känslor i bloggen på sista tiden. Varför? Jo för att jag inte orkar ta skit från såna som anser att bara för att man kämpat länge för att få barn så får man inte klaga. Därför har jag ganska neutralt beskrivit om Olles utveckling istället.

Anonym: Tack för att du frågar hur jag mår! Det blir jag glad över. Att någon helt okänd orkar bry sig om mig.

Tidigt i våras mådde jag ju inte så bra. Jag var hos läkare och blev sjukskriven och fick antidepressiva tabletter. Jag fick då även en kuratorkontakt. Tabletterna kände jag efter ett tag att jag var tvungen att sluta med. Jag mådde så fruktansvärt illa av dom och dessutom blev jag fruktansvärt trött av dom. Det kändes som om jag hade bomull runt hela huvudet ständigt. Att ständig må illa och vara trött tärde mer på mitt psyke än om jag inte åt tabletterna. Läkaren tyckte att jag skulle fortsätta med tabletterna, men som den besvärliga patient som jag är så struntade jag i det ;-)

Kuratorn träffade jag ett antal gånger och vi pratade om hur jag upplevde min situation just då med allt som hänt och under de gånger jag var där tyckte jag att jag kände mig bättre och bättre psykiskt.

Just nu mår jag bra. Förutom att jag är fruktansvärt trött. En del beror ju naturligtvis på att man har en åttamånaders Olle att ta hand om, men en del är också att min reumatiska sjukdom spökar. Jag har haft kontakt med min läkare tidigare under sommaren för att jag vill testa en någon annan medicin än den jag har nu, men där är det bom stopp. Jag känner mig trött, stel som en pinne på morgonen, huvudvärk och allmänt seg. Alla dom symtom som jag känner igen som min sjukdom, men läkaren tycker inte att det är så. Han anser att min huvudvärk är spänningshuvudvärk och skickade istället en remiss till sjukgymnast. Jag har nu avverkat nästan tio besök hos sjukgymnast och hon anser inte att huvudvärken kommer på grund av stela muskler i nacke och axlar. Hon skulle skicka remissvar till min läkare så får vi se vad som händer härnäst. Antagligen ingenting!

Glädje och lycka? De där svåra orden. Ingen människa känner väl ständigt lycka och glädje. Eller? Jag är naturligtvis otroligt lycklig över att Olle är här. Och tacksam. Jag är nog, när jag tänker efter, mer tacksam och ödmjuk inför att han finns här. Jag är inte ständigt lycklig här hemma. Det tror jag ingen föräldraledig mamma eller pappa är. Det ÄR jobbigt att ha barn oavsett hur efterlängtade dom än är.

Olle har sina dagar då han är oerhört missnöjd och ingenting hjälper. Han vill inte sitta i knät och han vill inte ligga på golvet. Då är det svårt att känna glädje. Måndags var en sådan dag då allt var skitjobbigt. Han gnällde hela dagen, sov dåligt och var allmänt missnöjd. Jag var helt slut när mannen kom hem och undrade hur jag skulle orka resten av veckan. I tisdags var Olle som en annan pojke. Glad, sov bra och kunde ligga långa stunder på golvet och vara nöjd. Då kändes allt bra igen och då hade jag glömde bort den jobbiga dagen innan. Så är det väl. Man har en grundglädje som alltid finns där, även de jobbiga dagarna. För varje bra dag så fylls grundglädje på så att man ha lite att ta av när det sedan kommer en jobbig dag.

Jag tror också att min trötthet gör att de jobbiga dagarna blir än jobbigare för mig då det inte blir någon paus i det hela. Nöjda dagar så blir det ett lugn på ett annat sätt som gör att jag inte behöver ta ut mig på samma sätt.

Om jag inte hade min kära man så vet jag inte hur jag skulle orka. Han tar Olle när han kommer hem vid fem på eftermiddan och även nätterna tar han även om han ska upp på morgonen. Olle har de senaste veckorna vaknat allt för många gånger på natten och inte kunnat somna om. I natt var dock annorlunda. Han grymtade till några gånger precis när vi skulle lägga oss, men han tystnade. Vi somnade och när jag tittade på klockan nästa gång var den halv sex!! Skönt!! Dock vaknade han strax därpå, men då gjorde det inte så mycket. Hoppas att Olle i natt skapade en ny trend!

Åtta månader

Igår blev Olle åtta månader. Han "firade" han sin månadsdag med att vara grinig nästan hela dagen. Pust! Mycket berodde på att han sov alldeles för lite på dagen... Men men. Idag har börjat bättre i alla fall. Han verkar vara känslig mot när han får för lite sömn. Då blir det ganska grinigt och tråkigt. Jag har fått för mig om att andra barn kan klara om de råkar få för lite sömn någon dag, men på Olle märks det med en gång. Bvc- sköterska sa att det kan bero på att han är för tidigt född.

Han har sedan några veckor tillbaka två små tänder på gång i underkäken. De är inte helt uppvuxna än, men det känns som de blir större för varje dag som går. Sedan fortsätter han att kämpa med att lära sig krypa. Han ålar obehindrat, men han vill ju mera.

Det blev sådan skillnad när han nu lärde sig att åla. Tidigare var han så frustrerad och förbannad så fort han låg på mage och inte kom någonstans. Nu upptäcker han huset med några blåmärken i pannan som resultat när han dunkar in i dörrposter och annat som råkar vara i vägen...

Han kan inte riktigt sitta helt stadigt än, men nästan... Det ska bli kul när han kan göra det för det gör också att han kan bli mer självständig och det känns som om det är viktigt för honom. Det känns redan nu som detta kommer att bli en kille med en stark vilja... Han är ingen "goskille" som vill sitta i knät och mysa, utan han vill vara igång på golvet och stöka med olika saker. Helst med tio leksaker på en gång.

Sedan några dagar har vi helt slutat med ersättning. Vi brukar ta till det när en matning inte går som vi tänkt, men nu de senaste dagarna har han ätit upp allt som vi serverat honom! Nu är det väl dags att gå över till gröt och barnmatsburkar som är från 8 månader. Jag ska försöka att laga lite egen mat till honom också för det blir dyrt att bara köpa barnmatsburkar. Har ni tips på några bra recept till åttamånaders??

Liten blir stor

Nu äntligen har vår förstoring från Olle nyföddfotografering blivit inramad och nu sitter den ovanför Olles säng. Tänk att det är samma kille!
Det skiljer ungefär sju månader mellan fotot och nu. Oj, vad det har hänt på den tiden...

Loppipåse

För fjärde året i rad finns nu  Loppipåsen att beställa. Här kan du läsa mer om vad som ingår i årets påse. I år delas den ut i samarbete med Lekmer.se. Alla som handlar hos Lekmer för 800 kronor får påsen gratis. Annars kan man beställa den till självkostnadspris för totalt 98 kronor (inkl frakt). Påsen innehåller varuprover och erbjudanden för ett värde av 700 kronor.

Stor nu

Vi tyckte att vi i god tid skickade in papper för att få barnförsäkring till Olle. I den gravidförsäkring jag hade så var även Olle försäkrat tills han var ett halvår.
Eftersom han var för tidigt född så ville försäkringsbolaget ha extra information så det blev ett antal papper som skickades fram och tillbaka. Men till slut fick vi försäkringen godkänt utan inskränkningar. Dessutom fick vi en rabattkupong på 25% vid köp av en bilbarnstol på Babyproffsen.
Perfekt då det nu var dags att byta. Vi köpte stolen för några veckor sedan, men först nu i veckan har vi monterat stolen i bilen.

Bjuder på en bild

Att ha picknick under ett av äppelträden är en favorit! (Bilden är borttagen för hänsyn till min son)

Längre än fem?

Idag är lillkillen och jag ensamma igen för första gången på väldigt många veckor. Mannen har nu avverkat sex veckors ledighet och åkte i morse till jobbet.
Men. Han jobbar bara den här veckan. Sedan är han ledig i två veckor till!
Och jag och Olle blir inte ensamma så många dagar. På onsdag kommer min syster hit och är kvar några dagar.

Dagarna flyter på och vi försöker att hitta på lite småutflykter. Dagarna går lite fortare när man hittar på lite saker och så får Olle se lite annat. Åka spårvagn tycker han är riktigt roligt. Mycket folk att studera och så kan man kolla ut och då se allt som svischar förbi!

I lördags ålade han sig framåt ordentligt för första gången. Tidigare har han på något konstigt sätt kommit några centimeter framåt, men nu var det ålning "på riktigt".

Tyvärr (tycker jag) så är han allt för morgonpigg. Han vaknar oftast vid fem på morgonen och har då väldigt svårt att somna om. Ibland gör han det och ibland inte... Någon som har något knep för att få en sjumånaders att sova lite längre på morgonen?? Kanske är det så att man helt enkelt får acceptera det, men fem är tidigt att vakna varje dag tycker jag. Vi brukar göra så att vi vägrar att gå upp ur sängen före sex så när han inte somnar om så brukar han få ligga mellan oss i sängen och knöla runt... Eftersom han vaknar så tidigt så är han trött redan vid åtta på morgonen och sover redan då sin första vila för dagen.

Just nu sover han men snart är det dags för en leverpastejsmörgås och lite banan. Att introducera vanlig mat gick jättetrögt i början, men så hände något. Plötsligt var det jättegott!! Så nu äter han gröt vid kvart över sex på morgonen, smörgås vid halv tio, lunch som består av barnmatsburk eller egengjort barnmat vid halv tolv tolv, gröt vid halv fyra och så får han lite ersättning vid halv sju innan nattningen klockan sju. Efter varje mål får han lite hemmagjord fruktpúre också. Det funkar faktiskt jättebra med att ge vanlig mat just nu. Det kan vara ibland när han är för trött så det är svårt att få i honom tillräckligt, men då kompletterar vi med lite ersättning också.