lördag 23 juni 2012

Lugn men ändå inte

Midsommarhelgen tuffar på. På förmiddagen var vi iväg till en handelsträdgård och köpte tre stycken amplar. Gigantiskt stora för bara 100 kronor styck! På vägen hem blev jag invinkad av Farbror Polisen som stod vid vägkanten. Naturligtvis var det alkoholkontroll. Trots att jag med säkerhet visste att jag var nykter blev jag nervös... Konstigt!


Jag undrar när man kommer vara helt lugn när jag går på toaletten. Varje gång är jag rädd för att se blod. Jag vill inte se blod och än så länge har jag inte heller gjort det.
I övrigt känner jag mig ganska lugn. Det är som sagt toalettbesöken som inte alltid är lugna.

Kanske har jag fortfarande inte greppat att jag verkligen är gravid. Med Dutt och Snöis hade jag jättesvårt att ta till mig graviditeterna och så verkar det vara även nu...

Sakta men säkert tar jag kanske det till mig. Jag vågade i torsdags efter ultraljudet lägga upp en babyticker på bloggen. Jag hoppas att jag slipper ta bort den den här gången...
Efter ultraljudet plockade jag också med mig en bok och en tidning som fanns att ta gratis på mödravården. Lite försiktigt har jag börjat bläddra i dom. Dock har jag inte vågat ta fram alla de böcker och tidningar som jag samlat på mig under de tidigare graviditeterna och som ligger i garderoben i blivande Mirakel-rummet.

I början av nästa vecka ska jag ringa och boka en tid för Kub-ultraljud. Skrämmande men samtidigt efterlängtat. Jag ska dock ställa lite krav. Jag vill att den som ska utföra ultraljudet ska ha läst vår journal och därmed veta om vår historia. Dessutom vill jag att den som utför ultraljudet som berätta precis allt det hon ser och inte ser. När vi var på kub-ultraljudet upplevde vi att den barnmorskan inte förmedlade vad hon såg, utan satt mest och jobbade tyst bredvid oss.
Inga höga krav vi har tycker jag som jag säkert tror att de går med på.

5 kommentarer:

  1. Klart att du skall ställa krav! Var tydlig och bestämd. De är där för dig, inte tvärtom.

    SvaraRadera
  2. Helt rätt o ställa krav absolut, detektiv toabesöken hade jag när vi vänta lilltjejen varje gång. Tills jag kom till förlossningen ;)
    Hoppas ni hade en fantastisk midsommar TÄNK nästa år har ni en liten en TÄNK tanken fantaseta dig bort tillåt dig att göra det och gläds åt de där lyckokänslan som kommer lite då o då.

    SvaraRadera
  3. Jag va lika rädd för blod bägge mina graviditeter.. (utan att ha varit med om missfall eller MA) Tror inte det kommer släppa i första taget för dig som faktiskt har gått igenom det värsta.. Men försök vara glad och njuta mellan orosmolnen, du är gravid, och tänk att det faktiskt kan titta ut en pytteliten pojke eller flicka om några månader. Tror du ska försöka våga tänka tankarna iaf. så du får vara glad och lycklig mellan molnen.

    SvaraRadera
  4. Jag är i v 24 och jag är fortfarande orolig vid toabesök.
    Väntar vårt andra tvillingpar via IVF. Den där crinonen var fruktansvärd i början, sprang på toa stup i kvarten för att kolla eftersom det kändes så konstigt. Och den kan ju verkligen variera i färg!
    Lycka till!
    Jennie

    SvaraRadera
  5. Jag tror att jag kollade trosorna varje gång jag gick på toaletten under hela graviditeten - och då hade jag inte ens i närheten av din bakgrund gällande graviditeter.
    Är man en sån person som oroar sig så är det helt enkelt inte så lätt att stänga av. Vissa tänker ju inte en tanke på att något kan få fel, och visst vore det skönt att vara sån, men alla fungerar ju inte så.
    Lycka till nu!!

    SvaraRadera